Kategorier
Australien Frankrike Fynd! Recept Resturang / Bartips Tre Kronor Vin Tyskland Vinprovar tisdag Vita viner

Vinprovartisdag tar paus efter vindränkt Melodi-festivalfinal

Penfolds Rawson’s Retreat, Australien, Semillon Chardonnay, 2008

Best Heim, Frankrike Alsace, Pinot Gris, 2008

Georg Breuer, Tyslkand, Riesling  Sauvage, 2008

Tisdag igen, men idag är det endast limevatten i glaset. Anledningen till detta är  att det vid helgens festligheter druckits tillräckligt med vin, och det gynnar ju inte helt mina försökt att tappa lite vikt. Men skam den som ger sig.

I fredags var vi ute på en minikickoff med Göteborgskontoret. På mitt förslag hade vi bokat bord på  Basement, hemma restaurangen för årets kock. Efter en dag med lite studiebesök på lite olika ställen hoppade jag av i stan i stället för att åka tillbaka till Lerum. Middag var nämligen inte bokad förrän klockan 19, och då fanns det tid till ett glas rött och lite tjejsnack med Hanna. Då Hanna skulle handla lite räkor passade jag på att ta med mig tipskuponger och v75 program från pressbyrån och föreslog sedan att vi skulle slå oss ner på Murveln. Jag menar, är det någonstanns man hittar feeling för spel så är det väl där!

Efter att ha satt ihop ett vad vi trodde var ett klockrent system så vandrade vi genom nordstan och tog in det kommande vårmodet. Då tiden började rinna iväg men då vi tyckte att vi nog skulle ta ett glas vin till så hastade vi in på Solo och beställde två bra glas  franskt. Det var jättetrevligt och jättegott, men tiden gick alldeles för fort. Klockan hade redan hunnit bli 19:05 när jag ramlade in, jo lite rund om fossingen, på Basement.

Jag fick ett glas chanpange i handen och vi som hade kommit gick och satte oss vid vårt bod. Lokalen var likt namnet en källare, och hade en pompös men mysig känsla över sig. På murväggarna fanns insprängda hyllor med gamla vinflaskor, korkar och kokböcker . I hörnet kunde jag se en väl dold dörr till vinkällaren. Den som ändå hade nyckeln dit…

Maten började med sashimi på pilgrimsmussla med nån slags badskum på lime. Till detta var det något sötare vitt som passade fin fint till. Rätt nummer två var halstrad helleflundra med en massa detaljer, och denna serverades också med nått vitt. Jättegott detta med, men portionerna lämnade en att önska efter mer.

Tredje rätten var den jag hade sett fram mest emot. Grisnacke med glaserade KarlJohansvampsravioli, tror jag. Wow! Jättegott långkok som kändes enkelt men underbart. Till detta serverades ett rött som också var jättebra, och som hade komponerats av någon med en blind fru, och det var därmed blindskrift på alla flaskor ifrån det här slottet.

Som avslutning bjöds vi på härlig glass med stekt rabarber och rabarbermousse. Herre!! Va bra. Till detta var det naturligtvis en muscat, men där går min vingräns, ja det är sant. Jag läppjade naturligtvis på sirapen, men mer gick inte. Sött är helt enkelt inte min grej.

Efter maten satt vi kvar och avnjöt en cognac eller två, jag tog en baileys och ett glas rött till, innan vi rörde på oss till den halvmysiga ölbaren Tre Små Rum. Där avnjöt iallafall jag en hemsk öl gjord på parfymrester, men det var mitt straff för att ha försökt beställa in min ölfavorit Cobra av barmannen som sa: Du gillar cobra, jag gillar min t.shirt. På tshirten stod det ”dont ask for the blask”.

Men vi hade iallafall väldigt trevligt. Alla berättade historer från förr om fester och olagligheter. Jag gjorde det enda rätta och lyssnade mig igenom dessa äventyr. Bättre att andra säger för mycket än jag =).

Då tre små rum stängde vid midnatt så lämnade vi alla in. Jag ringde Tommie, och då tåget precis hade gått så kom min prins och hämtade mig. I min värld var jag helnykter, eller ja, nästan, men efter att ha mysköpt en cola och dajm och sedan ramlat in i bilen så var det kanske inte hela sanningen.

Och lördagsmorronen var seg. Tommie hade ätit nån damvitamin,  nått måste det ha varit, för han var uppe med tuppen och städade huset inför husvisningen klockan 12. Han hade lovat svärmor att vi skulle komma i arla morgonstund och jäktade oss något såsigare människor till max. Han satt redan i bilen när jag tog en titt på hans städning, och där fick han sitta en stund. Vad är det med män och detaljsinne. Det verkar då inte återfinns i den manliga DNA paletten.

Så medans husvisningen pågick och vi tjänade våra 1200kr bjöd svärmor på baconlindad fläskfile med underbart potatismos och en kanonsallad med getost. Hur gott som helst. Hade gärna ätit massa mer, men höll igen lite för att klara kvällens frestelsen. Och tur var väl det…

Hanna och Magnus kom vid 16. Då det var en underbar dag startade vi med en promenad runt området. Det finns så mycket häftiga nybyggen häromkring, designade med naturen i fokus. Inte direkt din vanliga röda stuga! Väl tillbaka korkade vi upp diverse flaskor, samtliga från vinkabinetten då vi köpt speciella viner til maten. Efter att V75 skitit sig i andra eller tredje loppet satte jag igång med maten.  Till förrät tänkte vi bjuda på citronkokta jordärtskockor med citronsmör, och till detta servera en väl kyld Australiensare. Samma flaska skulle även passa bra till middagen och fick därmed även ackompanjera de kyckling, spenat och ricottafyllda cannelonirullarna på färskpasta vilka bakades i ugn under ett tomat och olivtäcke med lite riven parmesan.

Pavan i fråga:

Penfolds Rawson’s Retreat, Australien, Semillon Chardonnay, 2008 (6941)  75kr

Systembolget gav följande beskrivning, även om det var en något okunnig dam som föreslog den:

Doft: Fruktig, ungdomlig doft med inslag av fat, kiwi, melon, gula plommon och citrus.

Smak: Torr, fruktig, ungdomlig smak med inslag av fat, kiwi, melon, gula plommon och vanilj.

Vinvin.se säger:

Lätt kryddigt med gula plommon, örter och finfin syra.  Bedömning: Fynd!

Tasteline.se var dock inte lika nöjda med 2008 års årgång…

Tyvärr sänker vi betyget för denna årgång. Fortfarande ett mycket trevligt vin med tropiskt frisk doft av mango, passionsfrukt, mynta och förnimmelser av honung. Smaken är mycket ren och balanserad med god syra, återkommande tropiska toner och därtill viss jenkaton. Koncentrationen är mindre än väntat och eftersmaken försvinner relativt fort. Blandningen består av 85% semillon och 15% chardonnay.

Men vi tyckte iallafall att det var ett jättegott vin. Mycket smak av gula tropiska frukter, men en nätt friskhet fanns också. jag instämmer med tasteline ovan med avseende på beskrivningen. Och till maten, både förreätten och huvudrätten, passade det jättebra!

Till efterätten, som vi avnjöt lite senare,  och som bestod av ostbricka med två oströror på Svecia och cheddar á la Thorbjörn Berners Ost och Vinbok provade vi följande skönheter:

Best Heim, Frankrike Alsace, Pinot Gris,  Reserve 2008 (2899) 89kr

Georg Breuer, Tyskland, Rieseling Sauvage, 2008 (5899) 115kr

Då Best Heim pavan var rekomenderad till cheddarröran med kaviar så provade vi denna kombinationen först. Systembolagets beskrivning är enligt följande:

Doft: Druvig doft med inslag av champinjoner, vinteräpplen och mandel.

Smak: Torr, druvig smak med viss sötma, inslag av champinjoner, honung, vinteräpplen och mandel.

Thorbjörn Berners kommentar i Ost &Vin om intagandet av röran och vinet är kort men beskrviande; ”Vin från Alsace på Pinot Gris druvan gifter sig direkt med osten”, och det får man nog hålla med om. Vi alla upplevde en härlig smakkombination och det lite sötare vinet kom helt til sin rätt, även i min annars mycket skeptiska mun när det kommer till söta vita. Vinet passade även bra till Cheddarn för sig själv samt till Svecian.

Sen var det dags för Tyskland at visa upp sina färdigheter i ”ostmatchning”. Den stiliga flaskan rekomenderades till en röra på sveciaost och färskriven pepparot. Oströran i sig var en riktig hit. Den gick nästan inte att sluta äta. Och när vinet kom till, Wow!! Thorbjörn rekomenderade just detta vinet då denna rieseling från Alsace, nej vänta här nu – Tyskland är det ju bestämt, har en syra som passar bra till både osten och de andra ingredienserna. Ja där har Thorbjörn allt gjort en miss i boken, men att det fanns syror som hittade varann perfekt fanns det inget tvivel om. Underbart gott. Jag kan absolut rekomendera den här lilla ostboken för endast 99kr vilken kan hittas på ICA mm. Den innehåller enkla rätter som verkligen piffar upp när man har vänner och vin till bords. Har bestämt mig för att snart igen prova lite fler kombinationer.

Efter ostbrickan, Anna Bergendahls vinst i Melodifestivalen och en snutt film var det så dags för vår nya xbox att visa vad den gick för. Lips sattes igång och sen var det rena rama konserten här hemma till klockan 05 då samtliga tappat rösten. En del av förståndet hade också rykt med då vi på morronen totalt räknade till 8 tomflaskor vin samt en bag in box. Att söndagen sedan flöt på lite långsammare än vanligt tror jag inte ens att jag behöver kommentera… Men vi har samtliga varit med om värre dagar, så det kunde varit värre =).

Kategorier
Fynd! Italien Min vinkällare Röda viner Tre Kronor Vin Vinprovar tisdag

Vinprovartisdag med ytterligare en Tre Kronor rekomendation

Castello Delle Regine Podernovo, Italien, 2007

Vinprovartisdag igen. Jag har längtat till idag då vinet i fråga är ett som Tre kronor vin varmt rekomenderar, och det brukar båda gott. På senare tid har det annars känts som om man famlat i mörkret och tagit lite viner på måfå vilka tyvärr inte har gått vägen alls. Inga concannon alltså. *Sicket smakminne det var*.

 Jag har appropå Tre kronor bokat in 8 platser den 19/6, en lördagslunchprovning vilket ska bli jätteroligt. Och då är sommarn här. Det kan sluta i ett riktigt vinslag om jag känner mig själv och gänget rätt!

Men tillbaka till här och nu. Linus är med mig i etern, och har i mina ögon helt diskvalificerat sig genom att stoppa det redan kalla vinet i kylen en halvtimme. 18 grader säger experterna, och vi alla vet vad som händer med ett kallt rödvin. Det tappar mycket! av sin smak. Så gult kort!

Men kvällens drottning:

Castello Delle Regine, Italien, Podernovo, 2007 (74825) 89kr

Trekronorvin.se som rekomenderade flaskan hade beskrivit den väldigt säljande, men jag hittar tyvärr inte de kommentarerna just nu. Det var iallafall nått om att man skulle beställa en låda, att det var extremt mäktigt och att det gärna skall lagras i ca 5 år.

Vingruppen.se hade dock följande mycket informaionsrika text:

 

Lagring
Som gjort för italiensk mat: pasta, saltimbocca, grillat kött och fisk – gärna med en ruccoladominerad sallad därtill.

Lagrades i franska ekfat, Allier Tonneaux samt en liten del på slavonska ekfat, i 12 månader och i flaska minst 8 månader innan vinet släpptes till försäljning. 

Vinets karaktär

Fyllig och smakrik med toner av mörka körsbär, björnbär, fat, choklad och örter.  Som gjort för italiensk mat: pasta, saltimbocca, grillat kött och fisk – gärna med en ruccoladominerad sallad därtill.

 

I min mun var smaken av körsbär översvallande, och björnbären fanns där absolut. Fat, jovisst men någon choklad kunde jag då rakt inte känna. Jag säger nog mer lakritz och rökta charkuteriprodukter. Och tanniner. Massor av tanniner, vilka ska rundas upp i min kommande vinkällare. För jag lydde Thorbjörns råd och handlade hem en låda. Då den bestod av 12 flaskor delade jag den med Christer på jobbet, och då en får stryka på foten och in i munnen nu så kommer det finnas 5 kvar. Och jag håller helt med honom.  Thorbjörn allstå. Det här vinet kommer att vara helt fantastiskt när det väl har legat till sig.

I dagsläget ger jag det 3,8 glimmande prinsesskronor – ja jag vet det låter fuffens, men med så mycket potential så är 3,5 på tok för lite och 4 kanske lite mycket i dagsläget, så det får bli så.

Linus vs. dagens röda: 3,5 dammbollar.


Kategorier
Frankrike Prisvärd Recept Skaldjur Tre Kronor Vin Vinprovar tisdag Vita viner

Attitude i sitt rätta element

Attitude, Frankrike, Sauvignon Blanc, 2007

Fredag kväll och Sverige kör över Vitryssland i gruppspelet i OS i Vancouver 2010. Det är i och för sig bara 1:a perioden, men händelserikt som i matchen Canada – Schweiz blir det antagligen inte. Sverige verkar styra matchen med järnhand.  Övrigt som har hänt i OS är att Helena Johnsson har dratt sig ur samt att en mörbultad Anja Pärsson tog brons i kombinationen efter at Lindsey Vonn åkt ur.

Men nu över till något helt annat. Nämligen ett vin rekomenderat av Tre kronor som inte var en hit när jag provade det för sig självt, men som jag inte ville dömma ut utan att prova det i sitt rätta element.

Vinet igen då:

Attitude, Frankrike, Sauvignon Blan, 2007 (86204) 99kr

Och elementet. En färskpasta med en sås gjord på lika delar creme fraiche och matlagningsgrädde, ett större gäng scampi, chilli, peppar  och salt, och allt detta hälls i pannan efter att rödlök frästs med zuccinimånar.

WOW! Sånna smaker. Trots att jag tog i från tårna med peppar så blev det magiskt! Och med vinet till? Mmmm. Den stora syran försvinner nästan helt och vinet får en djupare renhet. Underbart.

Ja,  så i sitt rätta element måste jag nog ge fröken Attityd 4 högtidliga prinsesskronor. Ett riktigt lyft för vinet i fråga.

Och med det säger jag skål och Heja Sverige! Inte värt att skriva något mer då jag hunnit bli aningens rund under fossingen =).

Kategorier
Australien Ett måste i vinhyllan Frankrike Frankrike runt i husbil 2008 Grillat Prisvärd Röda viner Tre Kronor Vin

Vin i tiden

Saint Émilion Clos Castelot, Frankrike, 2005

Rosemount Diamond Label, Australien, 2006

Alla hjärtans dag, och här ligger man nöjd i sängen och njuter av en välförtjänt sovmorron. Visst har vi redan varit uppe vid 03 och gett Leon mat som vanligt, det kommer man inte undan bara för att man firar 5 års jubileum. För det gjorde jag och Tommie igår. 13 februari för 5 år sedan tog Tomie sitt förnuft till fånga, och det hade vi tänkt fira med en hel dag på S:t Jörgen Spa med Duo behandling och sedan en underbar middag hemma med bra vin, men det blev tyvärr bara en härliga dag hemma och en underbar middag. S:t Jörgens hade nämligen  tappat bort vår bokning, och då det är Alla Hjärtand Dag helg så var det helt kört. Men det gjorde inte så mycket. Det var mysigt att bara vara hemma, gå en promenad och dona lite i hemmet. Och middagen, den blev iallafall allt vad vi hoppats på. Den stora biten oxfilé som vi köpt hade legat och dratt sig i en kryddblandning på peppar och timjan, och shitake svamparna samt moussen på jordärtskocka var bara fantastiska prickar över ina. Till detta had vi dessutom plockat fram en av damerna som följde med oss hem efter Frankrike resan, nämligen:

Saint Émilion Clos Castelot, Frankrike, 2005

Detta var en av de lovande flaskor som såldes på campingen där vi bodde och som kostade ca 15 euro. Det kanske inte låter så vidare att vi köpte det på en campingplats, men i hjärtat av S:t Emilion är det bara vin som gäller och de bra lokala vinerna tar alla chanser att saluföra sig, då de mindre vinerierna inte har samma chanser som de stora att slå sig in på den internationella marknaden. Och bra, ja det är en underdrift. Mjukt, bärigt, med tanniner runda som bomullstussar. Körsbär och fat, och kanske lite vanilj. Härligt gott i allafall. Och till oxfile, ja vad tror ni. Bara helt underbart såklart. Jag önskade att flaskan hade varit minst dubbelt så stor, men gladde mig iallafall åt att vi har två till på lager.  Man får var glad åt det lilla.

Men då kvällen fortfarande var relativt ung när denna franska kärlek sinade, var vi inte sena med att korka upp en ny källa av rött. Gäst nummer två denna afton blev ett vin från beställningssortimentet, rekomenderat av Tre kronor vin, såklart.

Rosemount Diamond Label, Australien, Sangiovese, 2006, (73324) 89 Kr

Trekronorvin.se gav följande sparsamma beskrivning:

Ytterst prisvärt rött från Australien. Ovanligt nog gjort på druvan San Giovese.

Vinguiden.com bidrar däremot med mycket avancerad beskrivning som jag kan hålla med om med undantag för päron och äpplen:

Djupt röd med rubinröda toner. En komplex, intensiv doft med aromer av stuvade plommon, ljusa körsbär, toner av kryddor. Smaken är livlig av söta, mogna fruktsmaker, körsbär och plommon och toner av äpplen och päron. En kryddighet kompletterar. Mediumkropp, fruktig och inbjudande.  Avslutningen är lång och stilig.

Och visst är den bra. Inte så bra som Trekronorvin brukar vara, men visst, för 89 kr så är den bra. Kan inte sätta fingret på vad det är som jag saknar dock, men det kan kanske vara djupet hos ett cabernet sauvignon vin. Jag har aldrig druckit ett vin gjort på 100% Sangiovese, och när jag tänker på det så blir det helt rätt godare då jag inte jämför det med dessa tunga mörka viner. För det är nog det, att det har sandig lätthet över sig, vad det nu betyder. Mycket bra till köttet var det iallafall. Kan knappt vänta tills jag får prova det till anka, vilket det rekomenderas till.

Och med det så ska jag fortsätta njuta av min söndag.



Kategorier
Frankrike Tre Kronor Vin Vinprovar tisdag Vita viner

Tisdag med attityd

Attitude, Frankrike, Sauvignon 2007

Vintisdag igen! Veckorna går ganska fort just nu vilket är trevligt. Inte för att det beyder att man tar till vara på livet, för just nu händer det inte mycket intressant förutom jobb, men för att just tisdagarna och helgerna kommer fortare. Och allra mest längtar man till de tisdagar då man har ett vin som rekomenderats av Tre Kronor vinklubb i kylen/vinstället.

Som vanligt har jag och min vän i etern kollat in dagens avsnitt av halv åtta hos mig, och efter det Mästarnas mästare. Trevliga program må jag säga. Utmärkta att diskutera bra vin och livet till.

Som sagt är dagens gäst rekommenderad av Tre kronor vinklubb och hittas i beställningssortimentet. Jag måste säga att jag var tveksam till att beställa ett vin med ett så tetigt namn, men då det är rekomenderat av Thorbjörn Berner så är det. Sedan så gillar inte mannen i etern röda viner (ja man tror knappt sina öron) så då passar denna flaska bra.

Attitude, Frankrike, Sauvignon 2007 (86024) 99 kr

Tre Kronor säger såhär:

Ruskigt prisvärt vin i beställningssortimentet. Fyllig Sauvignon Blanc från franska Loire och Sancerre.

Tasteline.se broderar ut smakerna lite mera i detalj i följande beskriving:

Producenten Pascal Jolivet gör ett vin med attityd. Ganska nytt för den svenska marknaden och gjort på den typiska druvan för Loire, sauvignon blanc. Friskt och fruktigt med påfallande hög syra och tydliga inslag av krusbär, citrus och fläder. Serveras förslagsvis som apéritif eller till getostar från regionen.

Och mycket kan jag hålla med om. Jag tyckte dock att gräs och mineraler var de tydligaste smakerna, och som nämnt ovan, mycket syra. Jag tror visst att det här vinet kan vara ypperligt till just getost och kommer nog spara min andra flaska till just det. För sig självt tycker jag däremot inte alls att det var vidare bra. Det var helt enkelt alldeles för syrligt, och vi vet ju vid det här laget att jag är en annanas och smör älskare.

Så jag får återkomma med information om hur det smakar till just getost, men för sig självt kommer det inte serveras hemma hos mig.

Damas poäng: 3 prinsesskronor med chans på fler vid det tillfälle getosten kommer fram.

Linus poäng: 3,5 dammtroll.

Kategorier
Chile Ett måste i vinhyllan Kvinnlig Lyx Röda viner Tre Kronor Vin Vita viner

Tre kronor vinprovning: Tema chile

Queulat Sauvignon Blanc Gran Reserva 2007/2008

Queulat Chardonnay Gran Reserva 2005

Queulat Carménére Gran Reserva 2006

Ventisquero Queulat Cabernet Sauvignon Gran Reserva 2006

Queulat Merlot Gran Reserva 2005

Queulat Pinot Noir Gran Reserva 2006

Ventisquero Grey Carménére 2006

Vertice 2005

Pangea 2005

Vilken härlig avslutning på en mycket trevlig helg! Vi har precis kommit hem från vår andra vinprovning arrangerad av Tre kronor vinklubb (www.trekronorvin.se). Precis som förra gången hade de hyrt in sig på Lilla torgets vinkrog. Vi som deltog från vårt gäng var Jeppe, Johan, Magnus, Hanna, jag och Tommie samt mamma och pappa. Jag hade gett mor å far vinprovningen som tack för all hjälp med lägenheten.

Vi fick ett bord i hörnet med bra utsikt över rummet och det dröjde inte länge förrän rummet var fyllt med både folk och förväntningar. Till skillnad från förra provningen då det bara var vin så var det nu en supé provning vilket höjde förhoppningarna om en riktigt trevlig afton.

Johan Berner stod som vanligt mitt i rummet, och efter att alla kommit till rätta tog han till orda på sitt mycket lättsamma sätt. Han började med lite småprat innan han kom in på dagens vinprovning vilken skulle inheålla inte mindra än 9 viner varav 3 skulle hällas upp två gånger. Alla hörde informationen om att man gärna fick använda ”slattmuggen” på bordet, men jag tror att vi alla var rörande överens om att ingen hade en tanke på detta.

Så var det hela igång. Vi hade fått veta att vinerna vi skulle prova hade producerats i världens just nu mest moderna anläggning och att den kostat US 50 miljoner. Och då det kom från chile som inte är ett klassiskt vinland så skulle vi idag få avnjuta mycket bra vin för pengarna, sas det.

Först ut var en vit sauvignon blanc:

Queulat Sauvignon Blanc Gran Reserva 2007/2008 (500438) 109kr

Här var det gräs och citrus som dominerade, men man skulle också känna sälta och mineraler.  Färgen var silver och  vitt med en hint av grönt. Jag som är mycket petig med mina vita viner och som alltid är skeptisk höll på att ramla av stolen av denna ljuva arom och smak som mötte mig i glaset. Om det här var början, vart skulle det då sluta

Vin nummer 2 var också en vit donna, men den här gången en Chardonnay från samma producent:

Queulat Chardonnay Gran Reserva 2005 (500678) 109kr

Till skillnad från den förra flaskan som bjöd på silvriga nyanser så var denna mera mörkt guldfärgad. Doften påminnde starkt om mitt vita favoritvin Concannon och doftade bl.a. smör vanilj, melon, pappaya  och bröd. I smaken hittade vi lite bitterhet, blommor och mineraler, allt med en sötaktig avslutning. Till detta serverades något som jag aldrig hade gissat skulle passa, nämligen quesadilla med sardiner, ost och tomatsås. Tro det eller ej, men ihop var detta jättegott. Vinet i sig var lite för blommigt och bittert för min smak, dock väldigt intressant, och det var kul att prova på något så oväntat till och som höjde smaken så mycket!

Men nog av det vita! Nu var det dags för första rätten och det första röda vinet:

Queulat Carménére Gran Reserva 2006 (2405) 109kr

Till detta serverades en tallrik med tre tillbehör varav ett skulle passa utmärkt med detta vin, en skulle passa lika bra till detta som till nästa vin, och det tredje tillbehöret skulle passa mycket bättre till det nästkommande vinet.  Som en liten övning skulle man hitta vilken av rätterna som inte passade till vinet. Tillbehör ett bestod av rödkål. Tillbehör nr två var en terryakimarinerad pirog och tillbehör tre var en potatissallad som piffats upp med äpple och curry. Då detta vinet doftade av syltiga  björnbär hade jag en bra känsla i magen, och den efterföljande kryddiga/eldiga smaken med ett bittert slut var angenäm, men blev påtagligt bättre till rödkålen och framför allt pirogen. Däremot hemsk till potatissalladen. Spännande! Här lärde man sig massor. Ett annat mattips som delades ut på plats var att man kunde tillsätta ingefära i köttbullarna och lite kaffe i gräddsåsen och voila! så hade man ytterligare en rätt som passade till detta vin.

Nu över till vinet som uppenbarligen passar bra till den marinerade pirogen men också till den upp-piffade potatissalladen:

Ventisquero Queulat Cabernet Sauvignon Gran Reserva 2006 (75754) 109kr

Här doftade vi syltiga vinbär , ett uns av choklad, lite stall och charkuterier. Smaken var smörig och slutade långt fram i munnen. Mmmm… Här har vi lite guld. Det här vinet var även det väldigt gott till pirogen men också som utlovat till potatissalladen med äpple och curry. Här fick vi också lära oss att då vinet smakar långt fram i munnen passar det utmärkt till kött, ost, äpple och t.ex. thaimat. Detta för att samtliga av dessa smaker är söta. Smakar det däremot långt bak i munnen, vinet alltså, är det pepparot och vinbärsgele som gäller som passande smaker. Ett recepttips här var att tillsätta lite transbärsjuice i köttfärsåsen.

Nu var maten på tallrikarna uppäten och det var dags att prova ytterligare en flaska rött, men den här gången helt för sig själv:

Queulat Merlot Gran Reserva 2005 (500440) 109kr

Dags att åter ”gruppdofta”. Nu kände vi svarta vinbär, russin, plommon, kaffe och läder. Jag hade nog inte kunnat sätta mina små fingrar på allt detta, men då någon påtalade det så gick det att få fram. Här hade vi en typisk merlot med smak av läder, sött med en syrlig touch. Inte helt ett vin i min smak, men enligt de som kan ska det passa utmärkt till Kåldolmar med lingonsylt. Kan vara bra att veta! Och vad mer lärdes ut var att man känner syra i sidorna på munnen (citron/lime) och bitterhet i mitten. En nyttig lära då man ska passa ihop vin och mat.

Hej å hå, vid det här laget hade stämningen i restaurangen höjts betydligt och spottkopparna gapade tomma. På´t igen:

Queulat Pinot Noir Gran Reserva 2006 (81128) 129kr

Då pinot noir viner kan vara goda men oftast är lite för tunna för min smak skulle detta bli intressant. Tyvärr passade den inte alls till just mina smaklökar, men enligt expertenrna skulle detta vara en pärla. Tyvärr hade som nämt ovan vinet börjat kicka in och jag fick endast med en noteringar om lukten och inget om smaken. Stark organisk doft, plommon, körsbär också lite oväntat- mandelmassa.

Nästa:

Ventisquero Grey Carménére 2006 (81121) 159kr

Den här skulle klara att lagras i mellan 3 och 8 år och skulle bara bli bättre. Doften beskrevs som eucalyptus, stall, charkuterier och havannacigarr med mint på slutet. En allt annat än luddig beskrivning efter alla dessa glas vin om jag får säga det själv. Smaken var dock inte lika väldokumenterad men att det handlade om stor sötma och tanniner kom iallafall med. Men vad behöver man egentligen veta mer än att det är samma person som grundade Penfolds Grey range som dessa viner. Man kan inte annat än att lita på storheten och köpa hem ett gäng för lagring.

Och nu, efter detta storslagna vin, kom så kvällens pärla. Den köps i en träbox med beslag och med vinflaskorna inlindade i silkepapper. Låt mig presentera:

Vertice 2005 (500675-01) 189kr

Här blev jag kär, och mitt bankkonto lite mer utmattat. Med dofter likt en hel orkester av björnbär, choklad, blåbär, tobak och löshästar – ja jag är villig att gå med på allt. Smaken.. oh…. Smaken. Här har jag inte skrivit annat än himmelskt, komplett och gudalikt. I vårt häfte har dock producenten beskrivit det med en fin mjuk känsla av tanniner, stark struktur, svarta bär och kryddor, en balanserad syra och ett långt avslut. Halleluja! Till detta serverades mörk choklad, men ärligt talat så vardet  bättre att bara dricka det för sig självt.

Och efter den här urladdningen av njutning var det så bara ett vin kvar att prova på:

Pangea 2005 (78492) 279kr

Här kom då det som experterna hävdade var det bästa vinet, och som också hade den dyraste prislappen. Det skulle nu krävas mycket för att slå det vin som just serverades, och vi hällde med spänd förväntan upp i våra glas, noga övervakande av assistenten så att ingen skulle hälla två doser av denna dyrgrip.

Doften skulle enligt experterna och gruppen samt mig själv innehålla körsbär, plommon, läder , peppar, tobak och choklad.  Jag kände själv mycket av detta, eller iallafall så trodde jag mig känna det. Vi hade ju trots allt druckit en hel del vin vid det här laget.

Så var det smaken. Jag kände genast en stor nypa besvikelse, och drömde mig genast tillbaka till förra glaset. I övrigt fanns eldighet i rikliga mängder samt också beska och sötma. Till detta serverades mörk choklad vilket eldade på vinet ytterligare och nu brände det ljuvligt i munnen, men fortfarande var detta vinet -i min mun- ingenting mot djupa mrs. Vertice.

När vi så låtit den sista droppen slinka ner i halsen var det dags att bryta upp och traska hemmåt. Alla var överens om att det var en väldigt trevlig afton och att tre kronors vinprovningar verkligen är värda ett besök.

Nu när man ligger här i sängen med vinburret fortfarande i knäna kan man bara konstatera att livet allt är ganska underbart, iallafall i mellanåt =).