Kategorier
Ett måste i vinhyllan Prisvärd Skönhet och hälsa Sydafrika Vita viner

Vindränkt sommarkväll till en ny bekantskaps ära

Denna första onsdagen efter semestern bjöd på alldeles underbart väder. Koncentrationen vid mitt skrivbord var i stort sett bortblåst, och det var med lätta steg som jag promenerade hemmåt när klockan äntligen blivit 14, jag passade på att ta ut lite komptid. Och vädret var som sagt fantastiskt, och jag tänkte att det här måste utnutjas. Jag ringde Hanna och undrade om hon och Magnus ville komma på grill och japp! Det ville de.

Men vad skulle vi grilla. Jag var inte direkt sugen på kött, och fisk kan jag egentligen ingenting om när det kommer till grill. Men det kan folket i fiskbilen, så jag gick dit. Grilla fisk, javisst. Ta havskatt. Marinera med hackad färsk chilli, vitlök, salt, peppar och olivolja. Lägg på teflongaller och grilla. Mums! Lätt att detta skulle bli kvällens bjudmat. Men tillbehör. Efter en snabb tankepaus bestämde jag mig för ugnsgrillade rotfrukter. Perfekt! Och vin hade jag i massor hemma efter min senaste shopping i systembutiken.

Väl hemma var jag genomsvettig. Visst hade de pratat om medelhavsvärme, men det här var löjligt. Och jag han inte sätta foten innanför dörren innan Leon kastade sig på mig och ville gå ut. Jaja. Jag tog snabbt fram en bricka och började ladda den med alla tillbehör och råvaror för att fixa festen. Fisken fick dock vila i kylen.

När jag nästan var färdig med hackandet av morötter, palsternackor och kålrot kom Hanna. Som en ängel från skyn slängde hon snabbt fram två iskalla öl. Jag höll på att smälta bort, så det var välkommet. Jag dricker knappt öl nu för tiden, men den här satt där den skulle.

Då jag var klar med hackandet gick vi upp och bredde chilli- och vitlöksmarinaden över fisken. Det såg helt underbart ut! Hanna tog sig an grönsakerna och la upp dem på plåt med olja och salt. Nöjda med förberedelserna återgick vi till solandet på gården, nu med två glas Fleur du Cap, Hannas favoritröda på box, i händerna.

Efter en stund ramlade även magnus in. Det här var andra gången jag träffade honom och redan vid första mötet, som var på brunchen på Ritz i söndags, gjorde han ett bra intryck. Han fick sig genast en glas rött, men vi bestämde oss för att vänta med maten tills Tommie kom tillbaka från sitt äventyr i Tidaholm. Vi satt och pratade i vad som bara kändes som en stund när Tommie skickade ett sms och sa att han var påväg hem. Hopps! Dags att starta grillen och sätta in grönsakerna.

Grillningen underlättades väldigt av teflongallret jag köpt i fiskaffären och med ytterligare lite lånade verktyg gick det hela som en dans. Och det blev helt fantastiskt gott. Herre! Fisken var precis rätt grillad och smakerna från marinaden passade perfekt ihop med det  fasta vita köttet. Och rotfrukterna. Vilket kompliment. Tillsammans blev det en av mina absolut bästa rätter. Och samtliga middagsgäster höll med, även Tommie när han väl kom. Och ännu bättre blev det med båda av de två vinerna som vi valt för kvällen:

Simonsig, Syd Afrika, Chardonnay, 2008 (2032)

Systembolaget.se bidrar med följande karaktärisering:

Doft: Stor, ungdomlig doft med rostad fatkaraktär, inslag av päron, ananas, nötter och citrus

Smak: Torrt, fruktig vin med rostad fatkaraktär, inslag av päron, ananas, nötter och grapefrukt.

Vinklubben.se ger en mycket liknande beskrivning enligt nedan:

Tilltalande frisk ekfatskaraktär och en angenäm doft av tropisk frukt, men även smör och nötter. Smaken är frisk med välinpackade ekfat och med lager på lager av tropisk frukt, smör och nötter. Ovanligt lång eftersmak för prisklassen. En liten restsötma bidrar till att göra vinet lämpligt till många rätter.

Jag blev alldeles till mig när jag såg den här beskrivningen, för i mitt block har jag skrivit, annans/gula frukter, nötter och smör! Ha ha! Jag lyckades få till alla smakerna. *stolt*

Och det var ett bra vin. Tilltalande kan jag verkligen hålla med om, och det är en nog så blygsam beskrivning. Det här vinet slår inte riktigt lika högt som t.ex. Masi Masianco, men den kan vara ett bra alternativ om man vill ha lite ombyte. Och för 85 kr får man verkligen valuta för slantarna.

Vin nummer två var en vinare ifrån Frankrikeresan som Hanna hade med sig. Den här gången från den allra första vinprovningen som vi gjorde på den resan. Tyvärr en lite för söt flaska för min smak, och även för Magnus visade det sig. Jag letade runt efter någon mer beskrivning, men då det var ett mycket  litet vineri så hittade jag ingen information. Men den var inte speciellt bra, vi var nog bara tagna av hela vinprovar upplevelsen när vi hamnade just i det vineriet. Så jag nämner den bara vid namn. Den var söt och blommig precis som en gewurtztraminer ska vara så med andra ord ingen fest i min mun.

Robert Blanck, Frankrike Alsace, Gewurztraminer, 2007

Flaska tre, vi gjorde bra ifrån oss denn afton, var en fransos ur min vinhylla. En lättare röd donna från FLeurie. Jag hade inte stora förväntningar då de tidigare röda därifrån varit ibland dåliga och ibland bara inte så goda. Men den här var något annat:

Domaine Du Haut-Poncie, Frankrike FLeurie, 2006

Till mit förtret kunde jag inte hitta någon information om den här flaskan heller. Men den var torr och full av röda bär. En mycket somrig och härlig flaska. Denna skulle bli en flitig besökare i min hylla.  Jag hoppas verkligen att jag har någon yttelrigare hos mamma Det här vineriet eller vinshop – vi köpte några så också, skulle jag vilja besöka igen.’

Från 2006 var den också,denna underbara flaska. Och om jag får göra en bedömning så var den helt klar för att drickas och kunde omöjligt bli bättre. Underbart!

Resten av kvällen forsatte i vinets tecken och innan vi visste ordet av så var klockan 01 och vi satt alla inne hos oss och pratade obsceniteter. Magnus föll bra in i gänget och både jag ochTommie tror att det här nog är en perfekt Hanna kille. *Vi håller tummarna för att de ska få leva lyckliga så länge de önskar*


Kategorier
Argentina Röda viner Skönhet och hälsa

Kalasgrill med Romelanda gänget

La Mascota, Argentina, Shiraz, 2006

Söndag och den sista dagen på semestern. Nu går det hela verkligen mot sitt slut. Suck! Ångesten har börjat komma krypande och även lite nerver, men det är väl så det ska vara. Men sommaren slutar inte för det och nu ska det komma fint väder, så man får vara nöjd med det. Man har ju fortfarande helgerna.

Men nu till gårdagens vinhändelse! Ida hade bjudit in till festiviteter hemma i hennes ömma moders lya. Tiden var satt till 19, men jag åkte tidigt ut till Romelanda då jag hade egen bil och då katterna behövde mat och sällskap. Tommie skulle komma ut senare och skulle även ha med sig Sezar och Johanna som kom med tåget från Stockholm.

Solen var för en gångs skull strålande och jag la mig helnöjd på en dyna på gräsmattan med en fantomenkrönikan framför mig. Guld!  Jag låg och stekte mig i ca 2,5 timme innan jag var tvungen att ta en solpaus och åka och handla en present till födelsedagsbarnet. Jag hade sedan ett tag tillbaka bestämt mig för ett läppstift i annan färg men av samma sort som jag har när jag ger mig ut på krogar och restauranger. Det är fantastiskt och något varje kvinna borde ha i partyväskan. Det är Max factor som gör läppstiftet och ettiketten säger Max Factor Lipfinity & Gloss . Jag har det i en läcker stark rosaröd färg, men jag köpte en något mer neutral färg till Ida. Det var dock mer glitter i hennes gloss, så det passar nog utmärkt till ett "party stick" det med.

Då det kändes lite trist att bara ge ett läppstifft hittade jag även ett läckert nagellack, också detta från Max Factor. Då jag  annars inte hade en aning om vad att köpa så var jag ganska nöjd och kunde åka hem till den soldränkta gräsmattan igen. Där fick jag även sällskap av mammas katt Fia samt min lilla vilde Leon.

Vid 18 kom Tommie, Sezar och Johanna och jag fick snällt hälla i mig mitt glas med rött som serverats av min granne Gunnar hemma hos dem. Jag hade smugit över då jag sett att Josefine var på besök och hade då fått mig ett glas gott rött i handen. Josefine undrade om hon skulle köra oss, och då vi inte hade någon bättre idé så var vi tacksamma för förslaget. Att komma svettig till festen är aldrig trevligt, vilket hade blivit fallet om vi promenerat. Det var en varm kväll.

Hemma hos Ida hade Frida, Lasse och Lina redan kommit. Ungefär samtidigt som oss kom även Mikael, Linda och Pär och senare ramlade även Sara och Roger in. Grillarna var tända så kött och annat lades på med en gång innan minglet började på allvar.

Till köttet hade jag med mig en oprövad flaska från Argentina. Jag har tidigare inte fastnat för viner från Argentina, men skam den som ger sig. Flaskan såg stilig ut och beskrivningen på hyllkanten lät bra:

Doft: Koncentrerat fruktig doft med fatkaraktär, inslag av plommon, lakrits, gummi och vanilj.

Smak: Koncentrerat fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av plommon, björnbär, lakrits, gummi och vanilj.

Och vinets namn:

La Mascota, Argentina, Shiraz, 2006 (6545)

Det här vinet har till min förvåning provats av ovanligt många kritiker, och samtliga har lämnat omdömmen. Nedan har vi en sammanfattning av vad dessa vinkännare tyckte:

La Mascota Shiraz – Prisvärt Allt om mat  2008-10-07

La Mascota Shiraz – 4 fyrar Göteborgsposten  2008-09-30

La Mascota Shiraz – 5 tärningsögon (av 6) Svenska Dagbladet, Jens Dolk  2008-09-26

La Mascota Shiraz – Fynd! Dina Viner Professional Edition  20080831

Enligt kritikerna ett mycket gott vin alltså, men vad tyckte vi på festen? Ja den första klunken var lite överraskande rent av gräslig. Övermogna mörka bär, unken källare och brända mandlar var några av de intryck som jag och Lasse kom fram till. Inte alls tilltalande. Och dessa intryck höll i sig hela första glaset. Men tog ni fler om det var så illa, kan jag höra er fråga. Jo, det gjorde vi. Och anledningen var att det fanns något ibland det inte så tilltalande som man ville ha mer av. Vi kunde inte sätta fingret på vad, men vi kom överrens om att andra glaset var mycket bättre. Inte så unket och med bättre smak av de mörka bären. Taninerna kändes nu också tydligt och läppen fastnade lätt på tandköttet. Tredje glaset var jättegott. Smakrikt, och intressant.  Så har jag aldrig upplevt ett vin att beté sig, och det hela kanske låter helsnurrigt, men vinvin.se förklaring tar upp en del av de smaker som vi kände:

Maffigt på gränsen till överextraherat, men med ett stramt slut som räddar vinet.

Jag tror att vi blev tagna på sängen av denna ovanliga smak och att det krävdes lite smaktid för att vänja sig vid alla starka smaker. Att jag har dålig smak ser jag inte som en alternativ förklaring.

Så sammanfattningsvis, vad ska man säga? Jag tror jag väljer att säga  smakrikt men väldigt udda, och inget som kommer att hamna i minvinhylla igen. Jag kan rakt inte se eller smaka allt det underbara som  kritikerna kan, och det gör mig lite besviken, men smaken är ju som baken! Såhär i efterhand tycker jag att unken källare och gummistövel nog är lite samma sak, och de nästan övermogna bären hade jag också nästan prickat in, jag tänker på beskrivningen "överextraherat". Sen att jag inte gillade det finns inget att göra nått åt.

Festen var mycket trevlig, men då pappa som skulle hämta oss hade seglat 10 timmar tidigare under dagen och var kanontrött så drog vi oss hemmåt vid 00:30. Vi tog en öl med päronen, men sen hoppade vi alla i säng. Ett utmärkt slut på en helskön dag.