Vin. Denna berörande dryck som började likt en resa i mina tonår med Black Tower , Tyskland, Rivaner (6045) och Blue Nun, Tyskland (6935) på hemmafester hos klasskompisarna i kungälvs förorter, och som fullständigt exploderade i ett härligt och ständigt hungrande intresse då jag och mina tre bästa vänner turnerade Frankrikes vindistrikt i en husbil sommaren 2008. På endast två veckor lyckades vi fyra tillsammans med två böcker, en ”allt du behöver veta om viner bok” samt en Fransk turist guide, att uppleva viner, mat och kultur i Alsace, bourgogne, beaujolais, bordaux, Loire dalen och sist men inte minst Champange.
Intrycken under resans gång var så många att vi omöjligt kunde njuta av nuet och känslan av att ha nått det ultimata paradiset, men väl hemma och tillbaka i vardagen har samtliga nu insett vilken otrolig resa det var och trots att vi alla haft upplevelserika liv på många sett, så var detta verkligen pricken över i:et. Jag kan bara prata för mig själv, men det är inte många dagar i veckan som saknar en solig återblick till denna helt otroliga once in a life time journey.
Jag skulle kunna skriva i all evighet om den där resan, och jag kan garantera att jag kommer att berätta om flertalet upplevlser och historier i kommande inlägg då vi fotfarande har många viner kvar. Jag ångrar djupt att vi inte tog tag i saken när vi var i upplevelserna centrum, men istället så tar jag tag i löftet jag gav till mig själv klockan 09 en morgon påväg till en vinprovning i Alsace: Jag påbörjar härmed min alldeles egna vindagbok.
Namnet vin på allas läppar valde jag då jag på senare tid upplever att det är just så det är. När veckan närmar sig sitt slut avslutas allt fler mail från kunder och andra kontakter med tips om ett härligt rödvin som druckits på en fest eller ett friskt vitt som avnjutits i en fåtölj framför valfritt TV program. Kollegor berättar om sina planer inför helgen och både matrecept och vin från olika regioner kommer på tal. Min mamma ringer och berättar om vem som vann vilka viner på jobbets vinlotteri, och informerande mail från diverse sajter fyller inboxen med tips på viner från nya världen och skatter från äldre distrikt.
Överallt i alla sammanhang rinner vinet fram från mun till mun likt en spännande hemlighet som ingen varken vill eller kan hålla för sig själv. Vin dricks i väldiga mängder av alla generationer på krogar, festivaler och vilda hemmafester. Vin tillför det lilla extra till middagen på helgen, vid besök i vinbaren i trendiga stadsdelar, till räkorna på kärleksdaten samt i ensamhetens lugn. Att vinet också gör sig utmärkt då svek och ilska härjar som värst på insidan är något jag själv många gånger bevittnat och som jag tror fungerar … Sen om det beror på att mitt dåliga inre fått annat att tänka på till följd av en exploderande huvudvärk eller svajande balansinne tål att fundera på.
Iallafall så kommer jag nu att försöka redovisa mina vinupplevelser här, och på så sätt kartlägga mina smakupplevelser och komma ihåg guldkornen. Då jag inte är vidare kunnig bland de rätta termerna -men kanske blir- så kommer jag helt enkelt att använda mina egna, samt diskutera de som jag läst att andraanvänder när de bedömmer samma viner.
Som referens kan man beskriva mig som en passionerad och nyfiken kvinna som gärna glömmer vardagen i mörka, kryddiga, tunga rödvin samt lättsamt och med största intresse avnjuter ett sahara torrt vittvin med smak av gråa äpplen och omogna bananer. Sprudlande sträva champanger och Cava slinker alltför lätt ner, medans blommiga, söta, saftliknande drycker med ödmjukhet lämnas till övriga befolkningen.