Kategori: Prisvärd

Kategorier
Italien Prisvärd Röda viner

Världens bästa grannar!

Langhe Nebbiolo, Italien, 2008

Vintern håller i sig, och det har nu gått 5 månader sedan jag kunde njuta av ett rejält glas rött, och sedan 2-3 sådana till. Jag håller mig vid liv med ett eller annat halvglas vid festliga tillfällen, men i övrigt är det bara Schweppes tonic med lime som gäller. Bättre än mycket annat, men för en livsnjutare är den här tiden prövande. Då är det tur att man från helt oväntade håll får härliga upplevelser.

Det var en lördag för några veckor sedan, en sån där pysslar lördag när städning, sortering och annat husligt stod på schemat. Tommie hade träffat på Lars i grannhuset i samband med skottningen av gården, och då vi inte umgåtts mer med dem sen de flyttade in ett par månader tidigare än ett par strökonversationer och en snabb kaffevisit en kväll,  bjödhan in dem på en eftermiddagsfika. De skulle till Ikea, men kom gärna in när de kom hem. Jag som var på ett väldigt pysslarhumör bestämde mig för att baka en kaka  när jag ändå stod och förberedde maten, chilli och vitlöksmarinerad fläskfile.

kl.18 ramlade Lars och Linda in, trötta men nöjda efter sitt Ikea besök. De slog sig ner med varsin kopp kaffe och rejäla bitar kaka och vi började prata. Och vi fortsatte. När kaffet var slut tog Tommie fram öl till Lars och jag serverade Linda av en sedan tidigare öppnad flaska rött. Vi fortsatte och umgås, och det var inte förrän vi alla började känna oss lite hungriga som vi upptäckte att klockan var 21:30. Vi hade fläskfile som legat framme, så den lagades till medan grannarna hämtade extra potatis och mera vin då vårt basförråd var skralt, och snart satt vi alla och avnjöt en spontan middag med klyftpotatis och fläskfile, trots att klockan var över 22. Världens bästa grannar, som förresten båda har världens bästa ”grannjobb”  nämligen butikschefer på systembolaget,  hade fyllt våra glas med en Italienare som skulle passa, och det vill jag lova att den gjorde!

Langhe Nebbiolo, Italien, 2008, 139 kr (74669)

Ett lite lättare vin som ändå bjöd på bra fyllighet och syra, även om den var lite svår att urskilja mellan all vitlök i fläskfilen =).

Enjoywine.se ger följande beskrivning av vinet:

Doft: Medelstor, hallonfruktig doft med karaktär av lakrits, mörka körsbär, violer och fat.

Smak: Torr med balanserad till frisk syra, strama tanniner och medelfyllig kropp. Smak av mörka bär, körsbärskärnor, violer med stram avslutning.

Jag håller helt med även om just körsbärskärnor inte är något som jag personligen ofta smaskar på.

Finare viner. se har blandat in sitt eget tyckande i recensionen nedan och säger så här:

Vinet gör en rätt oansenlig entré i munnen – lättviktig och småtrevligt syrlig med aning av kartighet och små, lätta tanniner. Bärsaftigt med liten kryddighet, fortfarande lite spretigt i presentationen. Efter sväljet samlar smaken ihop sig, biter ifrån med sina lingonsyror och hittar oväntad intensitet och längd. Detta är verkligen inte märkvärdigt, men ändå öppet, rent och gott eftersom det inte ger sig ut för att vara mer än det är. Absolut ingen mini-barolo, alltså.

Winesandspirits.se är lite mer generösa i sin bedömning, och jag håller nog med lite mera här än med föregående talare:

Doft: Härligt nyanserad av kryddig örtighet. Fatkaraktär med lätt fruktighet, sötlakrits och körsbärstoner som avslutas av mjuk lavendel.

Smak: Tydlig fatkaraktär, som följs av en lätt kryddighet. Tydlig läderton med bärigt avslut av körsbär. Inslag av kakao, sötlakrits, viol och örter. Lång i eftersmaken med mjuka tanniner.

Lagring: Vinner inte på lagring, utan jag tycker att man skall dricka det nu.

Passar till: Som dem flesta Italienska viner, en tallrik med ostar och lufttorkad skinka.

Serveringstemperatur: 15-17 grader

Mitt betyg: DDDD+

Mitt betyg blir någonstanns mitt emellan då jag delar ut 3 mycket glittrande tiaror som alla hade passat in på Nobelfesten med armband som tillbehör som extra plus. Man ska hålla i minnet att vi hade en helt otroligt trevlig spontanafton i nya vänners lag, men som Linda poängterade, ett mycket trevligt vin med bra syra som ypperligt passade till både sällskapet och måltiden. Lite lättare viner som passar till parmaskinka och vitare kött tycker jag är svårt att hitta, men den här kan jag verkligen rekomendera. Både ett vin och en kväll värda att minnas!

Kategorier
Champange Ett måste i vinhyllan Frankrike Mousserande vin Nya Zeeland Prisvärd Röda viner Vita viner

Minnesluckor sommaren 2010

Gumfields, Nya Zeeland Marlborough, Pinot Noir, 2009

Palmer & co, Frankrike Champagne, Brut

Dopf & Irion, Frankrike Alsace, Riesling, 2009

Chateau de Seguin, Frankrike Bordeaux, 2008,

Lacheze, Frankrike Cremant du Jura, Brut, 2007

Louis Bouillot, Frankrike Cremant de Bourgogne, Perle de Vigne

Nu var det nästan precis en månad sedan jag lyckades få in några vintankar här. Inte okej, men det är ju sommar!

Det har varit en utmanande månad på jobbet. Inte på det vanliga sättet, utan på ett totalt kaosartat sätt med neddragningar, chefsbyten och konstigheter av alla de slag. För att hålla mig själv på den positiva kanten har jag sköljt ner rödvin och vitvin i hiskeliga mängder, men då jag inte varit på humör för att experimentera utan bara varit ute efter nervlugnande, har jag hoppat över nyheterna och istället använt bloggen  i enlighet med vad jag hade tänkt att den skulle vara från början. Jag har använt den för att hitta tillbaka till mina favoritviner för att på så sätt försäkra mig om att besvikelse och ilska inte ska späs på ytterligare genom ett kasst vinval.

Men i semestertider får man ta av sig jobbet, hänga upp det snyggt på en galge och hänga in hela ekipaget i en garderob utom synhåll. I semestertider måste man ta vara på sig själv och sina närmsta och bara njuta av att faktiskt leva, och att leva bra. För det är ju det det hela går ut på. Att jobba alltså.  Eller är det det som DET hela går ut på? Livet i sig?  Tål ju att tänkas på faktiskt. Men så här i semestertider så tänker jag faktiskt inte fundera på det. Slutfunderat, slutstressat, slutarbetat. Tid för vin, vänner, min älskade och mig själv. Familjen kan med få vara med på ett hörn. Om de lovar att inte komma med några krav ;).

Ja vinet ja. Under den vecka som gått, samt på midsommar, så har jag i allafall lyckats få i mig följande oprövade viner:

Gumfields, Nya Zeeland Marlborough, Pinot Noir, 2009 (6407) 129kr

Palmer & co, Frankrike Champagne, Brut, (7372) 219kr

Dopf & Irion, Frankrike Alsace, Riesling, 2009 (2173) 84kr

Chateau de Seguin, Frankrike Bordeaux, 2008, (3958) 89kr

Lacheze, Frankrike Cremant du Jura, Brut, 2007, (7420) 99kr

Louis Bouillot, Frankrike Cremant de Bourgogne, Perle de Vigne, (77208) 99kr

En himla massa viner kan det tyckas, då jag sagt att jag inte har orkat  prova några för mig okända pavor, men det handlar ändå om en hel månad och lite till, och en av dessa veckor har faktiskt varit en semestervecka!

Vi börjar från Början:

Gumfields från nya Zeeland beskrivs av flera kritiker på www.vinkatten.se. Jag avnjöt denna tillsammans med min gode vän Oscar på en filt vid kanalen i Göteborg. Det var över 30 grader varmt, och jag är säker på att den här underbara flaskan hade haft ännu mer att ge om den serverats vid rätt temperatur. men nu var det parkhängardax, och då får det bli som det blir.

Aftonbladets kritiker tyckte:

Nya Zeelands kylslagna klimat lämpar sig utmärkt för denna svårodlade druva här lyckas man utmärkt att framhäva finess och elegans, därtill i mycket svårslaget prisläge. Doften är rättfram och intensiv av hallon, jordgubbar och finstämd kryddighet. Smaken domineras av röda bär och frukter i lätt sötaktig tappning. Ett vin som klarar mycket allt från smakrik fisk till lättare kött. Köp! Betyg 8av 10.

Göteborgs Posten tog det hela ett steg längre och höjde den högre mot skyarna:

Riktigt bra pinot från nya världen, med mycket jordgubbston, lite örtkryddor och vinbärsblad. Ungt, men mjukt och mungott. Månadens bästa pinot av fem, men inte det dyraste. Den rosastekta ankan väntar… Betyg 10 av 10

Och här kan man bara hålla med föregående talare. Jag kommer springa till systembolaget imorgon och köpa fler. Lättdrucken jordgubbsfylld pava med härliga smaker av basetts winegums. Man vill bara dricka mer! Jag  prövade den som sagt helt för sig själv och alldeles för varm, men jag kan knappt vänta tills den får mäta sig med lax, eller varför inte anka! Vi har ju planerat länge att prova anka hemma. Tror nog att tiden är kommen. Här delar jag med all säkerhet ut 5 rafflande tiaror och ser som sagt med glädje fram emot nästa flaska.

Palmer & co var en av de champagner som vi provade på vår champagneprovning på midsommar, och den som vi alla röstade som vinnare. Utav de som provades var denna en av de dyrare, men den var definitivt prisvärd. Till och med Tryggve som har druckit en rejäl del bubblande pavor i sina dar höll med om att detta var bra grejer.

Systembolaget.se ger följande beskrivning:

Doft: Medelstor, något brödig doft, inslag av citrus och choklad.

Smak: Torr, frisk smak med viss brödighet, inslag av citrus och nougat.

På www.Vinpravda kan man, precis som på Vinkatten.se, se betyg ifrån flera kända kritiker. Här har den bara uppnått medelbetyg, men jag kan se att denna kommer att göra ett återbesök i vinhyllan inom en kortare framtid. Mitt betyg: 4 diamantprydda diadem. Kan hända att jag kan ha varit lite överentusiastisk då man på midsommar tenderar att vara i ett slags härligt sommarrus, men jag litar på minnet, och i bästa fall kanske lite fler infinner sig när man öppnar nästa pava!

Dopf & Irion från Alsace i Frankrike har en riesling på systemets hyllor som är väl prövad av min mamma och hennes kusin samt min syster. Då det vankades räkor på kvällen, och då denna ska gå just till det, tänkte jag att det var min tur att bedöma den pava som de andra pratar så ofta om.  Systembolaget beskriver den såhär:

Doft: Druvig, aningen kryddig doft med inslag av gula äpplen, päron och honung.

Smak: Torr, druvig smak med inslag av gula äpplen, päron, honung och citrus.

Vingruppen i Alltommat.se gav 2 av 5 stjärnor, märkte den som ”Prisvärd” och gav kommentaren:

Ganska enkelt och rätt charmigt, med friskhet.

Och jag håller med. Enkelt och friskt, men inget resmål jag återvänder till. Nej den här pavan lämnar jag på hyllan till resterande familjemedlemmar som tydligen uppskattar vit enkelhet.

Medan räkfrossan omtalad ovan dukades fram tog jag mig friheten att korka upp en oprövad cremant ur ”budgettklassen”. Jag hade köpt den och en till som båda kostade 99kr för att se hur de mätte sig med varandra samt om jag kunde hitta någon njutning i dessa lite billigare trevligheterna. Räkor är det ont om för tillfället och priset är nu uppe i över 300kr kilot, så för att kompensera tänkte jag experimentera med de lite billigare bubbelalternativen. Pavan den här gången: Lacheze från Cremant du Jura i Frankrike. Systemet beskriver den enligt följande:

Doft: Ungdomlig, fruktig doft med inslag av gröna äpplen, melon, aprikos, kex och citrus.

Smak: Torrt, ungdomligt, fruktigt vin med inslag av gröna äpplen, kex, päron och lime.

Göteborgs Postens vintyckare tyckte i juni i år att Lacheze förtjänade hela 4 fyrar med följande motivering:

Av tio bubblare i oktober ger det här mest mousse för pengarna. Champagnelik – i den lättare genren – med både bröd-, äppel- och fruktiga citrustoner. Inte alldeles torr, gör sig nog bäst som snacks-apéritif på det lite enklare kalaset.

Tasteline.se delade även de ut 4 av 5 stjärnor och med motiveringen:

Här ryms härligt frisk doft med äpplen, citrus och dragon i fokus. Smaken är bitter med inslag av gröna äpplen, citrus, jäst och mineral som mynnar ut i lång eftersmak. Ursprunget är Jura, en region i östra Frankrike med en åldrad tradition av ganska udda viner, även de bubblande bjuder tydlig särprägel. Köp! Druvan är till fullo chardonnay.

Jag kände också en hel del gröna äpplen, och den där unkna missanpassade smaken som jag upplevde kan nog kanske ha varit av typen dragon. Men till skillnad från kritikerna så skulle jag beskriva det som ett typiskt surt disktrasevin, som jag inte alls vill dricka igen och som jag skulle dra mig för att rekommendera. Tydlig särprägel, Absolut! Men att det skulle vara bra? Nej inte i min mun, och aldrig igen.

Louis Bouillot var namnet på den andra cremanten ifrån Bourgogne som också kostade 99kr. Denna korkade vi upp dagen efter räkfrossan i en vacker solnedgång på verandan. Marulken hade nyss tillsammans med sparris och majskolvar lämnat grillen för att infinna sig på våra tallrikar. Himlen kändes definitivt närmare än om hörnet. och semesterkänslan var 100%.

Systembolaget.se beskriver den käre Louis så här:

Doft: Diskret, aningen brödig doft med inslag av gula äpplen och citrus.

Smak: Torr, aningen brödig smak med inslag av gula äpplen, päron och citrus.

På www.vinkatten.se kan man bl.a.  läsa följande utvärderingar och beskrivning:

Vinklubben delar ut 5 stjärnor och ropar:

Mycket bättre än så här blir det inte. Snygg flaska, högklassigt innehåll och billigt. Crémant de Bourgogne Perle de Vigne är en värdig utmanare till vår favorit Anna de Codorníu Brut. Vilken som är bäst beror på dagsformen. Till allt eller som sällskapsvin.

Aftonbladet och Dagens Industri delar båda ut 4 emblem, och Aftonbladet tillägger:

Uppfriskande doft och smak som påminner om äpplen, melon, päron, citrus och mineral i karaktären. Doften är relativt liten om än angenäm, smaken är elegant med strama syror och finstämd koncentration, allt i god balans. Aptitretande bubblor som passar till festens tilltugg.

Och jag håller med! Jag älskar brödiga bubblor, och i min mun var denna en succé. Mineralerna känner jag av, precis som lite övermogna äpplen och melon. Så mycket gott för så liten peng! Jag är såld. Jag springer till systemet och köper fler. Finns även stor risk att Vinklubbens favorit ovan också ramlar ner i korgen =). De verkar ju uppenbarligen ha bra smak.  Sen fanns det såklart några tristare beskrivningar och bedömningar, men de måste ha haft en dålig pava i glaset, för det här VAR gott. Punkt!

Chateau de Seguin 2008 åkte fram en slö dag framför tvn när vinsuget var inställt på rött. Jag tror att jag fick den här flaskan av någon när jag fyllde 30, men av vem är jag osäker på.

Vinprovningsgruppen.se beskriver vinet såhär:

Doftnoter: Massor av vaniljkola & en del katrinplommon i doften. Aningen söt med ett uns av gräddkola och lite svettig socka och möjligtvis lite grappa.

Smaknoter: Smakade ganska ungt och ganska strävt med mycket blåbär samt en del hallon och ev lite kanel.

Gruppen i fråga ger också kommentaren:

Det här vinet hade en jättehärlig doft, men smakade för klent, helt klart prisvärt  och en bra billig Bordeaux.

Dagens industri och Aftonbladet instämmer och säger:

Mustigt lite mindre renklingadnede och lite enkelt slut (Dagens Industri).

Typisk Bordeauxblandning med druvorna cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc. Ett stramt och örtigt vin med rostad ekfatskaraktär, stall, mocka, bigarråer och svarta vinbär. Mycket klassiskt i sin framtoning med kärva och föga publika karaktärsdrag. Gör sig definitivt bäst till mat (Aftonbladet).

Jag är helt med på stramt, tunt och enkelt samt örtigt, men räcker även upp handen på klent och tråkigt. Kanske hade det varit bättre till mat, men så här trista viner känner jag ingen anledning att köpa. Så nej tack. Kan ge 1 teaterkrona för etiketten.

Kategorier
Frankrike Nya Zeeland Prisvärd Vinprovar tisdag Vita viner

Vinprovartisdag: Mycket mer än bara ”The all blacks”

Paralléle 20 vermentinu, Frankrike Korsika, 2009

Elephant Hill, Nya Zeeland Hawkes bay, Chardonnay, 2009

Vinprovartisdag, och efter att regnet öst ner i riktiga stormskurar så är det en underbar kväll. Jag har haft en helvetes dag på jobbet med anbudsstress och mycket annat, så att komma hem till vin, vår soldränkta altanoch bara slänga sig i soffan: Guld.

Påväg hem hämtade jag inte mindre än 9 flaskor gott. 6 röda vilka vi provade på vinprovningen och 3 majnyheter. Jag hade beställt 5 majnyheter, men då Lerums systembolag verkar vara av en lat ras, så fick jag bara 3. Tog 2 veckor. Linus fick sina 5 på två dagar. Nästan så man packar väskan och flyttar till hufvudstaden bums!

Linus valde det vin han tjuvöppnat lite på salongen en lördagkväll:

Parelléle 20 vermentinu, Frankrike Korsika, 2009(94260) 79kr

Flaskan var av en läcker minimal design, men då korken var av ett riktigt billigt och vedervärdigt material så sjlönk mina förhoppning snabbt. Och efter att ha smakat…

Allt om mat säger prisvärd, men ger den samtidigt två stjärnor. De tar sig även tid att skriva följande:

Neutralt och lite jordigt i lätt örtig stil

Jag kände vid fösta munnen tropisk frukt och ev. lite smör, men smakerna försvann så snbbt at de knappt gick att känna igen. Detsamma gällde doften. Resterande vätska var smaklös, men frisk, det måste man ge den. Jag tänkte till en början att det var bara att avsluta å le, men jag kom på bättre tankar. Jag smög till kylskåpet, öppnade försiktigt och tog ut flaskan som fullständigt ångade av bra potential:

Elephant Hill, New Zeeland Hawkes Bay, Chardonnay, 2009 (94249) 119kr

www.tasteline.se ger 5 stjärnor och följande beskrivning:

Högt betyg för härlig fräschör och stor koncentration. Doften bjuder läckra toner av färska blommor, mandel och viss kryddighet. Smaken är frisk och intensiv med gula frukter, jäst och smör i fokus. Vinets intensitet kräver smakrik mat i kombination. Vinet har lagrats tio månader på franska ekfat, om 225 liter. Hälften av faten var nya, hälften andragångsfyllda.

Och jag kan bara håla med. Njutning, i både smak och doft som faller den här damen på läppen.  Jag prickade smakerna med undantag för jästen som faktiskt var den smak som jag inte kunde identifiera, men när jag läste beskrivningen, naturligtvis! Jag tror att jag har letat efter just smaken jäst flera gånger tidigare men inte lyckats hitta rätt. Men iallafall. Kanon gott!! Kan knappt vänta att smaka den ihop med smakrik mat!

Linus som inte heller var det minsta nöjd med flaska ett nästan svepte flaska 2, och det får man väl se som ett gott betyg. Jag hann inte få någon bedömning á la dammtussar då han blev en aning rosig och sömndrucken efter flaska 2, men jag har både kraft och lust kvar för att dela ut 4,5 passionerade sessanbonader i svensk vårdesign. Härligt är det med gott vin!

Kategorier
Italien Prisvärd Röda viner

Inte bara en osedvanligt läcker flaska!

Cantina Zaccagnini, Italien, Montepulciano, 2007

Söndag och jag ligger förnöjd inbakad i nytvättade lakan som jag ”buffat upp” ordentligt för en härligare känsla. På mina läppar leker ett leende som inte går att sudda bort och mina djupa andetag vittnar om ren skär njutning. Håller jag på att få en hjärtinfarkt? Nej. Jag har varit på ytterligare en vinprovning med Trekronor vin, och om det brukar vara bra viner, så var det en helt otrolig samling idag!

Men det var inte dessa viner som jag hade tänkt beskriva här och nu. Dels för att mina anteckningar om den här pavan har legat på mitt nattduksbord tillräckligt länge för att snart försvinna, dels för att det kommer att ta en stund att skriva om dagens provning, och då klockan är sent så tror jag att jag sparar detta till imorgon eller på tisdag.

Så åter till dagens recension och senoritan i fråga:

Cantina Zaccagini,Italien, Montepulciano, 2007 (87426) 99kr

Till skillnad från de flesta andra viner jag dricker, så var det här en gåva och inte ett vin jag köpt själv. Tryggve och Anneli kom med bl.a. denna på vår inflyttningsfest. Tryggve gick i god för att det här skulle vara en riktig going, och att den skulle avnjutas till en bra pasta. Och vem misstror Kung Tryggve? Nej jag tänkte väl det.

Bild på den helt fantastiska flaskan samt beskrivning av doft och smak hittar man på www.iglaset.se där man säger såhär:

Doft: Tät, fruktig doft av väl mogna mörka körsbär, viol och en mild rökighet.

Smak: Medelfyllig, generös, typisk Montepulcianosmak av mörka körsbär, svartpeppar, och viol. Syran är saftig, tanninerna fruktiga med bra balans och struktur samt insmickrande, fruktigt slut.

Doften är jag helt med på. Smaken, nja. Jag tyckte att vinet hade en klar smak av katrinplommon, vitpeppar och jo, mörka körsbär. Violen däremot fanns inte alls med i min flaska. Tanninerna fanns där, men var enligt ovan runda och skojjiga istället för sträva och bångstyriga som i unga viner. Ett riktigt bra vin, och antagligen ännu bättre till en pasta med oxfile och svamp.

Det här vinet fick Linus, min Stockholmsreporter,  med sig hem i min förra beställning som jag som  gjorde åt honom. Då vinet tog längre tid för mig att få än för honom provade han den utan mig vid ett svagt tillfälle. Jag säger inte att jag gillade hans initiativ, men jag förstår om han inte kunde hålla tassarna borta, det är nämligen en sjukt läcker flaska!  Iallafall så delade då ut hela 4,5 redigt håriga dammtussar till donnan ifråga, och gav extra stjärnor för den läckra flaskan. Utöver det charmiga typsnittet på texten sitter det också en bit av en vinranka på varje flaska i en vacker tråd. Så enkelt men så förförande. Nånting helt annat än de plasttjurar som man är van att se runt andra flaskhalsar *rysa*.

Jag sträcker mig nog inte längre än till 3,5 prinsesskronor ur det ordinarie sortimentet. Jättebra vin, och som sagt, säkert ännu bättre till rätt pasta, men tills jag får chansen att pröva de två tillsammans så blir det tyvärr bara ett betyg av medelrang. Och med de idag provade vinerna i minnet så bleknar alla andra viner, så jag får helt enkelt be att få återkomma vid nästa pastadax!

Godnatt!

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Italien Kvinnlig Lyx Min vinkällare Prisvärd Röda viner

Rekomenderat beställningsrött från Quercia.se

Mediterra, Italien, 2007

Det här vinet beställde jag den 19 mars vid ett tillfälle då jag var otroligt inspirerad av min kollegas vinkällare nere i Eriksbergs gamla hamnlokaler. Vinet hittade jag på en hemsida efter att ha petat in en sökning på bra lagringsviner i Google.  Sidan som föreslogs och som jag fastnade för hette Quercia.se och var en ovanligt dåligt designad sida, men då det kändes som att inköparen eller vem det nu var som hade sidan visste vad han pratade om, så skrev jag ner några av tipsen, och detta vinet var ett av dem.

Det dröjde absolut inte ända tills nu för mig att prova vinet, det har bara tagit mig ända tils nu att skriva om det. Under den här perioden har jag hunnit dricka inte mindre än 4 flaskor och rekomenderat det till många. Jag har provat det både för sig självt och till mat det passar till, och det är verkligen ett underbart vin. Lite på den dyrare sidan, men man får vin för varenda krona.

Vinet i fråga:

Mediterra, Toscana Italien, 2007 (2317) 149kr

Vinet som när jag först köpte det var i beställningssortimentet har nu ramlat in i det ordinarie sortimentet vilket är fantastiskt. Och till följd av detta har systembolaget.se naturligtvis ordnat med en beskrivning av doft och lukt:

Doft: Kryddig, aningen utvecklad doft med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, romrussin, choklad och tobak.

Smak: Kryddig, aningen utvecklad smak med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, romrussin, örter, kakao och kaffe.

Och jag håller med om mycket, men inte allt. kryddigt är det absolut, och detta blir ännu tydligare när det dricks till en god köttbit. Mörka bär och romrussin finns alla gånger i ganska stora mängder precis som örter, men kakao och kaffe… nä. Det hittar jag inget. Och det är jag nästan glad för. Det här vinet är alldeles perfekt utan.

Vingruppen.se säger såhär:

Producenten Poggio al Tesoro är ett samarbete mellan Allegrini, en av de ledande vinproducenterna i Valpolicella, och Leonardo LoCascio en välkänd entreprenör i export och distribution av italienska toppviner till USA. Poggi al Tesoro består av 70 hektar och är uppdelad i fyra olika vingårdar.
Området, som skyddas i öster av bergen Castagneto Carducci, är täckt i huvudsak av typisk medelhavs vegetation som korkekar och pinjeträd.

Druvorna avstjälkas och genomgår efter det en försiktig pressning och får sedan jäsa i rostfria ståltankar i cirka 10 dagar vid 28°-30°C. Vinet har lagrats i 12 månader på franska ekbarriquer av Allier.
Vinets karaktär:

Stor, komplex doft med koncentrerad frukt, inslag av körsbär, mörka bär, kryddor, lakrits, choklad och fat. Smakrikt, nyanserat vin med koncentrerad frukt och sammetslena tanniner, inslag av mörka körsbär, fat, choklad och kryddor.

Det är alltid trevligt att veta bakgrunden till bra viner. Det gör att det blir ännu godare att dricka dem. På sidan jag hittade rekomendationen benämnde man detta som ett lagringsvin, och även om tanninerna inte är så framträdande så ska jag stoppa undan ett helt gäng av den här årgången och spara endast för att kunna avnjuta den även i framtiden. Och naturligtvis hamnar den här flaskan i kategorierna prisvärd, kvinnlig lyx oxh ett måste i vinhyllan.
Fem pompösa prinsesskronor i rysk stil  ger jag den här pavan och lovar att lägga undan en peng denna månad för fler inköp av just denna donna. Brilliant!
Kategorier
Prisvärd Skaldjur Sydafrika Vita viner

På turné i den vita nyhetshyllan

Paul Cluver, Sydafrika, Sauvignon Blanc,2009

Fredag och vi har äntligen landat i soffan efter att ha städat, diskat och tvättat golv. För mig var det verkligen dags för helg och avslappning då veckans ”Renare Mark vårmöte” fortfarande orsakar rivningar i strupen. Nästa år är det någon annan som får manövrera ölpumpen. *Hjälp* vilken fest…

Jag passade på att titta in på systemet på lunchen idag för att slippa den värsta rusningen då det idag är fredag den 26:e. Då Tottner bestämt räkafton så var det bara att leta runt efter något passande till detta. Då våren i år har betytt en väldans massa nyheter, många med förföriska etiketter , så var jag knappast förvånad när jag fann mig själv med en nyhetspava under ena armen, och en favorit, Jacobs Creek Pinot Brut under den andra. Ett gäng Bright hade också klämt ner sig i korgen tillsammans med två riktigt coola flaskor pale ale från Brew Dog.

Vi hade tänkt börja kvällen med var sin fin öl, en med rosa etikett och en med turkos – superläckra, från Brew Dog. Denna mysstund blev dock inte längre än en liten sipp, för Gaaahh… Det här var inga goa öl. Uack! Tommy ryckte åt sig den rosa och gav mig den turkosa men de var båda lika illa. Så de fick ta plats på diskbänken medans dagens nyhetspava istället fick ställa sig i ljuset ifrån hockeyslutspelet:

Paul Cluver, Sydafrika, Sauvignon Blanc,2009  (2038) 95kr

Mmm! Här var det friska toner och mycket syra! Efter mitt första läppjande var det citrus och gräs som tydligast kändes. Tommie tyckte citrus och päron, och det kunde jag nog hålla med om. Efter sipp nummer två så tyckte jag att citrussmaken höll i sig, men att carambol eller stjärnfrukt mer och mer var tydlig. Sen kunde vi bara inte hålla oss längre utan var tvunga att se vad de kunniga hade att säga.

Systembolaget.se:

Doft: Aromatisk, ungdomlig, druvtypisk doft med inslag av päron, svartvinbärsblad, nässlor och passionsfrukt.

Smak: Torrt, mycket friskt, aromatiskt vin med inslag av sparris, svartvinbärsblad, passionsfrukt och citrus.

Sparris, kännern man igen nu när någon satt fingret på det, men även svartavinbärsblad och passionsfrukt (min stjärnfrukt!?) kändes tydligt.

Vinvin.se gav följande  kommentarer:

Relativt återhållet med drag av nässlor av friskhet.

Prisvärdhet: Mer än prisvärd.

Och att den är prisvärd kan jag nog hålla med om. Kan knappt vänta tills jag får prova denna ihop med räkorna. Även Tommie ser fram emot kombinationen men tyckte också att det var jättegott för sig självt. En ny liten favorit tror jag nog minsan!

*Räkpause’

Så där ja. Vinet var helt otroligt bra med räkorna. Syrligheten i vinet kom fram rejält, men då vinet också är riktigt frisk så gör det inget.

Det här vinet kommer få följa med hem igen. Fyra prinsesskronor med avseende på räkmys är givet.

Kategorier
Kvinnlig Lyx Prisvärd Röda viner USA

Spontanvin för lagring

Redtree, USA Califorien, 2008

Torsdag, och jag har verkligen inte varit vidare engagerad i mitt jobb. Har väl gjort vad jag skulle, men det var inte med någon passion direkt. Nä den försvann i detsamma som jag klev in i min kollega Christers vinkällare. Han hyr nämligen en ”bur” i en vinkällare på Eriksberg och vi var där för att lägga in hans 6 flaskor Italienskt  som jag beställt åt honom. Väl där nere kunde man titta in i alla andras burar och se vad de hade lagt på lager. Chateau Noeff du Papp med flera… Det var som att vara i himnlen. Men kan säga att arbetslusten typ försvann och planerna på min alldeles egna vinkällare tog fart. Jag blev så inspirerad och kände mig TVUNGEN att göra nått med  en gång. Jag satte in vin att lagra i google och hamnade snabbt och lätt på http://www.quercia.se/Vin-lagringslista.

Här hittade jag två viner vilka fångade min uppmärksamhet. Det ena var en Pinot Noir från USA vilken var ifrån nyheterna nu i februari. Den andra, Mediterra- en Italiensk madonna från Toscana,  fanns tyvärr inte men den är beställd. Så med hem följde iallafall tre flaskor Redtree, samt en spontanflaska från nyhetshyllan.

Lagringsfyndet som det var kallat:

Redtree, USA Californien, Pinot Noir, 2008 (95929) 95kr

Systembolagsdamen tvekade inför lagringspotentialen, men jag stod på mig. Systemets egen beskrivning är följande:

Doft: Kryddig doft med inslag av rostat fat, jordgubb, hallon, cola, vanilj, örter och sötlakrits.

Smak: Mjuk, kryddig, aningen eldigt vin med rostad fatton, inslag av hallon, ingefära, cola, örter och sötlakrits.

Väl hemma kunde jag naturligtvis inte hålla mig utan var tvungen att öppna en. Känns dumt å lagra någonting man inte har smakat på. Och jag är glad att jag smakade på denna. För mums!. Den var fräsch och söt på en gång, samtidigt eldig. En fullkomlig explosion av hallon och lakrits. Som att twista den röda och den svarta godisen i gott och blandat. Resten av smakerna som är beskrivna ovan fanns säkert också, men hallonen var det som absolut stod ut i min mun. Jättegott!! Blir det här bättre med tiden ska jag nog lägga undan ett par till.

Fyra somriga lätta prinsesskronor får det här vinet av mig redan. Kan knappt vänta tills jag är 33-35 =)

Kategorier
Argentina Prisvärd Recept Röda viner Vinprovar tisdag

Vinprovartisdag: Shiraz á la Argentina

Las Moras Reserve, Argentina, Shiraz, 2007

Tisdagen den 9 februari  2010 var en helt fantastisk dag. Ca +2 grader ute, blå himmel och strålande sol. Och hur utnyttjade man det? Jo men visst. Genom att jobba hemmifrån och titta på det förunderliga genom glasrutan över dataskärmen. Förfärligt egentligen, men till vårt försvar har vi faktiskt haft fullt upp. Tre snickare har varit här idag för att titta på vår övervåning och ge oss lite priser på vad det skulle kosta att sätta upp väggarna till rummen, innetak och golv. Det var tre helt olika snickare som var här, men tre bra, så vi är jättenöjda än så länge. Och tjänsten Bello.se som jag använde verkar vara ett super hett koncept. Än så länge kan jag varmt rekomendera att lägga ut sitt arbete där. Samtliga tre var superseriösa. Och snabba svar fick man också. Men vi får se vart det leder. Att det kommer att kosta finns det inget tvivel om, och att det är över 50 000kr kan vi också säga, men sen får vi se exakt hur mycket mer.

Men det är inte därför jag är här. Det är tisdag igen och jag har åter fått med mig en mörkröd Donna hem. Denna har jag faktiskt druckit nyligen, nämligen lördagen för två helger sedan, men bland alla de flaskor som dracks då så minns jag endast att det var gott. Och det måste vidare undersökas.

Kvällens drottning således:

Las Moras Reserve, Argentina, Shiraz, 2007 (6574) 95kr

Den här flaskan åkte med i bara farten för två veckor sedan då den stod och såg läcker ut i systembolagets nyhetsmonter. Trots att det var från Argentina, jag har inga bra erfarenheter av detta landets viner, så var det trots allt en shiraz i ståtlig flaska, och vem kan motså det.

Systembolaget.se beskriver den såhär:

Doft: Stor, nyanserad, fruktig doft med fatkaraktär, inslag av björnbär, skogshallon och örter.

Smak: Mycket fruktigt, smakrikt vin med fatkaraktär, inslag av björnbär, skogshallon, rosmarin, salmiak och peppar.

Vinvin.se säger ekigt och lite bittert, men prisvärt. Jag säger oh!, alkohol i massor, vitpeppar, gummi och björnbär. Rosmarin? ja kanske i början. Men sen blir det verkligen skogshallon/gelehallon. Jag är hänförd av smakerna. Sikken mix, och va rätt systemet har hittat den här gången! Och gott det måste jag säga att det var. Lite runt för att vara en shiraz, men kombinationerna av smakerna tycker jag var ganska fantastisk. Och till på köpet så rekomenderades den till ett av våra favoritrecept på systemets hemsida. Nudelsallad med teriyakimarinerad kyckling. Vi har  till och med lagat detta en nyår. Jättegott. Och vinet gick  mycekt bra till maten. Det blev mörkare och ytterligare rundare, men fler smaker, som jag inte kan sätta fingret på, kom fram.

Linus är naturligtvis min utsände stockholmsreporter och rapporterar direkt från Kungsholmen, och då han har haft en skitdag så har han redan hunnit en bra bit ner i flaskan. Alkoholfyllt, pepprigt och fyllt med svartavinbär är hans något trevande försök till beskrivning. Till detta har han låtit citat som ”vinet är bra, kanske det bästa vi provat” slinka in.

Och jag håller med. Vi har haft lite trevande provtagningar, med undantag för förra veckan, och det här är faktiskt ett riktigt trevligt vin. Prsivärt kan jag hålla med om, även om det inte är i riktigt MC Manis klass. Men å andra sidan passar det till mycket, så det kan vara ett bra vin att prova till lite vardagliga rätter.

Jag delar lite givmilt ut  lite mer än tre gnistrande vackra tiaror, det blev inte mer pga av att jag saknade udden hos en riktigt bra shiraz.

Linus lyckades damma upp hela 4 riktigt toviga tussar från under soffan. Inte illa för en vitvinsdrickare.

Och med det så är det dags för ”Halv åtta hos mig” och ”Mästarnas mästare”. Heja Brolin!

Kategorier
Frankrike Prisvärd Recept Skaldjur Tre Kronor Vin Vinprovar tisdag Vita viner

Attitude i sitt rätta element

Attitude, Frankrike, Sauvignon Blanc, 2007

Fredag kväll och Sverige kör över Vitryssland i gruppspelet i OS i Vancouver 2010. Det är i och för sig bara 1:a perioden, men händelserikt som i matchen Canada – Schweiz blir det antagligen inte. Sverige verkar styra matchen med järnhand.  Övrigt som har hänt i OS är att Helena Johnsson har dratt sig ur samt att en mörbultad Anja Pärsson tog brons i kombinationen efter at Lindsey Vonn åkt ur.

Men nu över till något helt annat. Nämligen ett vin rekomenderat av Tre kronor som inte var en hit när jag provade det för sig självt, men som jag inte ville dömma ut utan att prova det i sitt rätta element.

Vinet igen då:

Attitude, Frankrike, Sauvignon Blan, 2007 (86204) 99kr

Och elementet. En färskpasta med en sås gjord på lika delar creme fraiche och matlagningsgrädde, ett större gäng scampi, chilli, peppar  och salt, och allt detta hälls i pannan efter att rödlök frästs med zuccinimånar.

WOW! Sånna smaker. Trots att jag tog i från tårna med peppar så blev det magiskt! Och med vinet till? Mmmm. Den stora syran försvinner nästan helt och vinet får en djupare renhet. Underbart.

Ja,  så i sitt rätta element måste jag nog ge fröken Attityd 4 högtidliga prinsesskronor. Ett riktigt lyft för vinet i fråga.

Och med det säger jag skål och Heja Sverige! Inte värt att skriva något mer då jag hunnit bli aningens rund under fossingen =).

Kategorier
Australien Ett måste i vinhyllan Frankrike Frankrike runt i husbil 2008 Grillat Prisvärd Röda viner Tre Kronor Vin

Vin i tiden

Saint Émilion Clos Castelot, Frankrike, 2005

Rosemount Diamond Label, Australien, 2006

Alla hjärtans dag, och här ligger man nöjd i sängen och njuter av en välförtjänt sovmorron. Visst har vi redan varit uppe vid 03 och gett Leon mat som vanligt, det kommer man inte undan bara för att man firar 5 års jubileum. För det gjorde jag och Tommie igår. 13 februari för 5 år sedan tog Tomie sitt förnuft till fånga, och det hade vi tänkt fira med en hel dag på S:t Jörgen Spa med Duo behandling och sedan en underbar middag hemma med bra vin, men det blev tyvärr bara en härliga dag hemma och en underbar middag. S:t Jörgens hade nämligen  tappat bort vår bokning, och då det är Alla Hjärtand Dag helg så var det helt kört. Men det gjorde inte så mycket. Det var mysigt att bara vara hemma, gå en promenad och dona lite i hemmet. Och middagen, den blev iallafall allt vad vi hoppats på. Den stora biten oxfilé som vi köpt hade legat och dratt sig i en kryddblandning på peppar och timjan, och shitake svamparna samt moussen på jordärtskocka var bara fantastiska prickar över ina. Till detta had vi dessutom plockat fram en av damerna som följde med oss hem efter Frankrike resan, nämligen:

Saint Émilion Clos Castelot, Frankrike, 2005

Detta var en av de lovande flaskor som såldes på campingen där vi bodde och som kostade ca 15 euro. Det kanske inte låter så vidare att vi köpte det på en campingplats, men i hjärtat av S:t Emilion är det bara vin som gäller och de bra lokala vinerna tar alla chanser att saluföra sig, då de mindre vinerierna inte har samma chanser som de stora att slå sig in på den internationella marknaden. Och bra, ja det är en underdrift. Mjukt, bärigt, med tanniner runda som bomullstussar. Körsbär och fat, och kanske lite vanilj. Härligt gott i allafall. Och till oxfile, ja vad tror ni. Bara helt underbart såklart. Jag önskade att flaskan hade varit minst dubbelt så stor, men gladde mig iallafall åt att vi har två till på lager.  Man får var glad åt det lilla.

Men då kvällen fortfarande var relativt ung när denna franska kärlek sinade, var vi inte sena med att korka upp en ny källa av rött. Gäst nummer två denna afton blev ett vin från beställningssortimentet, rekomenderat av Tre kronor vin, såklart.

Rosemount Diamond Label, Australien, Sangiovese, 2006, (73324) 89 Kr

Trekronorvin.se gav följande sparsamma beskrivning:

Ytterst prisvärt rött från Australien. Ovanligt nog gjort på druvan San Giovese.

Vinguiden.com bidrar däremot med mycket avancerad beskrivning som jag kan hålla med om med undantag för päron och äpplen:

Djupt röd med rubinröda toner. En komplex, intensiv doft med aromer av stuvade plommon, ljusa körsbär, toner av kryddor. Smaken är livlig av söta, mogna fruktsmaker, körsbär och plommon och toner av äpplen och päron. En kryddighet kompletterar. Mediumkropp, fruktig och inbjudande.  Avslutningen är lång och stilig.

Och visst är den bra. Inte så bra som Trekronorvin brukar vara, men visst, för 89 kr så är den bra. Kan inte sätta fingret på vad det är som jag saknar dock, men det kan kanske vara djupet hos ett cabernet sauvignon vin. Jag har aldrig druckit ett vin gjort på 100% Sangiovese, och när jag tänker på det så blir det helt rätt godare då jag inte jämför det med dessa tunga mörka viner. För det är nog det, att det har sandig lätthet över sig, vad det nu betyder. Mycket bra till köttet var det iallafall. Kan knappt vänta tills jag får prova det till anka, vilket det rekomenderas till.

Och med det så ska jag fortsätta njuta av min söndag.