Kategorier
Resmål Resturang / Bartips USA

New york dag 2

Den 2a september 2010, Tommies födelsedag, och vi vaknade utvilade vid ca 06:30 i New York. Det kändes som en film och ingen av oss kunde tro att det var sant. Då vi båda var supertaggade hoppade vi upp och gjorde oss iordning. Då Starbucks låg vägg i vägg med hotellet och då de erbjöd gratis internet kändes det bra att starta dagen där. Varsin kaffe och grillad pannini senare gav vi oss av in till stan.

Då vi bodde invid den norra delen av central park bestämde vi oss för att promenera genom parken. Solen var stekande trots att klockan bara var 09, och det skulle bli ytterligare en supersvettig dag. Härligt! Efter ca 2 timmars rummlande i parken hade vi på nått sätt lyckats gå vilse flera gånger, och vi fick till slut nog och letade oss fram till parallelgatan till parken. Den vägen ledde oss sedan till Apple store vilket var vårt nästa mål.

Den stora glaskuben var lika sval och underlig som den såg ut. Kändes lite som sin egen planet. Vi tittade runt lite, men då vi inte ville släpa på en iPad, än, fick det vänta. Från Appelstore vandrade vi vidare till Gucci, the Trump building mm mm. De fantastiska vyerna avlöste varandra, och det hela kändes lite som månvandringen. När hungern sedan krävde sitt tittade vi i planeringsblocket efter ett passande restaurangtips och vårt val föll på The Burger joint in the meridian. New yorks best burgers. Upp till bevis!

Det tog oss längre än vi trodde att hitta the Meridian, och väl där inne hittade vi då rakt inte nått hamburgerställe. Den stilfulla foajén med skyhögt till taket såg ut att vara så långt ifrån en hamburgerbar man kunde komma, men efter att ha frågat en vakt som noterat våra vilsna uttryck fick vi en hänvisning mot den tungt draperade väggen på andra sidan rummet. Jaha? En vägg. Vad betydde det. Plötsligt åkte dock de tunga draperierna åt sidan och en dam slank ut. Draperiet stängdes tungt bakom henne. Okej…? Vi gick fram och slungade undan skynket, och visst! Där bakom surrade en neonskylt i form av en hamburgare, och en smal korridor ledde oss vidare. Väl runt hörnet var det dock som en helt annan värld öppnade sig. Narnia släng dig i väggen!

I en lokal med rätt många platser, ganska mycket folk och klotter på väggarna fanns en liten köksmonter med tre stressade personer och en grillbänk. På en skiva av kartong kunde man läsa menyn som skrivits i hast med blyerts: burgers,  burgers with cheese. På en annan skiva fick man anvisningar om hur man beställde. Order your burger with or without cheese, order fries and or drink. Pay. Enkelt och rätt fram, så vi gjorde enligt anvisningarna och beställde  burgers with cheese. Och diet coke.  2 min senare satt vi i ett av de tre båsen som fanns att tillgå och avnjöt vad som verkligen måste ha varit världens bästa hamburgare. Sicken grej!! Då vår dozen Apple group tour som jag bokat började endast 20 min senare fanns det dock ingen tid att spilla genom att Sitta å njuta, utan vi fick rusa vidare, slänga oss i en taxi och prick kl. 13 hoppa ut vid samlingsplatsen i Greenwhich village. Vi hann!

Touren tog oss genom greenwhich village, soho, South East seaport, ground zero, wallstreet och en hel del andra ställen. Vår guide Jimmy var en riktig karaktär och gav oss information som vi aldrig annars hade funnit ut och som van presenterade sina berättelser med inlevelse och passion. Hur bra som helst! Att vi sedan avslutade det hela med att ta en drink på en helt otippad sylta i chinatown gjorde det hela ännu häftigare. Här fick vi chans å mingla med de andra i gruppen samt ägaren av The real New Yorker Tours. Jag hade spillt informationen om att det var Tommies födelsedag, och innan vi visste ordet av hade både guiden och den lilla kinesiskan bakom disken tryckt i min prins shots av wild turkey och ett antal öl. Jag var dock inte långt efter med undantag för shotsen. Innan jag visste ordet av hade dock jag också dragit en shot av detta  urläskiga dryckjom, men som tur var varade eftersmaken bara till nästa öl, så jag överlevde. Lite lyckligare och lite mer rund under fossingen än innan.

Bredvid oss i baren satt ett Kanadensiskt par, något yngre än vi, som också hade gått med på touren. Vi började prata, och innan vi visste ordet av hade samtliga andra gått hem och vi var ensamma kvar med paret och guiden Jimmy. Vi var hungriga så han tipsade om en restaurang runt hörnet som skulle ha riktigt bra mat. Jag är inte säker på att vi hittade rätt restaurang, men samtliga rätter som vi beställde in smakade helt magiskt. Nästan, men bara nästan lika bra som i Hongkong. Det var iallafall väldigt gott och väldigt trevligt. Paret var på samma nivå som vi, och bättre blev det för varje öl 🙂

Efter maten promenerade vi genom chinatown och tillbaka till Wall street. Då jag kom på att jag läst om en Roof top bar som skulle vara riktigt bra, så föreslog jag detta för gänget som genast var på. Vi tog en taxi och inom 10 min var vi där. Vi åkte upp med hissen, och kom snart ut på en coolt inredd våning med gungande musik. Det var ett gäng där, men då lokalen var stor kändes det endast som ett fåtal. Alla var asiater i affärskläder. Vi gick runt och spanadepå den helt otroliga utsikten genom de stora panoramafönstren. New York by night slösar säkert en hel del energi, något jag är emot, men vyn av staden upplyst i natten var slående.

Vi köpte varsitt glas och slog oss ner. Vi hade nog väntat oss mer öppna ytor från en roof top bar, men det dög. Det var inte förrän herrarna varit på just herrarnas som vi hittade den något iögonfallande rulltrappan och skylten roof top djungel som  vi fattade att vi inte helt var uppe än. Väl uppe för rulltrappan. Wow!! Groovy tunes, palmer, folk i mängder och ljusen från de alldeles intilliggande skyskraperna, bland annat empire state building, gjorde det hela till en fantastisk venue. Vilken utsikt!! Vi hängde här ett tag och hade kanontrevligt, men då vårt sällskap just anlänt till New York samma dag och vi fortfarande var på Sverigetid så var alla ganska trötta. Efter ca en timme kramades vi hej då och tog en taxi hem, vart par för sig.

Det var med lyckliga leenden och smått trötta fötter som vi somnade den kvällen. Magiskt.

Kategorier
Australien Frankrike Fynd! Recept Resturang / Bartips Tre Kronor Vin Tyskland Vinprovar tisdag Vita viner

Vinprovartisdag tar paus efter vindränkt Melodi-festivalfinal

Penfolds Rawson’s Retreat, Australien, Semillon Chardonnay, 2008

Best Heim, Frankrike Alsace, Pinot Gris, 2008

Georg Breuer, Tyslkand, Riesling  Sauvage, 2008

Tisdag igen, men idag är det endast limevatten i glaset. Anledningen till detta är  att det vid helgens festligheter druckits tillräckligt med vin, och det gynnar ju inte helt mina försökt att tappa lite vikt. Men skam den som ger sig.

I fredags var vi ute på en minikickoff med Göteborgskontoret. På mitt förslag hade vi bokat bord på  Basement, hemma restaurangen för årets kock. Efter en dag med lite studiebesök på lite olika ställen hoppade jag av i stan i stället för att åka tillbaka till Lerum. Middag var nämligen inte bokad förrän klockan 19, och då fanns det tid till ett glas rött och lite tjejsnack med Hanna. Då Hanna skulle handla lite räkor passade jag på att ta med mig tipskuponger och v75 program från pressbyrån och föreslog sedan att vi skulle slå oss ner på Murveln. Jag menar, är det någonstanns man hittar feeling för spel så är det väl där!

Efter att ha satt ihop ett vad vi trodde var ett klockrent system så vandrade vi genom nordstan och tog in det kommande vårmodet. Då tiden började rinna iväg men då vi tyckte att vi nog skulle ta ett glas vin till så hastade vi in på Solo och beställde två bra glas  franskt. Det var jättetrevligt och jättegott, men tiden gick alldeles för fort. Klockan hade redan hunnit bli 19:05 när jag ramlade in, jo lite rund om fossingen, på Basement.

Jag fick ett glas chanpange i handen och vi som hade kommit gick och satte oss vid vårt bod. Lokalen var likt namnet en källare, och hade en pompös men mysig känsla över sig. På murväggarna fanns insprängda hyllor med gamla vinflaskor, korkar och kokböcker . I hörnet kunde jag se en väl dold dörr till vinkällaren. Den som ändå hade nyckeln dit…

Maten började med sashimi på pilgrimsmussla med nån slags badskum på lime. Till detta var det något sötare vitt som passade fin fint till. Rätt nummer två var halstrad helleflundra med en massa detaljer, och denna serverades också med nått vitt. Jättegott detta med, men portionerna lämnade en att önska efter mer.

Tredje rätten var den jag hade sett fram mest emot. Grisnacke med glaserade KarlJohansvampsravioli, tror jag. Wow! Jättegott långkok som kändes enkelt men underbart. Till detta serverades ett rött som också var jättebra, och som hade komponerats av någon med en blind fru, och det var därmed blindskrift på alla flaskor ifrån det här slottet.

Som avslutning bjöds vi på härlig glass med stekt rabarber och rabarbermousse. Herre!! Va bra. Till detta var det naturligtvis en muscat, men där går min vingräns, ja det är sant. Jag läppjade naturligtvis på sirapen, men mer gick inte. Sött är helt enkelt inte min grej.

Efter maten satt vi kvar och avnjöt en cognac eller två, jag tog en baileys och ett glas rött till, innan vi rörde på oss till den halvmysiga ölbaren Tre Små Rum. Där avnjöt iallafall jag en hemsk öl gjord på parfymrester, men det var mitt straff för att ha försökt beställa in min ölfavorit Cobra av barmannen som sa: Du gillar cobra, jag gillar min t.shirt. På tshirten stod det ”dont ask for the blask”.

Men vi hade iallafall väldigt trevligt. Alla berättade historer från förr om fester och olagligheter. Jag gjorde det enda rätta och lyssnade mig igenom dessa äventyr. Bättre att andra säger för mycket än jag =).

Då tre små rum stängde vid midnatt så lämnade vi alla in. Jag ringde Tommie, och då tåget precis hade gått så kom min prins och hämtade mig. I min värld var jag helnykter, eller ja, nästan, men efter att ha mysköpt en cola och dajm och sedan ramlat in i bilen så var det kanske inte hela sanningen.

Och lördagsmorronen var seg. Tommie hade ätit nån damvitamin,  nått måste det ha varit, för han var uppe med tuppen och städade huset inför husvisningen klockan 12. Han hade lovat svärmor att vi skulle komma i arla morgonstund och jäktade oss något såsigare människor till max. Han satt redan i bilen när jag tog en titt på hans städning, och där fick han sitta en stund. Vad är det med män och detaljsinne. Det verkar då inte återfinns i den manliga DNA paletten.

Så medans husvisningen pågick och vi tjänade våra 1200kr bjöd svärmor på baconlindad fläskfile med underbart potatismos och en kanonsallad med getost. Hur gott som helst. Hade gärna ätit massa mer, men höll igen lite för att klara kvällens frestelsen. Och tur var väl det…

Hanna och Magnus kom vid 16. Då det var en underbar dag startade vi med en promenad runt området. Det finns så mycket häftiga nybyggen häromkring, designade med naturen i fokus. Inte direkt din vanliga röda stuga! Väl tillbaka korkade vi upp diverse flaskor, samtliga från vinkabinetten då vi köpt speciella viner til maten. Efter att V75 skitit sig i andra eller tredje loppet satte jag igång med maten.  Till förrät tänkte vi bjuda på citronkokta jordärtskockor med citronsmör, och till detta servera en väl kyld Australiensare. Samma flaska skulle även passa bra till middagen och fick därmed även ackompanjera de kyckling, spenat och ricottafyllda cannelonirullarna på färskpasta vilka bakades i ugn under ett tomat och olivtäcke med lite riven parmesan.

Pavan i fråga:

Penfolds Rawson’s Retreat, Australien, Semillon Chardonnay, 2008 (6941)  75kr

Systembolget gav följande beskrivning, även om det var en något okunnig dam som föreslog den:

Doft: Fruktig, ungdomlig doft med inslag av fat, kiwi, melon, gula plommon och citrus.

Smak: Torr, fruktig, ungdomlig smak med inslag av fat, kiwi, melon, gula plommon och vanilj.

Vinvin.se säger:

Lätt kryddigt med gula plommon, örter och finfin syra.  Bedömning: Fynd!

Tasteline.se var dock inte lika nöjda med 2008 års årgång…

Tyvärr sänker vi betyget för denna årgång. Fortfarande ett mycket trevligt vin med tropiskt frisk doft av mango, passionsfrukt, mynta och förnimmelser av honung. Smaken är mycket ren och balanserad med god syra, återkommande tropiska toner och därtill viss jenkaton. Koncentrationen är mindre än väntat och eftersmaken försvinner relativt fort. Blandningen består av 85% semillon och 15% chardonnay.

Men vi tyckte iallafall att det var ett jättegott vin. Mycket smak av gula tropiska frukter, men en nätt friskhet fanns också. jag instämmer med tasteline ovan med avseende på beskrivningen. Och till maten, både förreätten och huvudrätten, passade det jättebra!

Till efterätten, som vi avnjöt lite senare,  och som bestod av ostbricka med två oströror på Svecia och cheddar á la Thorbjörn Berners Ost och Vinbok provade vi följande skönheter:

Best Heim, Frankrike Alsace, Pinot Gris,  Reserve 2008 (2899) 89kr

Georg Breuer, Tyskland, Rieseling Sauvage, 2008 (5899) 115kr

Då Best Heim pavan var rekomenderad till cheddarröran med kaviar så provade vi denna kombinationen först. Systembolagets beskrivning är enligt följande:

Doft: Druvig doft med inslag av champinjoner, vinteräpplen och mandel.

Smak: Torr, druvig smak med viss sötma, inslag av champinjoner, honung, vinteräpplen och mandel.

Thorbjörn Berners kommentar i Ost &Vin om intagandet av röran och vinet är kort men beskrviande; ”Vin från Alsace på Pinot Gris druvan gifter sig direkt med osten”, och det får man nog hålla med om. Vi alla upplevde en härlig smakkombination och det lite sötare vinet kom helt til sin rätt, även i min annars mycket skeptiska mun när det kommer till söta vita. Vinet passade även bra till Cheddarn för sig själv samt till Svecian.

Sen var det dags för Tyskland at visa upp sina färdigheter i ”ostmatchning”. Den stiliga flaskan rekomenderades till en röra på sveciaost och färskriven pepparot. Oströran i sig var en riktig hit. Den gick nästan inte att sluta äta. Och när vinet kom till, Wow!! Thorbjörn rekomenderade just detta vinet då denna rieseling från Alsace, nej vänta här nu – Tyskland är det ju bestämt, har en syra som passar bra till både osten och de andra ingredienserna. Ja där har Thorbjörn allt gjort en miss i boken, men att det fanns syror som hittade varann perfekt fanns det inget tvivel om. Underbart gott. Jag kan absolut rekomendera den här lilla ostboken för endast 99kr vilken kan hittas på ICA mm. Den innehåller enkla rätter som verkligen piffar upp när man har vänner och vin till bords. Har bestämt mig för att snart igen prova lite fler kombinationer.

Efter ostbrickan, Anna Bergendahls vinst i Melodifestivalen och en snutt film var det så dags för vår nya xbox att visa vad den gick för. Lips sattes igång och sen var det rena rama konserten här hemma till klockan 05 då samtliga tappat rösten. En del av förståndet hade också rykt med då vi på morronen totalt räknade till 8 tomflaskor vin samt en bag in box. Att söndagen sedan flöt på lite långsammare än vanligt tror jag inte ens att jag behöver kommentera… Men vi har samtliga varit med om värre dagar, så det kunde varit värre =).

Kategorier
Italien Resturang / Bartips Röda viner

Kvinnor, mat och vin

Feudo Arancia, Italien, Syrah

Tisdag kväll och här ligger man helnöjd med kråset smort. Så borde det vara varje tisdag.

Jag hade nämligen en date med agnieszka som jag inte sett på någon månad. Vi båda hade hoppats på att jag flyttat in i huset nästa gång vi sågs, men det kan man ju glömma. De ringde senast i dag och sa att det var ytterligare försenat. Som plåster på det nu mycket öppna och infekterade såret bad jag iallafall om att få våra vite pengar i handen och inte som ett avdrag från huset, och håll i hatten, det skulle de faktiskt ordna. Alltid något.

Iallafall så skulle vi ta en middag i stan, och vi hade inte bestämt mer än att vi skulle mötas vid hästen på kungsportplatsen. Då jag var lite tidig och då det var minst sagt iskallt sprang jag in en snabbis på H&M och köpte ett par inte jättesnygga med varma tummvantar. Det krävdes för å klara kvällen vill jag lova! Sikken vinter det känns som det kommer bli.

Iallafall så var vi båda vid hästen kl.18. Det var jättekul å ses igen, men då vi båda vad hungriga började vi knalla upp mot avenyn för å hitta nått bra ställe. Vi gick hela avenyn upp men inga restauranger tycktes lockande så vi gick upp på en bakgata. Då sa Aga att hon gärna hade gått till den där restaurangen vi skulle gått till en annan gång där man inte kunde boka bord. Jag hade ingen aning om vad hon pratade om, men efter ett tag då vi faktiskt var väldigt nära trillade poletten ner. Caleo högst upp på Avenyn var det såklart hon menade.  Jag hade fortfarande inte varit där även om vi tänkt att gå dit flera gånger, så det var en kanon ide.

Väl där möttes vi av jättetrevlig personal som tog våra jackor och vi hade tur att få ett bord för två vid fönstret. Vi fick menyerna med en gång och snabbt därefter fick vi en korg med supersmaskigt bröd och marinerade oliver. Läckert! En fräsch gratis korg med aptitretare  är verkligen ett enkelt trick att få en lite lyxigare kant på upplevelsen. Under prat och skratt bestämde vi oss, trots att det inte var en lätt uppgift. Allt lät så himla gott. Jag valde tillslut hjort med rödvinssky på en grönsaksgratäng med getost, och Aga valde socker och apelsinglaserad anka med cos cos. Då hon körde valde hon ett glas cola till medan jag som tagit vagnen kunde följa servitrisens rekommendation och beställa in ett glas rött från Italien:

Feudo Arancia, Italien, Syrah

Wow! vilken upplevelse! Här var det verkligen en fest i munnen. Hjorten var perfekt lagad och gratängen var helt underbart krispig och smakfull. Och tillsammans med vinet var det hela ren kärlek. Agas anka var också jättebra och med det trevliga sällskapet på toppen så var det en helkväll. Hit kommer jag verkligen vilja gå igen! Toppbetyg från mig. Och servicen var även den felfri. Kan som sagt knappt vänta tills nästa besök!

Och vinet -jag tappade nästan focus ifrån det- var något jag gärna haft ett par flaskor av i vinhyllan här hemma, men tyvärr kan man inte handla just denna flaskan på systemet. Det finns en annan, men inte en syrah.  Jaja, men jag hittade iallafall lite info om den på www.feudoarancio.it

This is a surprisingly fun red with a supple, rich palate. Look for black berry, chocolate, licorice and spicy, meaty, floral, smoky flavours. It is well made, well balanced and good value too.

Då denna sida kanske inte känns helt objektiv, hittade jag en kul beskrivning på www.vinography.com

I’ve discovered by far the best wine for under ten bucks I’ve ever had. You think Yellowtail Syrah is a good value? In a street fight, this scrappy Sicilian is going to send Australia packing. Fortunately for us they’re probably going to stay far under the radar of most consumers. While it’s made by a relatively large wine conglomerate in Italy, they’ve not yet figured out how to market wines to the US in the same way that the Australians can. Never you mind though. Just go out and buy some.

Tasting Notes:
A rich dark ruby in the glass, this wine has a high-toned elegant nose of cassis, blackberry, and violets. In the mouth it is smooth with primary flavors of cassis, blackberry, leather, and smoke with a little bit of the floral aspect coming through on the substantial finish. It is by far the best Syrah I have ever had at its price point.

Food Pairing
I had this wine with braised short ribs with red wine gravy and found it to be an excellent pairing.

Overall Score: 9

How Much?: $8.50

Ja, där har ni det. Även Amerikaner tycks gilla detta röda guld från stövellandet. Och jag håller helt med föregående talare. Måste bara hitta vart jag kan köpa det!

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Nya Zeeland Resturang / Bartips Sydafrika USA Vita viner

Vänner och vin på Bitter Bar & Matsal

Overstone, Nya Zeeland, Sauvignon blanc, 2007

Sutter Home Unoaked, USA Californien, Chardonnay

Groot Eiland, Sydafrika, Chenin Blanc, 2007

Efter en skön dag hemma hos mamma med katter och sol var det dags att ta sig in till stan för en utekväll med vännerna. Oscar och Björn som precis landat efter 2 veckor i sommarsköna Spanien föreslog att vi skulle träffas på Bitter Bar & Matsal i Linné, och då de både serverar bra viner och öl så kändes det som ett bra förslag.

Då det var en underbar kväll tog vi vagnen halvvägs och promenerade resterande väg. Jag hade med mig tofflor i handväskan, så de fick byta plats med stilettoklackarna en stund.  Mats hade också tagit en promenad och vi mötte honom just när vi trodde vi hade tappat bort oss. Oscar och Björn var redan på plats och det tog inte många minuter innan Ida ramlade in. En stund senare kom också Lasse med 2 killkompisar så vi blev ändå en nätt skara.

En mycket trevlig servitör delade ut menyer till samtliga, men det var bara Mats som hade tänkt äta. Hade jag vetat vad det var för ställe vi skulle till så hade jag också väntat med middag, för vilken meny! Mums. Gratinerade kräftor med chilli, kött, fisk här fanns allt, och recepten lät minst sagt tilltalande. På Menyns första sida hade de även vinförslag till sina rätter. Jag fastnade genast för ett lite dyrare vin från Nya Zeeland som serverades per glas:

Overstone, Nya Zeeland, Sauvignon blanc, 2007 (89463)

Vilket vin! Så här lyrisk har jag inte blivit över ett vin sedan jag drack Concannon Chardonnay från Usa, och det säger en hel del. Det här vinet innehöll liknande smaker som Concannon och hade samma krispiga, smöriga toner. Wine heaven! Jag var så tagen av det goda att jag för en gångs skull kom ihåg att skriva ner de smakupplevelser som skapade så ljuv musik i gommen.

Först kom de gula frukterna ananas, grape och passionsfrukt men även en distinkt touch av krusbär. Fräscht och krispigt så det förslog. Sedan kändes en alldeles lagom mängd smak av ekfat i bakgrunden och när vinet så lämnat munhålan för djupare destination sänkte sig en smörig njutfull eftersmak. Underbart är ett sammanfattande ord!

Då denna flaska endast går att få via beställning på systemet så har de heller inte gett någon beskrivning av doft eller smak. Jag fick istället googla fram lite andra oprövade källor.

på www.bellagastis.se hittade jag följande beskrivning på deras vinlista:

Frisk och intensiv doft av passionsfrukt och krusbär.

Krispig och fruktig med ton av passionsfrukt och krusbär. Välbalanserad avslutning.

Passar till skaldjur, lättare fiskrätter, getost eller som aperitif.

På www.munskankarnailund.se hittade jag även beskrivningen nedan, vilken skiljer sig en hel del ifrån min och Bellas. På den här sajten har de också ett betygsytem mellan 1 och 20 och just den här flaskan blev belönad med 13 poäng vilket enligt dem själva ger bedömningen "Ett mycket bra vin". Skulle den fått 15-17 poäng skulle det ha varit "Ett högklassigt vin" och 18-20 poäng "Ett exceptionellt vin". Jag hade inte knusslat utan hade lätt belönat den här skönheten med i alla fall 15-17 poäng och "ett högklassigt vin"!

Ljus gul färg.

Aromatisk, generös, druvtypisk, nästan övertydlig doft med mycket fläder, grön sparris, kronärtskocka och citrus.

Ung, frisk smak med hög fruktsyra, lätt spritsighet i en lätt kropp.

Jag unnade mig två glas av detta underbara vin för 86 kronor glaset. I verkligheten, på systembolaget alltså, så kostar hela flaskan 119 kr. Efter två glas vet jag med mig att mina smaklökar domnar en del, så jag beslöt mig för att testa några av de billigare vinerna som serverades per glas. Min nyfikenhet föll på ett med ordet "Unoaked" i titeln. Intressant tänkte jag, undrar om även en otränad smakare som jag kan känna avsaknaden av ek. Priset på restaurangen var 67 kr per glas.  Namnet:

Sutter Home Unoaked, USA Californien, Chardonnay

Jag var även här med i matchen och skrev ner mina intryck, och hej, här fanns det gott om dessa. Framför allt smaken av stål. Jag kan nästan sätta pengar på att detta "oekiga" vin lagrats på just stålfat. Smaken var slående, och jag tycker inte att det är en smak som gör vinet gott. Tvärt om. Som att slicka på slitna bestick. Lime, smör och ananas trängde också igenom, men då det ofta är eken som lämnar eftersmak, tycker jag, så fanns det ingen som helst eftersmak här alls. Trist, metallisk och platt är min bedömning här.

Då just denna flaska från Sutter Home inte går att inhandla på systemet så letade jag vidare efter expertbedömningar. På shopwiki.co.uk hittade jag följande beskrivning:

Sutter Home California Unoaked Chardonnay offers aromas of fresh pear, peach, apple, and lemon. The smooth, round texture, and rich, creamy, fruit flavors persist into a long, flavorful aftertaste. It makes an ideal match for seafood or poultry, veal or pork chops, cream sauce pastas, and both mild and flavorful cheeses.

Ja det låter ju onekligen fantastiskt, men i min mun så kände jag inget av detta, speciellt inte rika krämiga frukt smaker och som sagt INGEN eftersmak.

Efter detta var jag bara tvungen att få en andra åsikt, och jag hittade en på svenska på www.godadrycker.com. Även denna låter trevlig, men å andra sidan finns ingen bedömning av vinet med.

Frisk och fruktig doft med ton av citrus, melon och päron.

Krispigt och smakfullt med inslag av melon och lime.

Efter att lite klumpigt ha hällt ut halva glaset med ovan nämnt innehåll, var det dags för nått ytterligare. Listan på viner som serverades på glas var inte av den längre sorten, men en till fanns i alla fall utöver husets.

Groot Eiland, Sydafrika, Chenin Blanc, 2007 (81616)

På www.chris-wine.se hittade jag beskrivning enligt nedan.

Frisk och fruktig doft med inslag av guava.

Fruktig och välbalanserad smak med ton av guava.

Själv har jag skrivit torrt och smaklöst kort och gott, så inte heller denna billiga varianten gick hem hos mig. På systemet kostar flaskan 73 kr, men jag tycker nog att det finns mycket bättre viner för 73 kr än det här.

Kvällen blev lyckad med mycket prat i goda vänners lag. Lasse och hans kompisar som hade druckit öl mm.  sedan kl 13 var ett antal oktaver mer högljudda än samtliga andra gäster, men det höjde bara skojfaktorn. Vi drog oss dock hemåt redan vid midnatt då vi båda saknade festenergi och var trötta på baksmälla. Vi ska ju trots allt träffa samma gäng med flera på lördag hemma hos Ida i Romelanda för att fira hennes 28 års dag.

Kategorier
Bag in Box Resturang / Bartips Skaldjur Sydafrika Vita viner

Segling sommaren 2009

Zonnebloem, Sydafrika, Sauvignon blanc, 2009

Så var det dags för gänget att åter hoppa ner i mina föräldrars 29 fot stora segelbåt Super Girl (Ohlsson 88)  för några härliga dagar på havet. The crew bestod av Jezper, Hanna, Tommie och mig själv. Vi hade stämt träff vid Ica Maxi i Kungälv, och efter att ha handlat lite proviant samt vin och öl samt packat in detta och oss själva i båten gav vi oss iväg.

Siktet denna härliga måndag (13/7) var inställt på en naturhamn mellan Nordön och Lysekil, men då vädret var underbart och vi alla var upprymda och fulla med energi så seglade vi hela vägen till Pittleholmen som ligger strax utanför Lysekil. Vinden skulle blåsa från sydväst så läget här passade oss bra. Det var lite väl öppet mot farleden och en del svall drog in, men annars så var det en väldigt trevlig naturhamn, och framförallt var vi själva! Inte ofta det händer.

Vi hade handlat ryggbiffar samt fläskkött och den nya kryddblandningen "rub chilli" från santa Maria. Vi kokade potatis till detta och naturligtvis dekanterade vi en flaska Angus the Bull (74473). Under tiden kolet brann i vår hemmagjorda grill lyssnade vi på musik från Hannas ipod och sänkte några kalla öl i solnedgången. Härligt!

Köttet blev perfekt grillat och Angus the Bull presterade även den här gången. Att det var mycket gott tyckte samtliga middagsgäster. Som uppföljare öppnade vi den röda boxen från Fleur du cap (nr 2088) som tjänade oss så väl på midsommar.

Efter maten var det dags för kortspel. Då mina föräldrar precis lärt mig och Tommie spelet Rummy så provade vi det. spelet blev som alltid roligare för varje vinglas, och det blev en hel del sådana. Även herr Jägermeister kom på besök och bjöd alla på en rejäl hutt.

Klockan var runt midnatt när min och Tommies energi ebbade ut och vi gick och knöt oss. Jeppe och Hanna satt som sig bör kvar och drack och hittade på nya lekar som " gissa vilket kort som brinner" mm.  Runt 02 sänkte sig lugnet över Pittleholmen och hela gänget vaggades till sömns av svallet från farleden.

Även tisdagen bjöd på sommarvärme och vi alla kände att då vi inte var långt ifrån Smögen så var det lika bra att gå dit. Samtliga var lite slitna, några mer än andra, och Tommie och jag bestämde oss för att börja dagen med ett dopp i det blå. Helt underbart!

Efter frukost la vi ut och vi anlände i smögen runt klockan 14.  Vi fick plats på ustidan av två norska båtar, men det var faktiskt mindre båtar i hamn än vanligt.

Samtliga var hungriga och det första vi gjorde var att hitta en lunch restaurang. Precis som förra gångenvi var på besök här så valde vi Restaurang och Pizzeria Bonjour som ligger mitt på Smögenbryggan. Killarna beställde pizza medan vi damer tog en pasta carbonara. Pizzerna såg jättegoda ut och då jag smakade på Tommies så var det ett faktum! 4 prinsesskronor delar vi ut till dessa. Fräscha och mycket intressanta och udda smakkombinationer. Pastan var däremot ingen direkt hit och kommer nog bara upp i 2 prinsesshuvudbonader. Ett minus var också att cola light var slut så vi fick dricka vatten. Men som pizzakrog, kanon!

Solen forstatte att steka och jag överdriver inte när jag säger att temperaturen var uppemot 30 grader. Underbart. Vi promenerade mätta bryggan fram och tittade på allt folk och stora båtar. Man undrar verkligen om den här lågkonjunkturen som alla pratar om verkligen infunnit sig när man ser båtarna som ligger i hamn i Smögen. Sikka schabrak! – för att använda talspråk.

Vi hade planerat räkfrossa till middag och handlade girigt 1,5 kg räkor, baguetter och aioli i fiskaffären. Mums!! I båten låg dessutom en flaska Beringer Stone Cellars (nr 6678) på kylning samt en oprövad box med vitt som fått bra kritik från flera tidningar, nämligen en:

Zonnebloem, Sydafrika, Sauvignon blanc, 2009 (2020)

På systembolaget.se beskriver man vinet enligt nedan. Jag är dock osäker på om jag kända någon sparris eller svartavinbär, men citrus och eventuellt gräs kan jag gå med på!

Doft: Ungdomlig, aromatisk doft med inslag av sparris, svartvinbärsblad och citrus.

Smak: Torrt, mycket friskt, aromatiskt vin med inslag av sparris, svartvinbärsblad, gräs och citrus.

Gott var det iallafall. Alltid topp när man hittar en box med icke blommigt och torrt vitt vin! Jag är ingen direkt fan av vita viner på box då jag är mycket petig när det kommer till vitt, men ska jag köpa hem en låda så är sannolikheten stor att denna följer med hem igen. Hanna tyckte att den var mer än bra och denna låda är just nu hennes favorit vita på box.

Väl tillbaka i båten kände både jag och Hanna oss stekta, och då grabbarna skulle spela in veckans avsnitt av Slashat, slashat.se, passade vi på att ta oss en liten eftermiddagslur. Att dricka öl på dagtid i solen är verkligen ett slitgöra!

När solen så började att sänka sig ner bakom husen tyckte jag att det var dags för en kärlekspromenad. Jag tog Tommie totten under armen och vi knallade mot ica för att handla lite majonäs och extra bröd. Vi passerade ett mysigt fik, Coffe Room , och fick med oss en verkligt god kaffe latte! Inte ofta kaffe smakar så gott!! Hit kommer jag gå igen.

Tillbaka i båten hade Hanna börjat duka fram för räkfrossa. Mums!! Tyvärr var det en del gamla räkor bland de nyfångade goingarna, men bortsett från detta kvar kvällen idyllisk. Semester var ordet! Efter maten var samtliga osugna på att rumla runt på Smögens klubbar och vi bestämde oss för att spela mer kort. Rummy och sedan Texas Hold´em spelades tills kvällsnatten blev alldeles för kylig trots filtar och vi ramlade nöjda in i våra kojer.

På onsdagen skulle Jezper lämna oss och då vi alla vaknade tidigt bestämdes det att vi skulle släppa honom i Lysekil istället för smögen. Den klarblåa himlen som inledde morgonen försvann tyvärr bland molntussarna lagom till lunch, och när vi lämnat av Jeppe var det bara att hoppa i föräldrarnas Musto-regnställ för att skydda sig mot regnet som öste ner. Trots detta tyckte vi alla tre att det var en mysig tur från Lysekil ner till Skärhamn dit vi bestämt oss för att gå. Luften höll sig varm och det bjöds på en hel del uppehåll mellan skurarna. Det var första gången vi tre seglade själva utan Jeppe, och såhär i efterhand måste jag säga att vi var duktiga.

När vi kom in i gästhamnen i Skärhamn var det så fullt med båtar att hamnvärden fick lotsa oss till en högst preliminär plats. Planen var att ta en öl i sittbrunnen, men då en åskskur som hette duga drog förbi fick ölen bli i hytten, och på denna en liten eftermiddagslur. När vi vaknade var klockan redan 19, och det var dags för middag. Åskan hade dragit förbi och en klar himmel hade börjat träda fram. Det var fortfarande varmt så det såg ut att bli en härlig kväll. Vi bytte om och promenerade bort mot restaurangerna vid gästhamnen och kajen. Efter en rundtur konstaterade vi att det fanns tre stycken att välja mellan. Två åt det lite mer traditionella hållet och en tapasbar. Vi valde Haddocks,en av de mer traditionella, som har en underbar utsikt över havet.

Restaurang Haddocks är smakfullt inrett med focus på det marina, såklart. Den delen av restaurangen dit vi blev lotsade är egentligen en inbyggd brygga och man kan se vattnet mellan plankorna under sig. Dagen till ära skulle Magnus Karlsson och Partypartullen uppträda på scenen och det var ganska fullbokat, men då det ännu var en stund kvar till spelningen kunde vi få ett bord.

På menyn fanns ca 7 olika rätter att välja mellan samt två menyförslag. Hanna och jag bestämde oss för fiskgratängen medans Tommie valde husets hemmagjorda hamburgare. Som förtugg fick vi doppa färska frasiga brödbitar i hemmasmaksatta oljer med bl. a. chilli. Hur gott som helst. Jag skulle lätt  kunnat äta bara detta hela kvällen om det inte vore för att hotet om att Anna Skipper skulle komma flygande på en knippe fiberrik sparris i så fall skulle vara överhängande.

Vår unge och trevlige servitör severade snart maten på ett trevligt sätt. Han hade en skön humoristisk inställning sitt jobb och gjorde i mina ögon ett kanonjobb. Maten visade sig hålla samma höga standard och vi var alla mer än nöjda. 4 Sessanhattar är nog på sin plats får jag säga. Att det inte blir 5 beror på att maten inte var speciellt fettsnål.

Nöjda valde vi sen att lämna resterande gäster till festen och själva gå och lägga oss. Jag var helt slut och somnade på momangen. Inget tar musten ur en så som dagsöl och segling. Kombinerat är det rena sömnmedicinen.

På torsdagen vaknade vi tidigt, och då vädret ännu inte var bra såbra som vi hade hoppats på, hoppade vi över eventuella bad å sol planer, det fanns just ingen sol, och åkte raka vägen till hemma hamnen. Visst kunde det varit sol hela tiden, men man får vara nöjd med den goa tiden vi fick. Måste nog säga att med de prognoser som varit, så hade vi iallafall tur med vädret!

Kategorier
Grillat Kvinnlig Lyx Resturang / Bartips Röda viner Skönhet och hälsa Sydafrika

En spontan jakt på sol och livets goda

The Gunnar, Sydafrika, Merlot Cabernet Sauvignon Petit Verdot , 2005

I måndags stod regnet som spön i backen, och efter en soldränkt Marstrandshelg ville min och Hannas på sina ställen lätt brända kroppar ha mer. Prognosen regn hela veckan kändes som den absolut sämsta starten på en efterlängtad månadslång semester, och något måste göras. Efter att ha granskat SMHI:s hemsida stod det klart att Öland var stället att vara på då detta var den enda orten där solen tänkte svepa in tursterna i sin fullkomliga värme.

Sagt och gjort ringde jag till Hanna och presenterade min ide. Hon var såklart på och efter en titt i min Hotell-Express guide hittade jag två hotell i Kalmar där vi skulle kunna utnyttja tjänsten och få rummet för halva priset. Första hotellet var nästan fullt och inte alls sugna på Expresskunder, men till hotell nummer 2, First Hotel Witt, var vi hjärtligt välkomna!

07:00 hämtade Hanna upp mig och vi var iväg. Härligt med en spontan roadtripp. Humöret var på topp! Vi stannade till vid en rastplats i Falkenberg där vi mumsade i oss medtagna ciabatta fyllda med ost, salami och sallad samt drack kaffe och juice. Sen bar det det av igen mot soligare breddgrader.

Resan tog ca 5 timmar med paus, och trots att vädret sett halvdant ut utmed hela sträckan så var det en klarblå himmel som mötte oss när vi väl körde över Ölandsbron. Underbart. Vi hade förkollat stränderna och bestämt oss för att pröva någon av de stränder som ligger norr om brofästet. När vi körde igenom Ekerum kom Hanna ihåg att hennes föräldrar bott på campingen här och spelat golf, och sa att det nog kunde finnas en bra strand här. Vi körde ner till stranden och lyckades efter mycket om och men få betala parkeringsavgiften på 20 kr samt hitta en utmärkt solplats i gräset invid stranden. Ja, strand och strand. Inte riktigt en 10 poängare, snarare en 2:a, och att säga att det var långgrunt hade varit en grav underdrift. Vi lyckades hitta ett ställe där vi kunde stå med vatten upp till midjan, men mer än så vart det inte. Men strunt samma. Vi var på en strand och solen överöste oss med värme och förgyllande strålar. Hanna matade igång ipoden med Dolf Lundgrens sommarprat från 2008 och vi lade oss för att njuta. Helt underbart!

När så eftermiddagen kom hade ett större och mörkare moln bestämt sig för att skymma solen även här, men då vi var nöjda och kanske även en del brända, så packade vi ihop oss för att utforska hotellrumet och Kalmar stad. Då vi båda börjat känna av hungern tog vi en runda i centrum och hittade en trevlig italiensk restaurang som serverade fräscha sallader och vin, så vi slog oss ner. Hanna tog en Ceasar sallad och jag en räksallad. Mycket fräscht och trevligt. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad restaurangen hette.

Nu var vi ytterligare sugna på vin och då de stora moln som hägrat på himlen hade försvunnit under vår sena lunch, satte vi ner våra ändor på Bistro Bar:s uteserveringpå Larmtorget som nu badade i sol. Vi fick plats i två vräkiga korgsoffor, och med var sitt glas rosé i händerna kändes livet helt problemfritt. Att repetitionerna inför kvällens gratiskonsert, som skulle hållas på Larmtorget där vi satt, pågick höjde mysfaktorn ytterligare. Kvällens huvudartist var en musikalsångerska vid namn Linda Holmgren som verkligen kunde sjunga.

Efter ytterligare några glas vin, ypperlig service och flera timmars sol i korgsofforna kändes det som att det var dags att checka in och göra sig iordning inför kvällen. Restaurangen i Frimurarhotellets lokaler vid namn Helen och Jörgens hade utmärkt läge för att kunna lyssna på konsterten och verkade också ha lite finare mat, så vi bokade ett bord till klockan 20.

Hotellrummet på First Hotel Witt var fräscht och med ett fönster med utsikt över kusten och äldre byggnader. Storleken på rummet var kanske i minsta laget, men sängen var som en bit av himlen fylld med fluffiga täcken och kuddar och badrummet var fräscht med helkaklade väggar och golv. För en natt dög det defenitivt. Speciellt til halva priset!

Nyduschade, uppklädda och med ett glas franskt innanför rocken begav vi oss tillbaka till Larmtorget där konserten var i full gång. De framställda bänkraderna var nätt och jämt fullsatta, men samtliga uteserveringar runt torget var fyllda, så det var nog mer folk än vad det såg ut. Helen och Jörgens restaurang (www.helen-jorgens.nu) hade tagit fram en speciell konsert meny där de erbjöd valet av två förrätter, ett fisk och ett köttalternativ till huvudrätt och två efterrätter. Vi bestämde oss båda för att förrätt och huvudrätt fick räcka, då ingen av oss var jättehungriga.

Till förrätt beställde vi båda sotad getost med honung serverad på en sallad av fräscha frukter och grönsaker. Ljuvligt!  Fem prinsesskronor av fem möjliga här. Till detta avnjöt vi en fransk rosé som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på, men den var bra likt de flesta roséviner. Till huvudrätt beställde Hanna in fisk, scampi och räkor som serverades med potatispurre och krispiga grönsaker såsom bok choy och grön sparris på planka. Hanna var mycket nöjd och gav 4 prinsesskronor av 5 möjliga. Jag beställde in hängmörad biff med potatis- och champinjonkroketter. Kanongott!! Hade det inte varit för att servitrisen glömde fråga mig hur jag ville ha köttet, och jag glömde säga till, så hade det blivit 5 sessankronor från mig, men nu när den serverades som en medium (jag gillar köttet näst intill rått) så blir det bara 4 st.

Till min hängmörade biff beställde jag med ett leende ett glas rött som rekomenderades till nötkött. Varför med ett leende? Namnet på vinet är nämligen det samma som namnet på den manliga vän som jag troligtvis har flest skojjiga rödvinsminnen med, nämligen the one and only Gunnar Jönsson, also knowned as Gstar.

The Gunnar, Sydafrika, Merlot Cabernet Sauvignon Petit Verdot, 2005

Ett mycket gott vin med starka smaker av körsbär och jordgubb. Trots att det inte var riktigt så fylligt som jag vill ha det så var det mycket gott och det passade absolut till min hängmörade biff. Jag tror dock tyvärr att denna inte går att handla i Sverige, men får man valet på restaurnagen så tycker jag den är väl värd att prova. Nedan följer beskrivningen som hämtad från www.iona.co.za

Ripe black cherries, roasted coffee beans and licorice flavours with silky tannins and mineral undertones give this wine a distinctive plushness and complexity on the palate, supported by Iona’s characteristic good natural acidity.

På adressen www.mindfood.com hittade jag under "wines of the week" den följande beskrivningen toppad med lite historia om vingården:

Winery owner Andrew Gun has traced his heritage back to the Viking (hence Gunnar, which is a good Viking name). This is also an extremely good wine. Made from grapes planted at high altitude in South Africa, it is a blend of cabernet sauvignon, merlot and petit verdot – the intense fruity perfume of the petit verdot lifts the wine into delicious new aromatic territory.

Jag hade tyvärr för mycket fokus på min egen underbara mat och det förträffliga vinet för att komma ihåg namnet på Hannas vita vin ifrån Chile, men gott! det minns jag iallafall att det var. Fullt med mogna gula exotiska frukter och lite ek.

Efter middagen och konserten som var jättebra så var vi båda utmattade och nöjda och valde efter att ha gått ett varv runt kvarteret att trava hemmåt. Vi hade planerat att toppa aftonen med lite engelskt kriminaldrama, men då blixten slagit ner några dagar tidigare i hotellet så var TVn tyvärr ur funktion. Detta gjorde dock inget för jag minns knappt att jag lagt huvudet på kudden förräns klockan ringde vid 09. Dags för frukost och lite sightseeing i Kalmar.

Frukosten var bra, men inte extraavagant på något sätt. Man kunde göra sina egna våfflor, men då vi båda  är mer för frukt, smörgås och té så testade vi inte dessa.

Efter att vi checkat ut bestämde vi oss för att promenera runt staden.  Vi gick ner igenom centrum utmed muren igenom stadsparken ner till slottet, men då ingan av oss var sugna på att gå en guidad tur så promenerade vi vidare ner till gästhamnen. Här satte vi oss vid cafets enda soldränkta bord för att avnjuta en cafe latte. Solen blev dock inte långvarig då stora mörka regnmoln fyllda med vad som såg ut som åska närmade sig. Vi funderade på vad som skulle passa sig att göra i det här vädret innan hemfärd, och Hanna som hade varit uppmärksam på ett spa i stan vid namn Västerport Spa & Relax föreslog hon att vi skulle ringa och beställa varsin behandling. Javisst! Vi fick tid klockan 14. Hanna bokade in sig på behandlingen "Västerport Lyckliga Fötter" medans jag som aldrig prövat på spabehandling tog i från tårna och bokade en "Västerport Lavendel Dröm". Då klockan bara var 12 bestämde vi oss för att promenera en stund till och sedan avnjuta en lunch bestående av kroppkakor på en av en matguide rekommenderad restaurang.

På Familjen Hanssons krog serverades det tyvärr inga kroppkakor längre, utan de erbjöd 3 menyförslag bestående av köttfärsspett, Kycklingbröst med salsa och bönsallad -ett GI alternativ samt pastalasagne. Vi valde Kycklingen och beställde för fridens och kaloriernas skull 2 glas vin till detta. Fräscht och smakfullt skulle jag säga, precis vad vi behövde inför en en stund i paradiset. Under tiden vi åt hade ovädret dragit in och regnet börjat falla. Vi var dock beredda på mycket kraftigare skurar än vad som kom, molnen hade sett minst sagt hotfulla ut. Då det fortfarande var en stund kvar till klockan 14 passade vi på att stiga in i den närliggande second hand butiken. Vi fastnade för skohyllan och innan vi visste ordet av så hade vi båda fått med oss ett par skor var plus att Hanna hade inhandlat ett helt otroligt häftigt par solglasögon.

Men nu var klockan 14 och det var dags. Vi steg in i lokalen som låg i den mur som en gång slingrat sig runt staden och skyddat invånarna från inkräktare. Vilken miljö. Inte ett fönster, men väggar av genuin mur och vacker inredning på toppen. Wow! Vi fick varsin påse med tofflor och badrock och efter att ha bytt om till bikini hoppade vi i den upplysta jaccuzzin som stod till förfogande. Ah!  Jaccuzzin var utrustad med massagestrålar vilket gjorde under för min trötta rygg. Det var bara vi där vilket gjorde hela upplevelsen ännumera avslappnad. Vi testade sedan både ångbastun som var så varm att vi endast stod ut ett par minuter, och den vanliga bastun. Sen var det dags för behandling. Kvinnan som skulle utföra behandlingarna sa att de missuppfattat oss och trott att vi skulle ha två behandlingar var, och då hon var ensam erbjöd hon sig att utföra båda de bokade behandlingarna på oss båda, till priset av en var. Ja vem kan säga nej till ett sådant förslag?!

Vi började med Västerport Lavendel Dröm vilken inleddes med att vi i tur och ordning skrubbades med en turkisk saltscrub. Efter att vi duschat av oss masserades lavendelolja in över hela kroppen och vi lindades sedan in i plast. Under tiden oljeinpackningen verkade rengjordes våra ansikten med rengöringskräm och sedan applicerades en ansiktsmask. Efter ett tag fick vi vända på oss och avnjöt en efter en en underbar ryggmassage. Det hela tog ca 80 min och var helt underbart!! Jag har aldrig varit på spa, men jag njöt till fullo och kände mig som en ny människa efterråt. Men det var inte slut där. Dags för nästa behandling, Lyckliga fötter.

Vi sjönk ner i två kroppsformade fotöljer inredda med falsk fårpäls. På bordet bredvid låg diverse inrednings- och skönhetsmagasin och vi tog båda varsitt ex. Under avslappnad musik, läsning och småprat utfördes noggrann filning, putsning och massage av våra fötter, och till sist målning av tånaglarna. Hanna sa att när hon avnjutit denna behandling på andra ställen hade de filat mer, men mina fötter var lena och vackra, så jag var återigen helnöjd. Är ganska säker på att Hanna var det med. En helt underbar avslutning på en helt himmelsk minisemeter.

Efter detta var vi båda redo att åka hem. Hanna satte sig vid ratten och med p3 på radion så susade vi hem. P3 kultur var just denna dag fyllt av upprörda kvinnor med mindervärdeskomplex inför män och minst sagt avskyvärda åsikter. Det var dock ganska roande att i all lätthet röra upp sig över detta och det gjorde nog resan lite kortare.

En riktigt lyckad spontan minisemester måste jag säga. Jag kan definitivt rekomendera andra att följa i våra fotspår.

Kategorier
Nya Zeeland Resturang / Bartips Vita viner

Vin a la Fiskekrogen, Göteborg

Kim Crawford, New Zeeland, Marlborough, Savignon Blanc, 2007

Cloudy Bay New Zeeland, Marlborough, Savignon Blanc, 2006

Mitt första vintips är ett enastående vitt vin som rekomenderades till oss av en mycket trevlig och inspirerande servitris på Fiskekrogen i
fredags. Jag och min fästman var där som en present till mig på min 29 års dag, även om det var 2 dagar i förväg. Vinet som jag valde och som jag avnjöt till hallstrad kungsflundra, en lätt skummad slät fiskgryta samt skaldjursplatå var från Marlborough Nya Zeeland och vid namn Kim Crawford,New Zeeland, Marlborough, Savignon Blanc 2007 (89377) . Denna torra men otroligt smakrika och fylliga flaska går at inhandla på systemet men då bara i låda med sex flaskor. Priset 774 /6 st (172kr/st) är ganska så tilltaget tycker jag, men till skaldjur en lite piffigare afton, tror jag nog att jag skulle kunna kosta på mig en sådanhär. På hemsidan hittade jag följande beskrivning:

Fragrant and complex, with a refreshing burst of lime, guava, grapefruit and grass flavors. Wet stone, passion fruit and oyster shell accents add interest, with bright acidity highlighting the vivid finish.

Jag kan ärligt säga att jag inte skulle kunnat beskrivit det bättre själv. Jag är lite osäker på den blöta stenen, men i övrigt är jag helt med. Trots att det låter fruktigt och sött i beskrivningen så tycker jag att tyngden i det jag kände nog ska läggas på komplex, guava, lime och ostron skal. Dessa smaker kan jag med lätthet minnas när jag sluter ögonen och drömmer mig tillbaka. Det var en härligt romantisk afton som jag helt enkelt älskade!

Ett alternativ innehållande liknande smakupplevelser men som går att köpa i ental rekomenderades också av vår servitris Vinet finns i två olika årtal på systemet och hon nämnde inte en speciell som favorit, så gissar att bägge skapar en liknande symfoni i själen likt" mr Kim" ovan. Namnet på denna av mig ännu ej beprövade, jo Cloudy Bay New Zeeland, Marlborough, Savignon Blanc, 2006 (97767) eller Cloudy Bay New Zeeland, Marlborough, Savignon Blanc, 2008 (82623). 2006:an kan inhandlas för en summa av 199kr medan 2008:an har fått ett lite högre pris, 219kr .

Min fästman Tommie valde istället ett vin från Alsace. Då jag inte är överdrivet förtjust i dessa viner på grund av deras ofta blommiga och sötare läggning blev jag mycket överaskad när jag provsmakade denna och tyckte den var fantastisk. Jag skulle nog inte kunna dricka några mängder, men ett glas eller två till skladjur tror jag är ren njutning. Marcel Deiss, Frankrike, Alsace, Riesling, 2004 hette denna men precis som hon sa så går den inte att hitta på systemet. Mycket förargligt! -om jag får säga det själv. En sådan upplevelse hade jag gärna betalt några extra tior för. Nedan följer iallafall en beskrivning från hemsidan som jag helt och fullt kan stämma in i. Very good+, indeed!

Very fresh, bright, fruity nose. The palate is broad, full and fruity with lovely expression of lemony, herby, minerally fruit. Just a hint of sweetness. Delicious stuff. Very good+ 89/100.