Kategori: Röda viner

Kategorier
Bag in Box Fynd! Italien Röda viner Spanien Tapas

En kompromisslös tapasafton i härliga vänners lag

Rocca di Montemassi, Italien, Sangiovese, 2010

Salice Salentino Riserva, Italien, 2006

Navajas Crianza, Spanien, Rioja, 2008

Söndag eftermiddag och jag sitter energilös i soffan framför TVn. Inte nog med att det blev sent i går, det blev ett par stora glas gott också, och på det släpade jag mig till gymmet idag. Skam den som ger sig!

Men igår var jag desto piggare och hade det desto trevligare. Efter en ganska lugn dag hemma med endast lite piff och en handling på Ica på schemat ramlade våra nyfunna vänner nerför backen in på en hyfsat spontan och oplanerat tapasafton. Vi hade med oss några rätter var och planen var att förbereda det hela tillsammans. Och det gjorde vi. Samtliga vuxna och barn hjälpte til på sitt egena sätt och det hela blev en riktigt trevlig aktivitet. Bland rätterna som tillagades fanns tunt skuren ugnsstekt lamrostbiff, ugnsbakade dadlar inrullade i ekologisk bacon, quesadillas med parmaskinka, chevre honung och jalapenjos, vitlök och chilimarinerade stekta räkor, marinerade kycklingvingar, ugnsrostade paprikor med philadelphia, basilika och persiljekräm, kidneybönröra samt meolnskivor inlindade i parmaskinska. MUMS! till detta serverades även nybakt tyskt lantbröd och två sorters oljor att dippa detta i. Dena ena oljan var Bengt Frithioffsons spanska kryddiga och aromatiska olivolja medans den andra var en olja jag köpte med mig från Kroatien och som rankats till topp 15 i världen på olivoljeskalan. Och vilken olja!! Mamma mia. Stackars Bengts aromatiska olivolja hamnade verkligen i skym undan.

Under tillagningen drack de andra en blandning av spanska öl medans jag smuttade på en nyinköpt box:

Rocca di Montemassi, Italien, Sangiovese, 2010 (4586) 239 kr

Systembolaget.se beskriver vinet såhär:

Fruktig smak med inslag av mörka körsbär, lakrits, kryddor och vanilj.  

Och Aftonbladet  sa såhär samt delade ut hela 5 plus:

I topp bland boxarna. Här bjuds läckra inslag av plommon, körsbär, örter och bigarråer med liten strävhet och god balans. Uppstramande syra bidrar till en elegant och fräsch helhet. Perfekt till stora festen, gärna till rätter av både ljust och mörkt kött. Gjort av druvan sangiovese från området Maremma i Toscana.

Då jag är från Göteborg får även Götebogrspostens utslag vara med. Så här sa de medans de delade ut 5 fyrar:

Ren och snygg sangiovese med drag av mogna körsbär och plommon. Lång och angenäm eftersmak. Håller för den bästa av kötträtter från det florentiska köket. Faktiskt lite för bra för att vara ett boxvin.

När jag prövade vinet själv noterade jag en ganska rejäl och lite kantig smak av mörka körsbär samt en tydlig smak av saltlaktits. Första munnen var överväldigande, och det var nog saltlakritssmaken som tog en på sängen där. Men efter några slurkar var det ett riktigt trevligt vin som växte med varje mun. Den här boxen ser jag verkligen fram emot att få lära känna, speciellt då det är lamm idag igen på menyn. Mitt betyg blir nog 3,5 gnistrande tiaror av den moderna varianten, men vem vet, i slutet på lådan kanske ytterligare en lyxig huvudbonad dyker upp eller iallafall lite ringar och örhängen 🙂

När vi så satte oss till bords korkade vi upp den flaska vilken aftonbladet varmt rekomenderat till tapas och som till min förvåning fanns på hyllan på Lerums systembolag:

Salice Salentino Riserva, Italien, negroamaro, 2006, (7570) 69 kr

Systembolaget beskriver vinet sähär:

Mogen, kryddig smak med inslag av fat, torkad frukt, tobak, kanel och läder. 

Aftonbladet som fick mig att köpa hem pavan sålde in den såhär samtidigt som fyra plus delades ut:

Syditalienskt rött i mogen stil. Doften är rödbärig med toner av nypon och kanel. Smaken är mjuk av söta körsbär, kryddor och plommon.

Både jag och Tommie reagerade direkt på den tydliga lädersmaken. Den var i första munnen helt dominerande. I de effterföljande munnarna, och det blev ett par, kom tobak och jorden fram för att sedan efterföljas av syltade svarta körsbär och plommon. Så en mix av de två beskrivningarna tycker jag att jag hittade. Och vilket härligt vin till tapas. Det passade otroligt bra till både lamm, dadlar, kidneybönröra. Och för det priset, 69 kr, Bingo! Visst kändes det att det inte hade allt det som många viner över 90 kr har, men å andra sidan hade det mycket som flera av de saknar. Finns kvalisorter i alla prisklasser.

Det här vinet kommer jag definitivt att bjuda på igen. Kanske är det bara värt 3,5 damkronor, men jag säger 4 då vi hade otroligt trevligt och då priset är gentilt.

När så denna flaska tömts var det dags för en kompletterande pava som en av damerna på Lerums systembolag rekomenderat:

Navajas Crianza, Spanien Rioja, 2008, (22652) 76 kr

Systembolagets beskrivning:

Kryddig, utvecklad smak med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, dill, tobak och vanilj. 

Det är inte ofta jag ryggar tillbaka när man inmundigar ett vin i 76 kr klassen, men här gjorde jag faktiskt det, och ganska så rejält också. Jag vet med mig att spanska viner, och då framförallt viner från Rioja, inte är favoriter hos mig, så det kanske var lite dumstridigt av mig att ta med en hem, men jag hade hoppats på lite av en aha upplevelse. Damen på systemet beskrev det som en klassiker som man kunde lita på, och jag tänkte at det då kanske inte kunde gå så fel. Men det gjorde det tyvärr  inte. Inte hos någon av oss. Dillkaraktären var påtaglig. och om det är en go smak, nje, det tycker jag inte. Sen var det en hel näve sura tanniner son drog ihop läpparna som att kroppen själv försökte tala om att inga fler munnar skulle in. Och det får man väl anse vara ett negativt tecken.

Bland kritikerna hittar man 5 hjärtan ifrån ICA kuriren,  3 stjärnor från allt om mat, 2 plus från dagens nyheter och 1 likhetstecken från Dagens nyheter. Spridda skurar med andra ord, och knappats något som jag till bakgrund av detta skulle kalla en klassiker som alltid går hem. Nej, bakläxa till Lerums systembolag och 1 huvudbonad från Buttericks i betyg.

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Fynd! Italien Recept Röda viner

Ett vin som verkligen borde uppfylla Allas Hjärtan…

Rocca di Montemassi, Italien, 2007

Alla Hjärtans Dag. Denna dag i kommersens tecken som så många föraktar, delvis även jag. Men om man hoppar över allt det onödiga och stressiga så är det egentligen en extra dag då vi tänker lite extra på varann, och det är väl egentligen inte fel.

Här i hemmet planerade vi att måndagsmysa lite extra med en god middag, och för inspiration sökte jag på internet på ”recept alla hjärtans dag”. Ett av de översta svaren i Google var en sida från SvD där flera härliga recept presenterades. Marinerad och fylld fläskfile, gratinerad hummer… Mitt val föll dock på en parmesanfylld kycklingfilé  serverad till kokt risoni som rörts ner med babyspenat som frästs med vitlök och pinjenötter. Mums!

I receptet fanns en länk till tasteline.se som tog mig till en och nästan tokigt rejäl vinlista där viner av  alla modeller och prisklasser radades upp som tänkbara makar tlil den valda rätten. Då jag ändå inte får dricka mer än ett halvt glas vin så valde jag att vandra ner till de mer prisvärda vinerna under 100-lappen, och där föll mitt val på ett vin med en lovande beskrivning.

Rocca di Montemassi, Italien, 2007 (2523) 86kr

Beskrivningen som fick mig på fall var följande:

Ett superköp! Stor koncentration och struktur i både doft och smak, färska örter, bigarråer, svarta vinbär och salt lakrits samsas med tobak och kaffe. Vinet bjuder anmärkningsvärd koncentration till lågt pris och är med andra ord ett lämpligt alternativ till stora middagsbjudningar. Druvblandningen består framförallt av sangiovese och därtill cabernet sauvignon och merlot.

Utan att komma ihåg beskrivningen som getts av smakerna trevade jag mig fram till mörka syltade bär, ek, rök , charkuterier samt peppar. Vitpeppar till och med. Men sen var det en smak som jag bara inte kunde identifiera. Efter att ha läst beskrivningen ovan var det dock självklart vart det var. Saltlakrits!

Billigtvin.bloggspot.se berättar att Göteborgsposten delat ut hela fyra fyrar till det aktuella vinet samt att Aftonbladet tagit i från tårna och slått till med full pott. Författaren själv ger följande beskrivning:

Alltså finner jag en till en början en ganska påträngande fatdoft, som döljer det mesta av frukten som finns därunder. Smaken – ja, helt OK men inget som får mig att brista ut i lovsång där jag pysslar i köket. Men om jag ska vara ärlig blir jag alltmer vänligt inställd ju längre kvällen lider och nivån i flaskan sjunker. Ett vin som har tillräckligt med stuns och volym för att man ska vilja ha mer, och som fungerar bättre med den smakrika lasagnen än på egen hand. Ekdoften och fatsmaken sjunker undan och frukten blir mer framträdande.

Själv tycker jag att vinet visst var en liten bit magiskt, och för den givna prislappen smått fantastiskt. Visst är jag utsvulten på vinsmaker, men ett bra vin är ändå alltid ett bra vin. Mmmm…. Jag njöt till fullo av mitt halva glas, och likt beskrivningen ovan säger att vinet passar prima till lasagne så passande den helt underbart till vår parmesankyckling och risonifräs. Vilken fullträff!! Det är sånna här stunder som gör att jag fortfarande har hoppet uppe om ett liv i njutningens tecken och ett inre Nirvana. Längtar tills jag kan dricka mer!

Betyg: 4 påkostade sessanhuvudbonader dekorerade med precis rätt mängd vulgära stenar. Med priset i åtanke så blir det nästan fler.  Iallafall ett par tre accessoarer…

Kategorier
Italien Prisvärd Röda viner

Världens bästa grannar!

Langhe Nebbiolo, Italien, 2008

Vintern håller i sig, och det har nu gått 5 månader sedan jag kunde njuta av ett rejält glas rött, och sedan 2-3 sådana till. Jag håller mig vid liv med ett eller annat halvglas vid festliga tillfällen, men i övrigt är det bara Schweppes tonic med lime som gäller. Bättre än mycket annat, men för en livsnjutare är den här tiden prövande. Då är det tur att man från helt oväntade håll får härliga upplevelser.

Det var en lördag för några veckor sedan, en sån där pysslar lördag när städning, sortering och annat husligt stod på schemat. Tommie hade träffat på Lars i grannhuset i samband med skottningen av gården, och då vi inte umgåtts mer med dem sen de flyttade in ett par månader tidigare än ett par strökonversationer och en snabb kaffevisit en kväll,  bjödhan in dem på en eftermiddagsfika. De skulle till Ikea, men kom gärna in när de kom hem. Jag som var på ett väldigt pysslarhumör bestämde mig för att baka en kaka  när jag ändå stod och förberedde maten, chilli och vitlöksmarinerad fläskfile.

kl.18 ramlade Lars och Linda in, trötta men nöjda efter sitt Ikea besök. De slog sig ner med varsin kopp kaffe och rejäla bitar kaka och vi började prata. Och vi fortsatte. När kaffet var slut tog Tommie fram öl till Lars och jag serverade Linda av en sedan tidigare öppnad flaska rött. Vi fortsatte och umgås, och det var inte förrän vi alla började känna oss lite hungriga som vi upptäckte att klockan var 21:30. Vi hade fläskfile som legat framme, så den lagades till medan grannarna hämtade extra potatis och mera vin då vårt basförråd var skralt, och snart satt vi alla och avnjöt en spontan middag med klyftpotatis och fläskfile, trots att klockan var över 22. Världens bästa grannar, som förresten båda har världens bästa ”grannjobb”  nämligen butikschefer på systembolaget,  hade fyllt våra glas med en Italienare som skulle passa, och det vill jag lova att den gjorde!

Langhe Nebbiolo, Italien, 2008, 139 kr (74669)

Ett lite lättare vin som ändå bjöd på bra fyllighet och syra, även om den var lite svår att urskilja mellan all vitlök i fläskfilen =).

Enjoywine.se ger följande beskrivning av vinet:

Doft: Medelstor, hallonfruktig doft med karaktär av lakrits, mörka körsbär, violer och fat.

Smak: Torr med balanserad till frisk syra, strama tanniner och medelfyllig kropp. Smak av mörka bär, körsbärskärnor, violer med stram avslutning.

Jag håller helt med även om just körsbärskärnor inte är något som jag personligen ofta smaskar på.

Finare viner. se har blandat in sitt eget tyckande i recensionen nedan och säger så här:

Vinet gör en rätt oansenlig entré i munnen – lättviktig och småtrevligt syrlig med aning av kartighet och små, lätta tanniner. Bärsaftigt med liten kryddighet, fortfarande lite spretigt i presentationen. Efter sväljet samlar smaken ihop sig, biter ifrån med sina lingonsyror och hittar oväntad intensitet och längd. Detta är verkligen inte märkvärdigt, men ändå öppet, rent och gott eftersom det inte ger sig ut för att vara mer än det är. Absolut ingen mini-barolo, alltså.

Winesandspirits.se är lite mer generösa i sin bedömning, och jag håller nog med lite mera här än med föregående talare:

Doft: Härligt nyanserad av kryddig örtighet. Fatkaraktär med lätt fruktighet, sötlakrits och körsbärstoner som avslutas av mjuk lavendel.

Smak: Tydlig fatkaraktär, som följs av en lätt kryddighet. Tydlig läderton med bärigt avslut av körsbär. Inslag av kakao, sötlakrits, viol och örter. Lång i eftersmaken med mjuka tanniner.

Lagring: Vinner inte på lagring, utan jag tycker att man skall dricka det nu.

Passar till: Som dem flesta Italienska viner, en tallrik med ostar och lufttorkad skinka.

Serveringstemperatur: 15-17 grader

Mitt betyg: DDDD+

Mitt betyg blir någonstanns mitt emellan då jag delar ut 3 mycket glittrande tiaror som alla hade passat in på Nobelfesten med armband som tillbehör som extra plus. Man ska hålla i minnet att vi hade en helt otroligt trevlig spontanafton i nya vänners lag, men som Linda poängterade, ett mycket trevligt vin med bra syra som ypperligt passade till både sällskapet och måltiden. Lite lättare viner som passar till parmaskinka och vitare kött tycker jag är svårt att hitta, men den här kan jag verkligen rekomendera. Både ett vin och en kväll värda att minnas!

Kategorier
Australien Bag in Box Fynd! Röda viner

Uppehåll med små inslag av oerhört efterlängtade intag

Hidden Rock, Australien, petite verdot Cabernet Sauvignon

Det var längesedan jag skrev ett inlägg här nu, och jag förstår om det misstänkts att det antingen gått käpp rätt utför för mig och mitt vindrickande eller om jag helt styrt om till en linje utan nöjen, vin och  livets övriga goda. Sanningen är mera åt det senare hållet -oväntat nog- men inte av anledningen att jag tappat tron på min religon utan att jag helt enkelt håller på att värva ytterligare en anhängare, fast i litet format. Jag har därför under en period av 5 månader fått byta mitt annars så älskade alias ”Lyxdama” till ett mera passande ”Den gravida kvinnan”.

Men. Då jag är en kvinna som förespråkar sans och balans samt konstant livsnjutning så har jag faktiskt under den gångna perioden unnat mig en vinprovning och några få halva glas njutning vid festliga tillfällen, och nu senast bestod det halva glaset av ett rött vilket också presenterades på den senaste vinprovningen. Och då det är ett fantastiskt vin för sin prisklass, så måste det naturligtvis få sin plats här!

På systemets hemsida föreslår man att vinet serveras till inte för kraftigt grillade kötträtter eller som pratvin. Jag valde senast att låta det slinka ner i kvinnligt sällskap till en spännande lasagne.

Hidden Rock, Australien, Petit Verdot Cabernet Sauvignon (12174) 56/179 kr

Att priset föreslås i två varianter beror på att det både finns på flaska och i box, och när så här bra grejer finns i storpack ser jag ingen anledning att handla hem endast en liten mängd. För mycket av det goda kan ju bli underbart!

På Tre koronor vin:s vinprovning i November 2010 berätta Thorbjörn Berner, om jag kommer ihåg rätt, att det här vinet härstammar från en producent som mer än gärna ville in på den svenska marknaden, men då Systembolaget inte accepterade hans billigare viner gjorde han det enda som återstod att göra. Han packade in ett av sina finare viner i box och försökte förhandla fram ett lite högre boxpris.  Då Systemet är det närmaste till Gud här i Sverige hamnade dock priset till slut på en summa av 179kr för tre liter av ett vin som utomlands kostar mycket mer. Då det i Sverige inte finns andra vägar än att acceptera Systemets vilja så har vi nu ett riktigt bra vin i stor förpackning till ett oerhört bra pris. Och Thorbjörns egen beskrivning av vinet:

Doft: Stor, ung och kryddig med karaktär av peppar, svarta vinbär, körsbär och örter.

Smak: Fylligt och fruktig smak av körsbär, örter, svarta vinbär och rostat kaffe med en balanserad syra och mjuka tanniner.

Och vad mer kan man säga när det är Thorbjörn som beskriver. Jag håller helt med och kunde faktiskt helt själv plocka ut samtliga smaker med undantag för örterna. Jag hittade nog mer lite lakrits och vanilj. Är det örter?

Men jag var inte ensam! Systembolaget.se säger såhär:

Doft: Ungdomlig, fruktig doft med inslag av mörka bär, gräs och lakrits.

Smak: Ungdomlig, fruktig, aningen syltig smak med inslag av mörka bär, lakrits och vanilj.

Så jag var inte helt fel ute, även om man sällan kan vara det. Den gravida kvinnan delar iallafall ut tre oerhört starkt glittrande prinsesskronor i sann 2011 stil. Det här kommer många av mina gäster att få avnjuta, och de som redan haft nöjet är alla lika härligt överaskade över att något så gott finns för så billig peng.

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Fynd! Grillat Kvinnlig Lyx Röda viner Sydafrika

Snacka om häftigt vin!

Babylon’s Peak, Syfafrika, Shiraz Mourvédre Grenache 2007

En lördag för ca 1,5 vecka sedan var det grillfestdags i mina föräldrars villa. Då de var i Italien hade vi hela gården för oss själva samt kattena som konstant behöver underhåll. De små goingarna. Då Johan Lööf var hemma en sväng från Australien och då Ida, Jossan, Sara och Roger var i Romelanda var det dessa som stod på inbjudningslistan.

Då vi redan var i Romelanda och därmed hade nära till City Grossen var det en självklarhet att inhandling av kött skulle ske där. Då Johan och Ida redan tagit sig hem till Ida  svängde vi förbi dem och packade in dem i bilen, och sedan åkte vi alla tillsammans och handlade. Färskpotatis i ugn, fläskfile och oxfile stod på repertoaren. Då jag hade en flaska mörkröd glädje som jag inhandlat vid ett tidigare tillfälle i bilen var oxfilen menad för mig och Tommie, och jag kunde knappt vänta tills det var dags för provning. Beskrivningen hade förfört mig totalt, och jag hade stora förhoppningar. Pavan i fråga:

Babylon’s Peak, Syfafrika, Shiraz Mourvédre Grenache, 2007,  (2067) 139 kr

Jag hittade följande beskrivning i något så oväntat som Västerviktidningen:

Månadens personliga favorit i den smakrikt bombastiska skolan. Här trängs inslag av mörka bär, piptobak, rökta charkuterier, choklad och anis i smakbilden. Kräver smakrik mat.

Alltommat.se höll sig på den lite mer försiktiga kanten och gav följande recension:

Prisvärt.2 av 4 stjärnor.

Vid provningen lät jag samtliga vid bordet smaka av donnan, och reaktionen som jag minns mest kom från Roger som annars inte lägger så mycket tyngd vid just vinvalet. Han började smacka och låta samtidigt som han utbrast ”sicket jäkla häftigt och kraftigt vin!” Och jag kan bara hålla med. Västerviks tidning satte verkligen pricken över iet med sin beskrivning av vinet som bombastiskt. Ujujuj!! 750 ml ren njutning. Mörka bär, charkuterier och allt det andra som tidningen hittade hittade jag med, mer eller mindre. Njutningen var dock så total att jag inte yttrade ett enda ord under middagen. Himlen i flaska – igen :).

Den här flarran får 5 sommarstrålande tiaror och kommer defenitivt att hittas i mitt vinställ framöver. Längtar redan till nästa möte!

Kategorier
Champange Ett måste i vinhyllan Frankrike Mousserande vin Nya Zeeland Prisvärd Röda viner Vita viner

Minnesluckor sommaren 2010

Gumfields, Nya Zeeland Marlborough, Pinot Noir, 2009

Palmer & co, Frankrike Champagne, Brut

Dopf & Irion, Frankrike Alsace, Riesling, 2009

Chateau de Seguin, Frankrike Bordeaux, 2008,

Lacheze, Frankrike Cremant du Jura, Brut, 2007

Louis Bouillot, Frankrike Cremant de Bourgogne, Perle de Vigne

Nu var det nästan precis en månad sedan jag lyckades få in några vintankar här. Inte okej, men det är ju sommar!

Det har varit en utmanande månad på jobbet. Inte på det vanliga sättet, utan på ett totalt kaosartat sätt med neddragningar, chefsbyten och konstigheter av alla de slag. För att hålla mig själv på den positiva kanten har jag sköljt ner rödvin och vitvin i hiskeliga mängder, men då jag inte varit på humör för att experimentera utan bara varit ute efter nervlugnande, har jag hoppat över nyheterna och istället använt bloggen  i enlighet med vad jag hade tänkt att den skulle vara från början. Jag har använt den för att hitta tillbaka till mina favoritviner för att på så sätt försäkra mig om att besvikelse och ilska inte ska späs på ytterligare genom ett kasst vinval.

Men i semestertider får man ta av sig jobbet, hänga upp det snyggt på en galge och hänga in hela ekipaget i en garderob utom synhåll. I semestertider måste man ta vara på sig själv och sina närmsta och bara njuta av att faktiskt leva, och att leva bra. För det är ju det det hela går ut på. Att jobba alltså.  Eller är det det som DET hela går ut på? Livet i sig?  Tål ju att tänkas på faktiskt. Men så här i semestertider så tänker jag faktiskt inte fundera på det. Slutfunderat, slutstressat, slutarbetat. Tid för vin, vänner, min älskade och mig själv. Familjen kan med få vara med på ett hörn. Om de lovar att inte komma med några krav ;).

Ja vinet ja. Under den vecka som gått, samt på midsommar, så har jag i allafall lyckats få i mig följande oprövade viner:

Gumfields, Nya Zeeland Marlborough, Pinot Noir, 2009 (6407) 129kr

Palmer & co, Frankrike Champagne, Brut, (7372) 219kr

Dopf & Irion, Frankrike Alsace, Riesling, 2009 (2173) 84kr

Chateau de Seguin, Frankrike Bordeaux, 2008, (3958) 89kr

Lacheze, Frankrike Cremant du Jura, Brut, 2007, (7420) 99kr

Louis Bouillot, Frankrike Cremant de Bourgogne, Perle de Vigne, (77208) 99kr

En himla massa viner kan det tyckas, då jag sagt att jag inte har orkat  prova några för mig okända pavor, men det handlar ändå om en hel månad och lite till, och en av dessa veckor har faktiskt varit en semestervecka!

Vi börjar från Början:

Gumfields från nya Zeeland beskrivs av flera kritiker på www.vinkatten.se. Jag avnjöt denna tillsammans med min gode vän Oscar på en filt vid kanalen i Göteborg. Det var över 30 grader varmt, och jag är säker på att den här underbara flaskan hade haft ännu mer att ge om den serverats vid rätt temperatur. men nu var det parkhängardax, och då får det bli som det blir.

Aftonbladets kritiker tyckte:

Nya Zeelands kylslagna klimat lämpar sig utmärkt för denna svårodlade druva här lyckas man utmärkt att framhäva finess och elegans, därtill i mycket svårslaget prisläge. Doften är rättfram och intensiv av hallon, jordgubbar och finstämd kryddighet. Smaken domineras av röda bär och frukter i lätt sötaktig tappning. Ett vin som klarar mycket allt från smakrik fisk till lättare kött. Köp! Betyg 8av 10.

Göteborgs Posten tog det hela ett steg längre och höjde den högre mot skyarna:

Riktigt bra pinot från nya världen, med mycket jordgubbston, lite örtkryddor och vinbärsblad. Ungt, men mjukt och mungott. Månadens bästa pinot av fem, men inte det dyraste. Den rosastekta ankan väntar… Betyg 10 av 10

Och här kan man bara hålla med föregående talare. Jag kommer springa till systembolaget imorgon och köpa fler. Lättdrucken jordgubbsfylld pava med härliga smaker av basetts winegums. Man vill bara dricka mer! Jag  prövade den som sagt helt för sig själv och alldeles för varm, men jag kan knappt vänta tills den får mäta sig med lax, eller varför inte anka! Vi har ju planerat länge att prova anka hemma. Tror nog att tiden är kommen. Här delar jag med all säkerhet ut 5 rafflande tiaror och ser som sagt med glädje fram emot nästa flaska.

Palmer & co var en av de champagner som vi provade på vår champagneprovning på midsommar, och den som vi alla röstade som vinnare. Utav de som provades var denna en av de dyrare, men den var definitivt prisvärd. Till och med Tryggve som har druckit en rejäl del bubblande pavor i sina dar höll med om att detta var bra grejer.

Systembolaget.se ger följande beskrivning:

Doft: Medelstor, något brödig doft, inslag av citrus och choklad.

Smak: Torr, frisk smak med viss brödighet, inslag av citrus och nougat.

På www.Vinpravda kan man, precis som på Vinkatten.se, se betyg ifrån flera kända kritiker. Här har den bara uppnått medelbetyg, men jag kan se att denna kommer att göra ett återbesök i vinhyllan inom en kortare framtid. Mitt betyg: 4 diamantprydda diadem. Kan hända att jag kan ha varit lite överentusiastisk då man på midsommar tenderar att vara i ett slags härligt sommarrus, men jag litar på minnet, och i bästa fall kanske lite fler infinner sig när man öppnar nästa pava!

Dopf & Irion från Alsace i Frankrike har en riesling på systemets hyllor som är väl prövad av min mamma och hennes kusin samt min syster. Då det vankades räkor på kvällen, och då denna ska gå just till det, tänkte jag att det var min tur att bedöma den pava som de andra pratar så ofta om.  Systembolaget beskriver den såhär:

Doft: Druvig, aningen kryddig doft med inslag av gula äpplen, päron och honung.

Smak: Torr, druvig smak med inslag av gula äpplen, päron, honung och citrus.

Vingruppen i Alltommat.se gav 2 av 5 stjärnor, märkte den som ”Prisvärd” och gav kommentaren:

Ganska enkelt och rätt charmigt, med friskhet.

Och jag håller med. Enkelt och friskt, men inget resmål jag återvänder till. Nej den här pavan lämnar jag på hyllan till resterande familjemedlemmar som tydligen uppskattar vit enkelhet.

Medan räkfrossan omtalad ovan dukades fram tog jag mig friheten att korka upp en oprövad cremant ur ”budgettklassen”. Jag hade köpt den och en till som båda kostade 99kr för att se hur de mätte sig med varandra samt om jag kunde hitta någon njutning i dessa lite billigare trevligheterna. Räkor är det ont om för tillfället och priset är nu uppe i över 300kr kilot, så för att kompensera tänkte jag experimentera med de lite billigare bubbelalternativen. Pavan den här gången: Lacheze från Cremant du Jura i Frankrike. Systemet beskriver den enligt följande:

Doft: Ungdomlig, fruktig doft med inslag av gröna äpplen, melon, aprikos, kex och citrus.

Smak: Torrt, ungdomligt, fruktigt vin med inslag av gröna äpplen, kex, päron och lime.

Göteborgs Postens vintyckare tyckte i juni i år att Lacheze förtjänade hela 4 fyrar med följande motivering:

Av tio bubblare i oktober ger det här mest mousse för pengarna. Champagnelik – i den lättare genren – med både bröd-, äppel- och fruktiga citrustoner. Inte alldeles torr, gör sig nog bäst som snacks-apéritif på det lite enklare kalaset.

Tasteline.se delade även de ut 4 av 5 stjärnor och med motiveringen:

Här ryms härligt frisk doft med äpplen, citrus och dragon i fokus. Smaken är bitter med inslag av gröna äpplen, citrus, jäst och mineral som mynnar ut i lång eftersmak. Ursprunget är Jura, en region i östra Frankrike med en åldrad tradition av ganska udda viner, även de bubblande bjuder tydlig särprägel. Köp! Druvan är till fullo chardonnay.

Jag kände också en hel del gröna äpplen, och den där unkna missanpassade smaken som jag upplevde kan nog kanske ha varit av typen dragon. Men till skillnad från kritikerna så skulle jag beskriva det som ett typiskt surt disktrasevin, som jag inte alls vill dricka igen och som jag skulle dra mig för att rekommendera. Tydlig särprägel, Absolut! Men att det skulle vara bra? Nej inte i min mun, och aldrig igen.

Louis Bouillot var namnet på den andra cremanten ifrån Bourgogne som också kostade 99kr. Denna korkade vi upp dagen efter räkfrossan i en vacker solnedgång på verandan. Marulken hade nyss tillsammans med sparris och majskolvar lämnat grillen för att infinna sig på våra tallrikar. Himlen kändes definitivt närmare än om hörnet. och semesterkänslan var 100%.

Systembolaget.se beskriver den käre Louis så här:

Doft: Diskret, aningen brödig doft med inslag av gula äpplen och citrus.

Smak: Torr, aningen brödig smak med inslag av gula äpplen, päron och citrus.

På www.vinkatten.se kan man bl.a.  läsa följande utvärderingar och beskrivning:

Vinklubben delar ut 5 stjärnor och ropar:

Mycket bättre än så här blir det inte. Snygg flaska, högklassigt innehåll och billigt. Crémant de Bourgogne Perle de Vigne är en värdig utmanare till vår favorit Anna de Codorníu Brut. Vilken som är bäst beror på dagsformen. Till allt eller som sällskapsvin.

Aftonbladet och Dagens Industri delar båda ut 4 emblem, och Aftonbladet tillägger:

Uppfriskande doft och smak som påminner om äpplen, melon, päron, citrus och mineral i karaktären. Doften är relativt liten om än angenäm, smaken är elegant med strama syror och finstämd koncentration, allt i god balans. Aptitretande bubblor som passar till festens tilltugg.

Och jag håller med! Jag älskar brödiga bubblor, och i min mun var denna en succé. Mineralerna känner jag av, precis som lite övermogna äpplen och melon. Så mycket gott för så liten peng! Jag är såld. Jag springer till systemet och köper fler. Finns även stor risk att Vinklubbens favorit ovan också ramlar ner i korgen =). De verkar ju uppenbarligen ha bra smak.  Sen fanns det såklart några tristare beskrivningar och bedömningar, men de måste ha haft en dålig pava i glaset, för det här VAR gott. Punkt!

Chateau de Seguin 2008 åkte fram en slö dag framför tvn när vinsuget var inställt på rött. Jag tror att jag fick den här flaskan av någon när jag fyllde 30, men av vem är jag osäker på.

Vinprovningsgruppen.se beskriver vinet såhär:

Doftnoter: Massor av vaniljkola & en del katrinplommon i doften. Aningen söt med ett uns av gräddkola och lite svettig socka och möjligtvis lite grappa.

Smaknoter: Smakade ganska ungt och ganska strävt med mycket blåbär samt en del hallon och ev lite kanel.

Gruppen i fråga ger också kommentaren:

Det här vinet hade en jättehärlig doft, men smakade för klent, helt klart prisvärt  och en bra billig Bordeaux.

Dagens industri och Aftonbladet instämmer och säger:

Mustigt lite mindre renklingadnede och lite enkelt slut (Dagens Industri).

Typisk Bordeauxblandning med druvorna cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc. Ett stramt och örtigt vin med rostad ekfatskaraktär, stall, mocka, bigarråer och svarta vinbär. Mycket klassiskt i sin framtoning med kärva och föga publika karaktärsdrag. Gör sig definitivt bäst till mat (Aftonbladet).

Jag är helt med på stramt, tunt och enkelt samt örtigt, men räcker även upp handen på klent och tråkigt. Kanske hade det varit bättre till mat, men så här trista viner känner jag ingen anledning att köpa. Så nej tack. Kan ge 1 teaterkrona för etiketten.

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Frankrike Röda viner Vinprovar tisdag

Vinprovartisdag på franska

Couvent des Jacobins, Frankrike, Pinot Noir, 2007

Tisdag igen, och det är en hel schysst tisdag dessutom. Jobbet tog en spännande twist idag, och vi ska lämna anbud på ett jättejobb. En tropisk värme har lagt sig över Göteborg och på vår västra sida av huset står den färdiga altan och bara lyser njutning. Som sagt. En riktigt bra tisdag. Dessutom var det träning igår. Vilken kick det är!

Men idag är det vinprovar tisdag, och vinet är faktisk återigen utvalt i samråd med chefen för Lerums systembolag. Idag gav jag henne i uppgift att matcha en krämig oxfilepasta smaksatt med parmesan och basilika med någon passande vindryck.

Hennes första rekomendation till krämig pasta och parmesan var en flaska ripasso, men då de billigare varianterna i min mun är som att bjuda in en vän och när denna hängt av sig jackan och kommit in har man inget att prat om, så jag bad henne att rekomendera en annnan ”vinart”. Hon gick då genast till den franska hyllan, och då både jag och min väninna Hanna alltid kommer att vara svagast för Franskt, så var det inte svårt att välja.

Couvent des Jacobins, Frankrike, Pinot Noir, 2007 (5283) 115kr

Systembolaget.se beskriver pavan enligt följande:

Lukt: Kryddig doft med inslag av jordgubbar, skogshallon och vanilj.

Smak: Kryddig smak med inslag av jordgubbar, skogshallon, örter och vanilj.

Den här beskrivningen kunde jag bara inte hålla med om, så jag letade vidare.

På www.vingruppen.se hittar man en mycket angenäm beskrivning av just den här pavan. Bland mycket annat skriver de det här:

Vinets karaktär:
Ljus, blåröd färg Stor, kryddig doft med inslag av hallon, blåbär och örter. Kryddig smak, angenämt stram med inslag av slånbär och körsbär, lång eftersmak.
Passar till:
Vinet har en bra syra med fina tanniner och en härligt liten söt fruktighet som gör att vinet är strålande att njuta för sig själv men är ett kanonvin till kött med såser av rött vin som coq au vin. Vinet kommer att blomma om man blandar in lite fett eller en krämig konsistens som potatispuré då friskheten dämpas de övriga i vinet får glänsa. En perfekt kombination är Wallenbergare med potatispuré och rårörda lingon med skirat smör!
Och jag håller med. Det här var en riktigt skarp donna i sällskapet. Då det är tisdag och mitt iveckan bytte jag ut oxfilen mot lövbiff, och grädden mot lättcremefraiche, men parmesanen den var där. Och det var jättegott ihop. Precis som för sig självt. Beskrivningen av vinet i min mun hittar vi ovan: ” kryddig smak, angenämt stram med inslag av slånbär och körsbär, lång eftersmak” . Kunde inte beskriva den på annat sätt. Det här vinet har det där som jag ofta inte kan sätta fingret på. Jag brukar benämna smaken/känslan som bensin eller petroleum. När man läser den här beskrivningen så kan det kanske vara en mix av stramhet och slånbär, de där bären kan ju smaka ganska udda… Det där tål att tänkas på. Bensin/petroleum = osockrade slånbär?
Disktriktet där den aktuella flaskan fötts upp är Bourgogne, och då jag och Hanna är strora Bordeauxfans så kommer den här flaskan aldrig att nå samma njutningsgrad som en mörk pava därifrån, men för att vara en Pinot Noir från den mer östra sidan så var den mycket bra. Mest för att den har en sån annorlunda smak. Den står ut från mängden på ett bra sätt. Och till följd av detta hamnar den också, trots sitt ursprung, i vinstället med de andra favoriterna. Och till kött, och då kanske i likhet med förslaget beskrivit ovan, kommer jag defenitivt att prova den. Riktigt bra men framför allt annorlunda vin.
Betyg: 4 mycket intressanta sessanhuvudbonader av  den sort den ryske tsarens kvinnor bar…. Skinande rena är de iallfall då min stockholmsreporter roar sig på sydligare orter och har lämnat Vinprovartisdagarna åt sitt öde för ett tag. Om han bara visste vad han missa!.
Kategorier
Italien Prisvärd Röda viner

Inte bara en osedvanligt läcker flaska!

Cantina Zaccagnini, Italien, Montepulciano, 2007

Söndag och jag ligger förnöjd inbakad i nytvättade lakan som jag ”buffat upp” ordentligt för en härligare känsla. På mina läppar leker ett leende som inte går att sudda bort och mina djupa andetag vittnar om ren skär njutning. Håller jag på att få en hjärtinfarkt? Nej. Jag har varit på ytterligare en vinprovning med Trekronor vin, och om det brukar vara bra viner, så var det en helt otrolig samling idag!

Men det var inte dessa viner som jag hade tänkt beskriva här och nu. Dels för att mina anteckningar om den här pavan har legat på mitt nattduksbord tillräckligt länge för att snart försvinna, dels för att det kommer att ta en stund att skriva om dagens provning, och då klockan är sent så tror jag att jag sparar detta till imorgon eller på tisdag.

Så åter till dagens recension och senoritan i fråga:

Cantina Zaccagini,Italien, Montepulciano, 2007 (87426) 99kr

Till skillnad från de flesta andra viner jag dricker, så var det här en gåva och inte ett vin jag köpt själv. Tryggve och Anneli kom med bl.a. denna på vår inflyttningsfest. Tryggve gick i god för att det här skulle vara en riktig going, och att den skulle avnjutas till en bra pasta. Och vem misstror Kung Tryggve? Nej jag tänkte väl det.

Bild på den helt fantastiska flaskan samt beskrivning av doft och smak hittar man på www.iglaset.se där man säger såhär:

Doft: Tät, fruktig doft av väl mogna mörka körsbär, viol och en mild rökighet.

Smak: Medelfyllig, generös, typisk Montepulcianosmak av mörka körsbär, svartpeppar, och viol. Syran är saftig, tanninerna fruktiga med bra balans och struktur samt insmickrande, fruktigt slut.

Doften är jag helt med på. Smaken, nja. Jag tyckte att vinet hade en klar smak av katrinplommon, vitpeppar och jo, mörka körsbär. Violen däremot fanns inte alls med i min flaska. Tanninerna fanns där, men var enligt ovan runda och skojjiga istället för sträva och bångstyriga som i unga viner. Ett riktigt bra vin, och antagligen ännu bättre till en pasta med oxfile och svamp.

Det här vinet fick Linus, min Stockholmsreporter,  med sig hem i min förra beställning som jag som  gjorde åt honom. Då vinet tog längre tid för mig att få än för honom provade han den utan mig vid ett svagt tillfälle. Jag säger inte att jag gillade hans initiativ, men jag förstår om han inte kunde hålla tassarna borta, det är nämligen en sjukt läcker flaska!  Iallafall så delade då ut hela 4,5 redigt håriga dammtussar till donnan ifråga, och gav extra stjärnor för den läckra flaskan. Utöver det charmiga typsnittet på texten sitter det också en bit av en vinranka på varje flaska i en vacker tråd. Så enkelt men så förförande. Nånting helt annat än de plasttjurar som man är van att se runt andra flaskhalsar *rysa*.

Jag sträcker mig nog inte längre än till 3,5 prinsesskronor ur det ordinarie sortimentet. Jättebra vin, och som sagt, säkert ännu bättre till rätt pasta, men tills jag får chansen att pröva de två tillsammans så blir det tyvärr bara ett betyg av medelrang. Och med de idag provade vinerna i minnet så bleknar alla andra viner, så jag får helt enkelt be att få återkomma vid nästa pastadax!

Godnatt!

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Italien Kvinnlig Lyx Min vinkällare Prisvärd Röda viner

Rekomenderat beställningsrött från Quercia.se

Mediterra, Italien, 2007

Det här vinet beställde jag den 19 mars vid ett tillfälle då jag var otroligt inspirerad av min kollegas vinkällare nere i Eriksbergs gamla hamnlokaler. Vinet hittade jag på en hemsida efter att ha petat in en sökning på bra lagringsviner i Google.  Sidan som föreslogs och som jag fastnade för hette Quercia.se och var en ovanligt dåligt designad sida, men då det kändes som att inköparen eller vem det nu var som hade sidan visste vad han pratade om, så skrev jag ner några av tipsen, och detta vinet var ett av dem.

Det dröjde absolut inte ända tills nu för mig att prova vinet, det har bara tagit mig ända tils nu att skriva om det. Under den här perioden har jag hunnit dricka inte mindre än 4 flaskor och rekomenderat det till många. Jag har provat det både för sig självt och till mat det passar till, och det är verkligen ett underbart vin. Lite på den dyrare sidan, men man får vin för varenda krona.

Vinet i fråga:

Mediterra, Toscana Italien, 2007 (2317) 149kr

Vinet som när jag först köpte det var i beställningssortimentet har nu ramlat in i det ordinarie sortimentet vilket är fantastiskt. Och till följd av detta har systembolaget.se naturligtvis ordnat med en beskrivning av doft och lukt:

Doft: Kryddig, aningen utvecklad doft med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, romrussin, choklad och tobak.

Smak: Kryddig, aningen utvecklad smak med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, romrussin, örter, kakao och kaffe.

Och jag håller med om mycket, men inte allt. kryddigt är det absolut, och detta blir ännu tydligare när det dricks till en god köttbit. Mörka bär och romrussin finns alla gånger i ganska stora mängder precis som örter, men kakao och kaffe… nä. Det hittar jag inget. Och det är jag nästan glad för. Det här vinet är alldeles perfekt utan.

Vingruppen.se säger såhär:

Producenten Poggio al Tesoro är ett samarbete mellan Allegrini, en av de ledande vinproducenterna i Valpolicella, och Leonardo LoCascio en välkänd entreprenör i export och distribution av italienska toppviner till USA. Poggi al Tesoro består av 70 hektar och är uppdelad i fyra olika vingårdar.
Området, som skyddas i öster av bergen Castagneto Carducci, är täckt i huvudsak av typisk medelhavs vegetation som korkekar och pinjeträd.

Druvorna avstjälkas och genomgår efter det en försiktig pressning och får sedan jäsa i rostfria ståltankar i cirka 10 dagar vid 28°-30°C. Vinet har lagrats i 12 månader på franska ekbarriquer av Allier.
Vinets karaktär:

Stor, komplex doft med koncentrerad frukt, inslag av körsbär, mörka bär, kryddor, lakrits, choklad och fat. Smakrikt, nyanserat vin med koncentrerad frukt och sammetslena tanniner, inslag av mörka körsbär, fat, choklad och kryddor.

Det är alltid trevligt att veta bakgrunden till bra viner. Det gör att det blir ännu godare att dricka dem. På sidan jag hittade rekomendationen benämnde man detta som ett lagringsvin, och även om tanninerna inte är så framträdande så ska jag stoppa undan ett helt gäng av den här årgången och spara endast för att kunna avnjuta den även i framtiden. Och naturligtvis hamnar den här flaskan i kategorierna prisvärd, kvinnlig lyx oxh ett måste i vinhyllan.
Fem pompösa prinsesskronor i rysk stil  ger jag den här pavan och lovar att lägga undan en peng denna månad för fler inköp av just denna donna. Brilliant!
Kategorier
Italien Röda viner

Vinprovar tisdag med rött från det ordinarie sortimentet

I Castei, Italien Valpolicella, 2007

Tisdag igen, men inte en av det bättre. Jag är på dåligt humör och känner mig stressad och sliten. Mycket konstigt då jag tagit ledigt imorgon och på torsdag för att få ut det mesta av påsken.

Planen för den kommande ledigheten är att imorgon åka till Lidköping med mamma för att utforska stan samt gå på Rörstrand. På torsdag ska vi köpa kött på den ekologiska bondgården i Lindomme samt hämta våra tavlor som mammas arbetskamrat köpt till oss på båtmässan. Kommer nog bli hur bra som helst, men just nu känns allt bara stressigt.

Men det är tisdag, och det betyder vinprovartisdag. Då jag har beställt hur mycket vin som helst, men inte fått en flaska, så fick det bli en rekomendation ifrån nätet från det ordinarie sortimentet. Linus som hade fått hem alla de som jag beställde till honom planerade att korka upp en av dessa, så idag fick det bli provningar av olika viner.

Mitt val av vin blev följande:

I Castei, Italien Valpolicella, 2007 (22409)119kr

Systembolaget.se beskriver den enligt följande:

Doft: Utvecklad, kryddig doft med inslag av fat, torkade körsbär, katrinplommon, mintchoklad och pinje.

Smak: Utvecklad, kryddig smak med inslag av fat, torkade körsbär, katrinplommon, pinje, kakao och vanilj.

Och då Taseline.se ofta har bra beskrivningar så tittade jag in där med. Det här vinet hade damerna i fråga bemödat sig med att recensera både med avssende på smak och historia vilket bådar gott.

Här får vi hela registret av ripasso-toner. Eller vad sägs om russin, katrinplommon, druvskal och en hel del läder. Syran är balanserad, likaså strävheten. God koncentration i form av rik frukt och relativt lång eftersmak. Vinet tillverkas av druvorna corvina, rondinella och molinara i Valpolicella som ligger norr om Verona i nordöstra Italien. Ripassometoden innebär att man efter den inledande jäsningens slut blandar vinet med skalmassa från amarone- och/eller reciototillverkningen. På så vis får man en andra jäsning som bidrar med ytterligare alkohol och smakrikedom. ”i Castei” är namnet på själva odlingsläget. Familjeföretaget Castellani Michele & Figli grundades 1945 av Michele Castellani. Han byggde då en liten anläggning med tillhörande laboratorium där han utvecklade sina produkter. Idag leder sonen Sergio verksamheten och deltar i hela produktionen, från odling och selektering till skörd och vinifikation.

Och så var det dags… Hmm. Ett svårt vin. En trevlig smak av bjärnbär och läder möter en i dörren, men sen, oj, så kommer fröken katrinplommon och fullständigt dominerar. Gott! Men nej, det var somn jag befarade med även detta ripassovine. Ingen eftersmak. Det är som att man får en oerhört trevlig välkomstkram, men så fort gästen tagit av sig skorna och kommit in så dör konversationen. Då jag kommer ihåg att jag tyckte lite samma om ”Leif GW Persson” vinet, fast det var 100 gånger bättre, så tror jag nog att det är lite grejjen med ripassoviner…?

Tommie kom ner för en paus puss, och efter att ha sköljt av sig pussen med en stor mun I Castei så var hans kommentar angående smaken samma som min utan att jag behövt poängtera det. Så den här flaskan får inga lysande kommentarer från oss, jag tror jag på stubben delar ut 2,5 prinsesskronor av den typen man handlar på buttericks, dock den lite dyrare varianter med fjäder och fejkädelsten.

Och mästarnas mästare. Då det idag var final hade jag tänkt titta engagerat, men då Louise Karlsson åkte ut tidigt och då Brolin åkt ut förra gången, samt att Tommies syster ringde, så la jag inte ner mycket energi på det hela. Linus, som satt helt själv där vid datorn och inte fick ett ord av respons ifrån den här damen var nog inte helt nöjd med mitt engagemang, men däremot med sin flaska vin vilken var Cantina Zaccagini, Italien, (87426). Då jag gett bort min flaska av denna till en arbetskamrat som fyllde år så får min recension vänta några veckor tills min storbeställning har ramlat in. Linus delade iallafall ut 4,5 dammtussar och använde beskrivningar som ”klart bästa vinet hittils”, så det verkar som jag har nått att se fram emot.

Nu ska jag titta igenom en hel hög Greys Anatomi! Yippi!! =)