Kategorier
Chile Ett måste i vinhyllan Kvinnlig Lyx Röda viner Tre Kronor Vin Vita viner

Tre kronor vinprovning: Tema chile

Queulat Sauvignon Blanc Gran Reserva 2007/2008

Queulat Chardonnay Gran Reserva 2005

Queulat Carménére Gran Reserva 2006

Ventisquero Queulat Cabernet Sauvignon Gran Reserva 2006

Queulat Merlot Gran Reserva 2005

Queulat Pinot Noir Gran Reserva 2006

Ventisquero Grey Carménére 2006

Vertice 2005

Pangea 2005

Vilken härlig avslutning på en mycket trevlig helg! Vi har precis kommit hem från vår andra vinprovning arrangerad av Tre kronor vinklubb (www.trekronorvin.se). Precis som förra gången hade de hyrt in sig på Lilla torgets vinkrog. Vi som deltog från vårt gäng var Jeppe, Johan, Magnus, Hanna, jag och Tommie samt mamma och pappa. Jag hade gett mor å far vinprovningen som tack för all hjälp med lägenheten.

Vi fick ett bord i hörnet med bra utsikt över rummet och det dröjde inte länge förrän rummet var fyllt med både folk och förväntningar. Till skillnad från förra provningen då det bara var vin så var det nu en supé provning vilket höjde förhoppningarna om en riktigt trevlig afton.

Johan Berner stod som vanligt mitt i rummet, och efter att alla kommit till rätta tog han till orda på sitt mycket lättsamma sätt. Han började med lite småprat innan han kom in på dagens vinprovning vilken skulle inheålla inte mindra än 9 viner varav 3 skulle hällas upp två gånger. Alla hörde informationen om att man gärna fick använda ”slattmuggen” på bordet, men jag tror att vi alla var rörande överens om att ingen hade en tanke på detta.

Så var det hela igång. Vi hade fått veta att vinerna vi skulle prova hade producerats i världens just nu mest moderna anläggning och att den kostat US 50 miljoner. Och då det kom från chile som inte är ett klassiskt vinland så skulle vi idag få avnjuta mycket bra vin för pengarna, sas det.

Först ut var en vit sauvignon blanc:

Queulat Sauvignon Blanc Gran Reserva 2007/2008 (500438) 109kr

Här var det gräs och citrus som dominerade, men man skulle också känna sälta och mineraler.  Färgen var silver och  vitt med en hint av grönt. Jag som är mycket petig med mina vita viner och som alltid är skeptisk höll på att ramla av stolen av denna ljuva arom och smak som mötte mig i glaset. Om det här var början, vart skulle det då sluta

Vin nummer 2 var också en vit donna, men den här gången en Chardonnay från samma producent:

Queulat Chardonnay Gran Reserva 2005 (500678) 109kr

Till skillnad från den förra flaskan som bjöd på silvriga nyanser så var denna mera mörkt guldfärgad. Doften påminnde starkt om mitt vita favoritvin Concannon och doftade bl.a. smör vanilj, melon, pappaya  och bröd. I smaken hittade vi lite bitterhet, blommor och mineraler, allt med en sötaktig avslutning. Till detta serverades något som jag aldrig hade gissat skulle passa, nämligen quesadilla med sardiner, ost och tomatsås. Tro det eller ej, men ihop var detta jättegott. Vinet i sig var lite för blommigt och bittert för min smak, dock väldigt intressant, och det var kul att prova på något så oväntat till och som höjde smaken så mycket!

Men nog av det vita! Nu var det dags för första rätten och det första röda vinet:

Queulat Carménére Gran Reserva 2006 (2405) 109kr

Till detta serverades en tallrik med tre tillbehör varav ett skulle passa utmärkt med detta vin, en skulle passa lika bra till detta som till nästa vin, och det tredje tillbehöret skulle passa mycket bättre till det nästkommande vinet.  Som en liten övning skulle man hitta vilken av rätterna som inte passade till vinet. Tillbehör ett bestod av rödkål. Tillbehör nr två var en terryakimarinerad pirog och tillbehör tre var en potatissallad som piffats upp med äpple och curry. Då detta vinet doftade av syltiga  björnbär hade jag en bra känsla i magen, och den efterföljande kryddiga/eldiga smaken med ett bittert slut var angenäm, men blev påtagligt bättre till rödkålen och framför allt pirogen. Däremot hemsk till potatissalladen. Spännande! Här lärde man sig massor. Ett annat mattips som delades ut på plats var att man kunde tillsätta ingefära i köttbullarna och lite kaffe i gräddsåsen och voila! så hade man ytterligare en rätt som passade till detta vin.

Nu över till vinet som uppenbarligen passar bra till den marinerade pirogen men också till den upp-piffade potatissalladen:

Ventisquero Queulat Cabernet Sauvignon Gran Reserva 2006 (75754) 109kr

Här doftade vi syltiga vinbär , ett uns av choklad, lite stall och charkuterier. Smaken var smörig och slutade långt fram i munnen. Mmmm… Här har vi lite guld. Det här vinet var även det väldigt gott till pirogen men också som utlovat till potatissalladen med äpple och curry. Här fick vi också lära oss att då vinet smakar långt fram i munnen passar det utmärkt till kött, ost, äpple och t.ex. thaimat. Detta för att samtliga av dessa smaker är söta. Smakar det däremot långt bak i munnen, vinet alltså, är det pepparot och vinbärsgele som gäller som passande smaker. Ett recepttips här var att tillsätta lite transbärsjuice i köttfärsåsen.

Nu var maten på tallrikarna uppäten och det var dags att prova ytterligare en flaska rött, men den här gången helt för sig själv:

Queulat Merlot Gran Reserva 2005 (500440) 109kr

Dags att åter ”gruppdofta”. Nu kände vi svarta vinbär, russin, plommon, kaffe och läder. Jag hade nog inte kunnat sätta mina små fingrar på allt detta, men då någon påtalade det så gick det att få fram. Här hade vi en typisk merlot med smak av läder, sött med en syrlig touch. Inte helt ett vin i min smak, men enligt de som kan ska det passa utmärkt till Kåldolmar med lingonsylt. Kan vara bra att veta! Och vad mer lärdes ut var att man känner syra i sidorna på munnen (citron/lime) och bitterhet i mitten. En nyttig lära då man ska passa ihop vin och mat.

Hej å hå, vid det här laget hade stämningen i restaurangen höjts betydligt och spottkopparna gapade tomma. På´t igen:

Queulat Pinot Noir Gran Reserva 2006 (81128) 129kr

Då pinot noir viner kan vara goda men oftast är lite för tunna för min smak skulle detta bli intressant. Tyvärr passade den inte alls till just mina smaklökar, men enligt expertenrna skulle detta vara en pärla. Tyvärr hade som nämt ovan vinet börjat kicka in och jag fick endast med en noteringar om lukten och inget om smaken. Stark organisk doft, plommon, körsbär också lite oväntat- mandelmassa.

Nästa:

Ventisquero Grey Carménére 2006 (81121) 159kr

Den här skulle klara att lagras i mellan 3 och 8 år och skulle bara bli bättre. Doften beskrevs som eucalyptus, stall, charkuterier och havannacigarr med mint på slutet. En allt annat än luddig beskrivning efter alla dessa glas vin om jag får säga det själv. Smaken var dock inte lika väldokumenterad men att det handlade om stor sötma och tanniner kom iallafall med. Men vad behöver man egentligen veta mer än att det är samma person som grundade Penfolds Grey range som dessa viner. Man kan inte annat än att lita på storheten och köpa hem ett gäng för lagring.

Och nu, efter detta storslagna vin, kom så kvällens pärla. Den köps i en träbox med beslag och med vinflaskorna inlindade i silkepapper. Låt mig presentera:

Vertice 2005 (500675-01) 189kr

Här blev jag kär, och mitt bankkonto lite mer utmattat. Med dofter likt en hel orkester av björnbär, choklad, blåbär, tobak och löshästar – ja jag är villig att gå med på allt. Smaken.. oh…. Smaken. Här har jag inte skrivit annat än himmelskt, komplett och gudalikt. I vårt häfte har dock producenten beskrivit det med en fin mjuk känsla av tanniner, stark struktur, svarta bär och kryddor, en balanserad syra och ett långt avslut. Halleluja! Till detta serverades mörk choklad, men ärligt talat så vardet  bättre att bara dricka det för sig självt.

Och efter den här urladdningen av njutning var det så bara ett vin kvar att prova på:

Pangea 2005 (78492) 279kr

Här kom då det som experterna hävdade var det bästa vinet, och som också hade den dyraste prislappen. Det skulle nu krävas mycket för att slå det vin som just serverades, och vi hällde med spänd förväntan upp i våra glas, noga övervakande av assistenten så att ingen skulle hälla två doser av denna dyrgrip.

Doften skulle enligt experterna och gruppen samt mig själv innehålla körsbär, plommon, läder , peppar, tobak och choklad.  Jag kände själv mycket av detta, eller iallafall så trodde jag mig känna det. Vi hade ju trots allt druckit en hel del vin vid det här laget.

Så var det smaken. Jag kände genast en stor nypa besvikelse, och drömde mig genast tillbaka till förra glaset. I övrigt fanns eldighet i rikliga mängder samt också beska och sötma. Till detta serverades mörk choklad vilket eldade på vinet ytterligare och nu brände det ljuvligt i munnen, men fortfarande var detta vinet -i min mun- ingenting mot djupa mrs. Vertice.

När vi så låtit den sista droppen slinka ner i halsen var det dags att bryta upp och traska hemmåt. Alla var överens om att det var en väldigt trevlig afton och att tre kronors vinprovningar verkligen är värda ett besök.

Nu när man ligger här i sängen med vinburret fortfarande i knäna kan man bara konstatera att livet allt är ganska underbart, iallafall i mellanåt =).

Kategorier
Calles i Tyskland Chile Fynd! Röda viner

Bland bräder, chilenare, kvinnor och barn!

Rengo Abbey, Chile, Cabernet Sauvignon

Jag ligger utmattad i sängen efter en heltokig helg i flitighetens tecken. Det började redan i fredags när jag gick från jobbet vid 12 för att möta mamma vid Ikea. Efter en snabbrunda där och med en färgburk ifrån Bauhouse under armen åkte vi hem till lägenheten för att möta en renoveringsredo pappa och sedan också mäklaren vi skrivit kontrakt med. Hemmet var på endast 30 min förvandlat till en byggarbetsplats och sen var renoveringen åter igång för fullt. Suck! Det börjar verkligen kännas slitigt!

Då mäklaren var sen passade jag och mamma på att titta in i lampaffären här bredvid. Tommies smutsgula spotlite lampa har aldrig kännts rätt och jag såg med glädje fram emot att få byta ut den. Även hallen där en vägglampa varit enda ljuskällan skulle få sig ett uppryck med en ny fräsch taklampa. Men fy vad svårt. Han hade gangska mycket fina lampor och var en väldigt kompetent säljare, men jag fastnade inte för nått. Jag fick en klump av ångest i magen och svor inombords över mitt minimala inredningssinne som jag blivit tilldelad, och det var med tunga steg jag lämnade affären. Tidigare har vi tittat på Mio, Bauhouse, Hornbach och Ikea men ingenting av minsta intresse fanns där. Och de man kanske skulle kunna tänka sig kostade en förmögenhet, vilket vi inte vill lägga då vi inte helt vet hur vårt hus ser ut.

Mäklaren, Therese Nilsson från Erik Olsson, kom med två andra tjejer i släptåg vid 15.30. Hon var stressad och jag tror att samtliga stillettoklackprydda damer kände sig lite obekväma mitt bland bräder, sågar och svettiga föräldrar. Hon gick snabbt igenom lite papper som Tommie skulle skriva på och sedan bar det iväg med hela gänget. In och ut. Vet inte om jag hade förväntat mig lite mer kallprat eller information, men å andra sidan kanske hon inte ville störa oss i vårt arbete. Jaja. Hon hann i alla fall berätta att homestaging damen anländer till oss måndag klockan 08 och fotografen onsdag klockan 09.

Tommie ramlade in vid 22. Han hade haft kurs och middag med jobbet hela kvällen. Jag och pappa var vid det laget totalt slutkörda och beslöt oss för att bryta där. Vi hade fått upp några lister, storstädat kök och badrum (tack mamma!) samt målat lite smådetaljer. Det var mycket kvar men vi var på rätt väg. När pappa stängde dörren låg jag redan i sängen och 2 min senare tror jag att jag sov.

Lördag morgon vaknade vi i vanlig helgtid, ca 08.  Jag hade klart frukosten vid 09, och vid 10 stod jag påklädd i dörren, fast besluten om att ta mig till backaplan för att hitta en lampa eller två i den dignande affären Ljusexperten som ligger där. Jag hade inga stora förhoppningar men skam den som ger sig. Pappa skulle ända till Abi trä och handla lister, så jag hade en timme på mig.

Väl där möttes jag av mängder av lampor och trevliga expediter. Först såg alla lampor ut som något från rymden, men efter att ha vandrat runt en stund och man vant sig vid alla dessa takprydnader så hade jag med expeditens hjälp lyckats hitta en halllampa som vi även kan ha i nya huset samt en lampa till stora rummet som kommer passa utmärkt i vårt blivande sovrum. Perfekt!! Helnöjd packade jag in mig och lamporna i bilen och åkte hem. Ibland är lyckan nära till hands!

Jag anlände ungefär samtidigt som pappa. Vi monterade lamporna direkt, och Tommie gav mig godkänt efter endast smågrymtningar som han sen tog tillbaka när han väl vant sig han med. Sedan följde en otroligt lång dag av instensivt målande, spikande, sågande och pustande. När vi vid 19:30 bestämde oss för att packa ihop var vi alla i renoveringskoma. Mycket, eller ja, faktiskt det mesta var gjort, och en hel del onyttiga men välförtjänta fikapauser hade slinkit in. Tommie ville ha en kväll för sig själv och stannade i lägenheten medan jag åkte med pappa hem för att mysa med mamma och han samt syrran och barnen. Det hade nämligen blivit dags för den stora matlagningsdagen inför pappas 60 års fest.

Jag hann inte mer än innanför dörren förrän jag var nere i vinkällaren och inventerade. Jag vägde mina val och kom fokuserad ut med en helt okänd chilenare som jag köpt på Calles i Tyskland. Ur minnet trodde jag den hade kostat ca 6 euro, så jag hade återigen inga jätteförväntningar, men sen var jag också ute efter yrsel mer än smak, så jag struntade i att tänka efter och korkade upp!

Rengo Abbey, Chile,  Cabernet Sauvignon,2006, 65 kronor på Calles i Tyskland.

Återigen en suprise. Ett medel-lent vin, djupt för sin ålder och väldigt vackra toner av röda bär. Körsbär och vinbär för att vara exakt. Tät struktur och en behaglig eftersmak. Jag kan tyvärr inte beskriva vinet bättre då jag som sagt mest var ute efter yrseln, men väldigt gott var det iallafall. runt, tjockt och mjukt.

Jag har  försökt att hitta inforamtion om det här vinet på nätet men kammade noll. som sammanfattning kan jag säga att detta är ett vin som jag kommer köpa fler flaskor av nästa gång jag hamstrar i Tyskland. Jag ska till och med lägga till en ny kategori där jag kan se vad jag tycker om vinerna från Calles, så att man har något att gå efter nästa gång man är där!

Idag, Söndag, har jag som sagt varit skonad från renovering men suttit fast i spisen hemma hos mor tillsammans med min syster. Bland katter och barn har vi bakat minipajer, drömmar, kärleksmums och  kycklingspett samt planerat hela festen på lördag. Inte illa, men nu är jag trött.

Väl åter i lägeneheten var jag nästan tårögd. Pappa och Tommie hade gjort klart i stort sett allt, och lägenheten skimmrade av nya detaljer, nytt ljus, välstädade väggar och golv mm mm. Helt fantastiskt. Nu kan jag verkligen tro på att någon vill betala bra för den här lilla lyan. Nu återstår endast homestaging, fotografering och att hitta rätt köpare. Jag lovar att återkommer med rapport på hur allt går! Nu ska jag sova!

Kategorier
Chile Ett måste i vinhyllan Röda viner Tapas

Fredags tapas med mörk skönhet från Chile

Mayu Reserva, Chile, Elqui Valley, 2006

Fredag igen, men då vi båda legat här hemma i influensa så har den där riktiga fredagskänslan inte riktigt infunnit sig. Men skönt är det iallafall att kunna göra vad man vill i två dagar. Jag mår mycket bättre men Tommie låter fortfarande ganska illa.

Men man gör vad man kan. Efter att ha tagit en välbehövd tupplur släpade jag mig till bilen och till affären. Tommie hade önskat tapas, och då jag fick en flaska rött från Chile i födelsedagspresent av min Kollega Ulf förra fredagen tyckte jag det lät passande. Jag skulle förståss ha kollat in lite närmare vad flaskan passade till, men efter att ha gått till jobbet och jobbat halvdag med en gnutta feber hade jag bara inte inspirationen utan tänkte, rött från spansktalande land = Tapas.

Väl i affären hamnade följande i korgen: vitlöksmarinerade oliver, oliver fyllda med ost, parmaskinka, grillade revben, manchego ost, 3 olika frallor ciabata, en blandning ölkorvar och en fikonkorv. Nöjd med min runda hade jag fått ny energi, nu var det bara att komma hem och korka upp flaskan kvar. Härligt! På grund av att vi legat sjuka har i stort sett ingenting konsumerats i lägenheten. Så tapas och vin, äntligen!

Vinet som jag fått av min kollega var som sagt från Chile, och vid frågan om han hade druckit det så var svaret nej. En helt obeprövad Donna! Kul. Och vinet:
Mayu Reserva, Chile, Elqui Valley, 2006 (6699)

Jag prövade flaskan rätt upp och ner utan att titta närmare på vad den skulle smaka. Detta för att se om jag skulle lyckas pricka in några av de enligt experterna rätta smakerna. Det jag kände efter mycket luktande och gurglande var: starka kryddor, något jag inte kunde sätta fingret på, tobak och mörka bär. Samt en fest i munnen. Det här vinet var verkligen jättegott!

Jag hittade en mycket bra sida med information om vinets bakgrund på Vingruppen i Norden AB:s hemsida, www.vingruppen.se. Här kunde jag bland annat läsa att Mayu druvor odlas i det allra nordligaste vindistriktet i Chile, och att namnet Mayu är ett anrikt inka-ord som betyder vintergata. Jordmånen i området består av grusiga jordar rika på slam från Anderna. 50% av vinets druvor lagras i 5 månader på Franska och Amerikanska ekfat. Och lukt och smak:

Stor, fruktig, kryddig doft med mörka bär, viol, vitpeppar, fat och choklad.

Smakrikt, fruktigt och kryddigt vin med inslag av mörka bär, örter, vitpeppar, choklad och fat.

En bra beskrivning, fast efter att ha tittat på Systembolagets smakbeskrivning så måste jag nog säga att den beskriver vinet ännu bättre! Och den där smaken som jag inte kunde sätta fingret på, jag skulle nog säga att det måste vara gummi! Eller till och med gummistövel om jag får säga det själv! Kanske också lagerblad. Enligt systembolaget smakar alltså den här mörka härligheten följande:

Fruktigt, kryddigt vin med fatkaraktär, inslag av peppar, björnbär, plommon, gummi och lagerblad.

Rekomendationerna om vad att äta till inkluderade grillat och stek, ett förslag var tournedos, samt medelhavsmat och vegetariska rätter. Så jag var väl inte helt ute och cyklade med mina revben och oliver!

Här kommer lite smakupplevelser som jag njöt av:

Med ölkorv kom peppar/kryddsmaken fram tydligt. Kanske också berodde på kryddan i korven… Det gäller att vara observant.

Ooh.. Manchego ost! Mmm…. Mycket gott. Här kom de mörka bären fram i smak.

Revben. Vinet känns djupt och smörigt och gummistövlarna är på frammarsch. Så och de mörka bären och kryddan. Vilken kombination! – Och bara så jag har sagt det. Gummistövlarna ger vinet en underbar smak i gom-området.

Nej nu ska jag njuta vidare av fredagskvällen, vinet, maten och min mumsiga kille.

Skål!