Kategorier
Frankrike Nya Zeeland Prisvärd Vinprovar tisdag Vita viner

Vinprovartisdag: Mycket mer än bara ”The all blacks”

Paralléle 20 vermentinu, Frankrike Korsika, 2009

Elephant Hill, Nya Zeeland Hawkes bay, Chardonnay, 2009

Vinprovartisdag, och efter att regnet öst ner i riktiga stormskurar så är det en underbar kväll. Jag har haft en helvetes dag på jobbet med anbudsstress och mycket annat, så att komma hem till vin, vår soldränkta altanoch bara slänga sig i soffan: Guld.

Påväg hem hämtade jag inte mindre än 9 flaskor gott. 6 röda vilka vi provade på vinprovningen och 3 majnyheter. Jag hade beställt 5 majnyheter, men då Lerums systembolag verkar vara av en lat ras, så fick jag bara 3. Tog 2 veckor. Linus fick sina 5 på två dagar. Nästan så man packar väskan och flyttar till hufvudstaden bums!

Linus valde det vin han tjuvöppnat lite på salongen en lördagkväll:

Parelléle 20 vermentinu, Frankrike Korsika, 2009(94260) 79kr

Flaskan var av en läcker minimal design, men då korken var av ett riktigt billigt och vedervärdigt material så sjlönk mina förhoppning snabbt. Och efter att ha smakat…

Allt om mat säger prisvärd, men ger den samtidigt två stjärnor. De tar sig även tid att skriva följande:

Neutralt och lite jordigt i lätt örtig stil

Jag kände vid fösta munnen tropisk frukt och ev. lite smör, men smakerna försvann så snbbt at de knappt gick att känna igen. Detsamma gällde doften. Resterande vätska var smaklös, men frisk, det måste man ge den. Jag tänkte till en början att det var bara att avsluta å le, men jag kom på bättre tankar. Jag smög till kylskåpet, öppnade försiktigt och tog ut flaskan som fullständigt ångade av bra potential:

Elephant Hill, New Zeeland Hawkes Bay, Chardonnay, 2009 (94249) 119kr

www.tasteline.se ger 5 stjärnor och följande beskrivning:

Högt betyg för härlig fräschör och stor koncentration. Doften bjuder läckra toner av färska blommor, mandel och viss kryddighet. Smaken är frisk och intensiv med gula frukter, jäst och smör i fokus. Vinets intensitet kräver smakrik mat i kombination. Vinet har lagrats tio månader på franska ekfat, om 225 liter. Hälften av faten var nya, hälften andragångsfyllda.

Och jag kan bara håla med. Njutning, i både smak och doft som faller den här damen på läppen.  Jag prickade smakerna med undantag för jästen som faktiskt var den smak som jag inte kunde identifiera, men när jag läste beskrivningen, naturligtvis! Jag tror att jag har letat efter just smaken jäst flera gånger tidigare men inte lyckats hitta rätt. Men iallafall. Kanon gott!! Kan knappt vänta att smaka den ihop med smakrik mat!

Linus som inte heller var det minsta nöjd med flaska ett nästan svepte flaska 2, och det får man väl se som ett gott betyg. Jag hann inte få någon bedömning á la dammtussar då han blev en aning rosig och sömndrucken efter flaska 2, men jag har både kraft och lust kvar för att dela ut 4,5 passionerade sessanbonader i svensk vårdesign. Härligt är det med gott vin!

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Frankrike Röda viner Vinprovar tisdag

Vinprovartisdag på franska

Couvent des Jacobins, Frankrike, Pinot Noir, 2007

Tisdag igen, och det är en hel schysst tisdag dessutom. Jobbet tog en spännande twist idag, och vi ska lämna anbud på ett jättejobb. En tropisk värme har lagt sig över Göteborg och på vår västra sida av huset står den färdiga altan och bara lyser njutning. Som sagt. En riktigt bra tisdag. Dessutom var det träning igår. Vilken kick det är!

Men idag är det vinprovar tisdag, och vinet är faktisk återigen utvalt i samråd med chefen för Lerums systembolag. Idag gav jag henne i uppgift att matcha en krämig oxfilepasta smaksatt med parmesan och basilika med någon passande vindryck.

Hennes första rekomendation till krämig pasta och parmesan var en flaska ripasso, men då de billigare varianterna i min mun är som att bjuda in en vän och när denna hängt av sig jackan och kommit in har man inget att prat om, så jag bad henne att rekomendera en annnan ”vinart”. Hon gick då genast till den franska hyllan, och då både jag och min väninna Hanna alltid kommer att vara svagast för Franskt, så var det inte svårt att välja.

Couvent des Jacobins, Frankrike, Pinot Noir, 2007 (5283) 115kr

Systembolaget.se beskriver pavan enligt följande:

Lukt: Kryddig doft med inslag av jordgubbar, skogshallon och vanilj.

Smak: Kryddig smak med inslag av jordgubbar, skogshallon, örter och vanilj.

Den här beskrivningen kunde jag bara inte hålla med om, så jag letade vidare.

På www.vingruppen.se hittar man en mycket angenäm beskrivning av just den här pavan. Bland mycket annat skriver de det här:

Vinets karaktär:
Ljus, blåröd färg Stor, kryddig doft med inslag av hallon, blåbär och örter. Kryddig smak, angenämt stram med inslag av slånbär och körsbär, lång eftersmak.
Passar till:
Vinet har en bra syra med fina tanniner och en härligt liten söt fruktighet som gör att vinet är strålande att njuta för sig själv men är ett kanonvin till kött med såser av rött vin som coq au vin. Vinet kommer att blomma om man blandar in lite fett eller en krämig konsistens som potatispuré då friskheten dämpas de övriga i vinet får glänsa. En perfekt kombination är Wallenbergare med potatispuré och rårörda lingon med skirat smör!
Och jag håller med. Det här var en riktigt skarp donna i sällskapet. Då det är tisdag och mitt iveckan bytte jag ut oxfilen mot lövbiff, och grädden mot lättcremefraiche, men parmesanen den var där. Och det var jättegott ihop. Precis som för sig självt. Beskrivningen av vinet i min mun hittar vi ovan: ” kryddig smak, angenämt stram med inslag av slånbär och körsbär, lång eftersmak” . Kunde inte beskriva den på annat sätt. Det här vinet har det där som jag ofta inte kan sätta fingret på. Jag brukar benämna smaken/känslan som bensin eller petroleum. När man läser den här beskrivningen så kan det kanske vara en mix av stramhet och slånbär, de där bären kan ju smaka ganska udda… Det där tål att tänkas på. Bensin/petroleum = osockrade slånbär?
Disktriktet där den aktuella flaskan fötts upp är Bourgogne, och då jag och Hanna är strora Bordeauxfans så kommer den här flaskan aldrig att nå samma njutningsgrad som en mörk pava därifrån, men för att vara en Pinot Noir från den mer östra sidan så var den mycket bra. Mest för att den har en sån annorlunda smak. Den står ut från mängden på ett bra sätt. Och till följd av detta hamnar den också, trots sitt ursprung, i vinstället med de andra favoriterna. Och till kött, och då kanske i likhet med förslaget beskrivit ovan, kommer jag defenitivt att prova den. Riktigt bra men framför allt annorlunda vin.
Betyg: 4 mycket intressanta sessanhuvudbonader av  den sort den ryske tsarens kvinnor bar…. Skinande rena är de iallfall då min stockholmsreporter roar sig på sydligare orter och har lämnat Vinprovartisdagarna åt sitt öde för ett tag. Om han bara visste vad han missa!.
Kategorier
Italien Prisvärd Röda viner

Inte bara en osedvanligt läcker flaska!

Cantina Zaccagnini, Italien, Montepulciano, 2007

Söndag och jag ligger förnöjd inbakad i nytvättade lakan som jag ”buffat upp” ordentligt för en härligare känsla. På mina läppar leker ett leende som inte går att sudda bort och mina djupa andetag vittnar om ren skär njutning. Håller jag på att få en hjärtinfarkt? Nej. Jag har varit på ytterligare en vinprovning med Trekronor vin, och om det brukar vara bra viner, så var det en helt otrolig samling idag!

Men det var inte dessa viner som jag hade tänkt beskriva här och nu. Dels för att mina anteckningar om den här pavan har legat på mitt nattduksbord tillräckligt länge för att snart försvinna, dels för att det kommer att ta en stund att skriva om dagens provning, och då klockan är sent så tror jag att jag sparar detta till imorgon eller på tisdag.

Så åter till dagens recension och senoritan i fråga:

Cantina Zaccagini,Italien, Montepulciano, 2007 (87426) 99kr

Till skillnad från de flesta andra viner jag dricker, så var det här en gåva och inte ett vin jag köpt själv. Tryggve och Anneli kom med bl.a. denna på vår inflyttningsfest. Tryggve gick i god för att det här skulle vara en riktig going, och att den skulle avnjutas till en bra pasta. Och vem misstror Kung Tryggve? Nej jag tänkte väl det.

Bild på den helt fantastiska flaskan samt beskrivning av doft och smak hittar man på www.iglaset.se där man säger såhär:

Doft: Tät, fruktig doft av väl mogna mörka körsbär, viol och en mild rökighet.

Smak: Medelfyllig, generös, typisk Montepulcianosmak av mörka körsbär, svartpeppar, och viol. Syran är saftig, tanninerna fruktiga med bra balans och struktur samt insmickrande, fruktigt slut.

Doften är jag helt med på. Smaken, nja. Jag tyckte att vinet hade en klar smak av katrinplommon, vitpeppar och jo, mörka körsbär. Violen däremot fanns inte alls med i min flaska. Tanninerna fanns där, men var enligt ovan runda och skojjiga istället för sträva och bångstyriga som i unga viner. Ett riktigt bra vin, och antagligen ännu bättre till en pasta med oxfile och svamp.

Det här vinet fick Linus, min Stockholmsreporter,  med sig hem i min förra beställning som jag som  gjorde åt honom. Då vinet tog längre tid för mig att få än för honom provade han den utan mig vid ett svagt tillfälle. Jag säger inte att jag gillade hans initiativ, men jag förstår om han inte kunde hålla tassarna borta, det är nämligen en sjukt läcker flaska!  Iallafall så delade då ut hela 4,5 redigt håriga dammtussar till donnan ifråga, och gav extra stjärnor för den läckra flaskan. Utöver det charmiga typsnittet på texten sitter det också en bit av en vinranka på varje flaska i en vacker tråd. Så enkelt men så förförande. Nånting helt annat än de plasttjurar som man är van att se runt andra flaskhalsar *rysa*.

Jag sträcker mig nog inte längre än till 3,5 prinsesskronor ur det ordinarie sortimentet. Jättebra vin, och som sagt, säkert ännu bättre till rätt pasta, men tills jag får chansen att pröva de två tillsammans så blir det tyvärr bara ett betyg av medelrang. Och med de idag provade vinerna i minnet så bleknar alla andra viner, så jag får helt enkelt be att få återkomma vid nästa pastadax!

Godnatt!

Kategorier
Champange Ett måste i vinhyllan Frankrike Frankrike runt i husbil 2008 Kvinnlig Lyx

Charles, can you fill the glas right up please?

Charles Orban, Troissy Champange Frankrike, Blanc de Noirs

Lördag eftermiddag  och regnet strilar ner utanför. Tommie ominstallerar mediacentret för att få igång spotify, och jag pustar ut, nyduschad, efter att ha gjort en rejäl urstädning och sortering av alla våra lådor på övervåningen. Som belöning för vårt dagsverke har jag dukat fram färskostfyllda gröna pepperonis och vitlöks- och örtmarinerade drottningoliver. Dessa tilltugg sköljer vi ned med en, hör å häpna, vit box chillienskt, vilken på något sätt har smugglats hit ifrån Tyskland. 100kr för 3 liter helt oväntat bra vitt ifrån Chile.  Det ska serveras på min 30 års fest, men duger defenitivt även till  eftermiddagsmys som detta.

Vinet i fråga heter Aventura de Chile White Wine, men får ingen längre utläggning då jag idag tänkte recensera gårdagens pava, som var av en helt annan kaliber.

För igår var det äntligen! dags för mig att löneförhandla. Jag har varit smått misnöjd nu i över ett ett år, men på senare tid i takt med att andelen ansvar ökat så har jag kännt mig rent underbetald, och det tänkte jag igår ändra på. Då jag redan innan mailat ett krav/önske mail så visste herr chef precis vad det handlade om,  och det blev därför ingen vidare lång drabbning. Jag fick i stort sett igenom det jag ville, och får defenitivt känna mig nöjd med resultatet. Och det skulle naturligtvis firas! Och hur firar man något sådant, om inte med en pava franskt bubbel hämtat direkt med husbil ifrån Rue de Champange. Till detta avnjöt vi färska räkor och kräftor från västkusten.

Just denna pavan inhandlades i slutet på vår Frankrikeresa av en ren händelse. Det var över 40 grader varmt, och då husbilen inte höll sig med luftkonditionering satt samtliga resenärer extra djupt i sätena, drypande av svett. Stämningen i bilen var något spänd då vi hade småbråkat till följd av att  tiden i Champange skulle bli mycket kortare än originalplanen till följd av att vistelsen i paris  samt andra ställen hade dragit ut på tiden, och några av oss, jag, var inte helt nöjd med detta.  Hanna hade dock ögonen med sig och tvärnitade efter bara några kilometer på Rue de Champange då hon sett en öppen vingård.

Jesper och Tommie orkade inte ta sig ur bilen men Hanna skuttade med oväntad lätthet in i gårdsbutiken. Jag hällde en flaska vatten över ansiktet och hittade 5 min senare nog med energi för att följa efter. Hanna satt då redan vid provsmakningsbordet och den något lönnfete mannen , även han svettandes som en häst, var i full gång att presentera sina pavor. Och det tog inte många sekunder därifrån innan vi satt med fulla glas och doftade på den ljusa. friska, svala och framför allt förföriskt  bubblande vätskan. Mmmm… När vi så igår avnjöt en av flaskorna som vi köpte på just den här gården tog smakerna med en tillbaka på en minnenas turné. Det var lika gott som då, och man kunde riktigt känna den klibbiga hettan och den lite unkna lukten vilken dröjde sig kvar i vingårdens butik. Vi blev tagna med storm, nu som då, och jag är överlycklig över att jag lät 4 donnor komma med mig hem samtidigt som jag är djupt besvärad över att vi inte köpte fler.

Charles Orban, Troissy Champange Frankrike, Blanc de Noirs

På siten www.Obrienswine.ie hittar man flertalet  recensioner om den aktuella champagnen:

Wine Spectator:

Fresh, with well-defined mineral, candied citrus and honey aromas and flavors. This is elegant and full of finesse, lingering nicely on the finish, where a nutty accent peeks through. ”
Rated ”Outstanding” 90 Points

Decanter Magazine:

”The Orban family was growing grapes as far back as 1770. The most recent release under its name has a straightforward nose, but kicks on in the mouth, with yeasty notes on the mid-palate, book ended by vibrant, bright, and apple fruit and pear and a honeyed, waxy facet towards the finish ”
Sparkler of the Month Decanter April’10

The Gloss Magazine:

”Made only from black grapes, this newcomer has a nice touch of honeyed richness combined with all-essential, reviving acidity. The hallmarks of quality are there: fine mousse, decent length, gentle harmony. A knockout at the price.”

Jag själv skulle beskriva den som oerhört brödig och med en väl framhävd nötig ton. Frammåt slutet kan man i enlighet med vad Decanter Magazine hittar känna äpple, päron och honung. Underbart är en annan beskrivning. Helt otroligt! en tredje. Jag har druckit en del, men absolut inte tillräckligt med champange, men den här var nått som verkligen föll mig på läppen. Så mycket smak av lust och passion i en enda sipp har jag inte mött tidigare. Man blir förälskad i varje mun!

Som ni förstår så gick den här flaskan åt alldeles för fort, och jag blir lyrisk och bara vid tanken. Prinsesskronorna staplar jag på på hög, ingen ide att spara på krutet. För att se till att de håller sig lika blänkande och gnistrande som vid utdelningstillfället beställer jag städhjälp på RUT avdrag, för ingenting är gott nog åt en pava i den här klassen.

Till nästa gång…

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Frankrike Kvinnlig Lyx Vinprovar tisdag Vita viner

Systembolaget i Lerum rekommenderar vitt till hårda ostar

Hubert Bert, Frankrike Alsace, Pinot Gris, 2008

Ytterligare en vinprovartisdag har ägt rum, och då den blev ganska vindränkt så skriver jag detta ett par dagar senare. Flaskan ifråga var köpt till helgen och den planerade ostbrickan,  men den hanns inte riktigt med, så både ost och vin fanns kvar till tisdagens provning. Då Linus var online på eftermiddagen så tipsade jag han om den aktuella pavan, och han var som vanligt med på noterna. Jag menar, det var ju ändå vinprovartisdag!

Vinet i fråga var inte en av damerna i Thorbjörn Berners bok utan en rekommendation från butikschefen på Lerums systembolag. Hon utgav sig för att vara duktig på det här med vin och ost, så jag gjorde som hon sa och tog ett ordentligt grepp om den utpekade flaskan, nämligen:

Hubert Beck, Frankrike Alsace, Pinot Gris, 2008 (12105) 99kr

Då rekommendationerna inte bara inkluderade ost, utan också asiatisk mat, passade jag på att köpa hem ingredienserna till min favorit wok. Jätteräkor, äggnudlar, thaibasilika, chilli, vispat ägg, morötter, asiatisk fisk sås, ostronsås och mungoböner i en härlig mix. Helt underbart! Och med vinet till… Herre, nu var man tillbaka i himmelen. Sånna smaker!! Jag kunde bara inte få nog. Tur att Tommie har slashat på tisdagar och hellre dricker öl, för den här flaskan tänkte jag inte unna någon annan. Vilket vin!

Systembolaget ger följande beskrivning:

Doft: Druvig, aningen blommig doft med inslag av honung, gula äpplen och gråpäron

Smak: Torr, druvig smak med viss sötma, inslag av honung, gula äpplen och gråpäron.

Och jag håller med om att det fanns viss sötma men att den ändå var torr. Honung, jo kanske, men framför allt mogen persika och mango.

på www.swedishwinecellar.se hittade jag följande beskrivning vilken jag är helt med på:

Användbart till asiatiska, heta kryddningar i mat. Tropiska frukter såsom mango, aprikos och melon blandas med honung,
tvål och bivax i doft och smak. Ett rikligt vin med viss druvsötma i god balans

Det här med druvig smak måste undersökas. Jag vet inte om jag förstår vad de menar, för det här vinet var fyllt med söta frukter trots att det var torrt. Och jo, det är nog mer bivax än honung om det nu är någon skillnad på de två. Men druvigt… Nej, får försöka komma på vad de menar vid nästa intagande av den här helt förträffliga pavan. Livsnjutning på flaska är iallafall min beskrivning.

Men osten var kvar, och Linus. Jag slog på datorn och visst hade han satt sig till rätta med pavan i fråga i högsta högg. Han hade också redan avnjutit de första glasen och var lika tagen som jag. Betyg bestående av maximalt antal dammiga prinsesskronor, det blir lätt så när man kombinerar våra betyg (dammtussar och tiaror alltså) kastades omkring. Till bakgrundsdravell av Jerry Springer delade vi ytterligare några glas innan jag delade med mig av min kunskap om Grooveshark till Linus, och vi hamnade i ett trancemaraton bestående av våra favoriter. Eller ja, mest mina då jag spenderat ett antal mer år med just den musiksjangern.

Iallafall var det en härlig kväll med ett fantastiskt vin och bra sällskap. Vinet hamnar under kategorin ”ett måste i vinhyllan, men även kvinnlig lyx. Minnena, om än lite suddiga i kanten hamnar på första plats i årets vitvinskalender/sommarminnen. Kanske för att det inte har hunnit bli några andra minnen eller vita sommarviner, kanske för att det helt enkelt var en helkul kväll =).

Och om det inte var tydligt, så delar jag givmilt ut 5 strålande prinsesskronor i vinets ära. Mer Hubert i livet säger jag!