Kategori: Sydafrika

Kategorier
Bag in Box Ett måste i vinhyllan Frankrike Fynd! Skaldjur Sydafrika Vita viner

Kräftskivan 2011

Tre Apor

La Gascogne par Alain Brumont, Frankrike,  Gros Manseng-Sauvignon

Nej nu är det på tiden att jag tar tag i min älskade vindagbok igen. Dels för att jag nu äntligen kan dricka vin igen, och det har jag gjort också, men framför allt för att jag redan har glömt vilka dessa viner var, om de var nått å ha och vad de eventuellt skulle ha passat till. Och det var ju egentligen anledningen till att jag började skriva här. Så bättring på fronten utlovas tillsammans med en hejdlös massa härliga viner. Skål för det!

Och vad kan vara bättre än att börja med en hederlig kräftskiva och en genomgång av vad som dracks till den. Med många härliga vänner på plats var buden många, och det var både ytterst angenäma val och helt horribla. Jag tar upp båda så att vi vet vad vi ska ta och vad vi ska undvika.

Då man alltid bäst kommer ihåg vad man läste sist så tar vi varningen med en gång. Håll i er.

I köket lämnades nämligen en tämligen anskrämlig box med både bild och namnet ”Tre Apor”. En ny box i köket är alltid svår att låta bli även om det inte är ens egen, så glad i hatten och sugen på nyheter tog jag mig ett glas. Men HU!! Nej ärligt talat. En sötsliskig vätska jag skulle gissa var melass om jag inte visste bättre trängde in i munnen och skrämde helt ihjäl de lökar som där satt å väntade på nått gott. Mamma! Den vätskan gick rakt in å rakt ut ur både min å min fästmans mun. Och det är inte ofta. Skulle nästan säga aldrig.

Systembolagets beskrivning är följande

Tre Apor, Vitt vin, Halvtorrt, druvigt & blommigt (5921) 149kr

Doft: Nej det brydde de sig visst inte om att nämna

Smak: Halvtorr, druvig smak med inslag av persika, honung och mandarin. 

På vinkatten.se där man kan se vad en hel del tyckare tycker om saker å ting kan man se att fler med mig höjer ett varningens finger – eller i mitt fall hela handen. Allt om mat ger den 2 bleka stjärnor medans Göteborgsposten klingar an lite redig Göteborgshumor med följande recension:

Den av er apor som gjort vinet tar ett steg framåt. Nu! Annars blir det buren för alla tre.

Och med det delades en fyr ut.

Men nog med tid slösad på otrevligheter. Nu går vi över till det otroligt goda som mitt val hade landat på.

Då jag med Linn på armen har lite svårt att bära hem större mängder gott var jag smart nog att svänga in på systemet där min granne jobbar. Tillsammans tog vi fram en smarrig lista som jag sedan betalade och som han sedan kör hem.  *Har sagt det förr och säger det igen, vi har världens bästa grannar*. Då jag alltid är sugen på nya godheter och då jag helt har tappat nyckeln till min vinbank i huvudet så kollade jag vad grannen/systembolaget hade att rekomendera. Han dök raskt ner i en hylla och plockade fram en trevlig flaska som han var helt säker på att jag skulle gilla. Mycket praktiskt när mannen bakom disken även vet vilken smak man har. *Kärlek*

Flaskan i fråga:

La Gascogne par Alain Brumont, Frankrike,  Gros Manseng-Sauvignon, 2010 (2882) 79kr

Tasteline.com och jag har inte alltid samma åsikter om saker och ting, men här är vi helt klart på samma sida:

Fynd! Druvorna är gros manseng och sauvignon blanc, en ganska udda blandning vilket resulterar i blommig, nyanserad doft med inslag av persika och fläder. Läskande smakrikedom av nektarin, krusbär, citrus, nässlor och passande bitterhet. Helt enkelt fantastiskt gott! Bondsonen Alain Brumont har alltid haft sin egen uppfattning om hur vinodling ska bedrivas. Det slutade med att han lämnade familjegården och började köpa upp, för de flesta, värdelös mark på åsarnas sluttningar i sydvästra Frankrike. Under årens lopp har han skapat sig ett berömt namn och satt viner som Château Montus och Château Bouscassé på världskartan. Alain Brumonts billigare viner, som de i La Gascogne-serien är till synes mycket imponerande och välgjorda av spännande druvor. Börja med att prova detta.

Ja vad ska man säga. Börja med att prova detta. Absolut! Och jag tänker inom kort ha gått igenom samtliga viner från denna producent. Madre!!

Bara för att lägga till lite extra krydda så delar jag med mig av följande information vilken jag hittade på Vinsmakaren.nu. informationen är ang. årgången 2008, men vem bryr sig 🙂

Ett dryga 30-tal av Sveriges ledande vinskribenter röstade fram vinet som årets bästa ”VITA VINARE” för 2009 på uppdrag åt tidningen ”Allt om Vin” (nr 1 2010).

Då det var kräftskiva så drack jag den här till just kräftor. Och vilken mix. Kastar alla andra viner jag tidigare druckit till skalklädda godingar åt sidan. Mamma har en ny favorit 🙂 Så här håller vi inte tillbaka. Fyra kristallklara Lady Di tiaror med tillhörande krimskrams vilket poppar upp betyget till 4,5. Den här flaskan måste man bara ha hemma. Och för det priset. Pfff. Köp en hel låda!

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Fynd! Grillat Kvinnlig Lyx Röda viner Sydafrika

Snacka om häftigt vin!

Babylon’s Peak, Syfafrika, Shiraz Mourvédre Grenache 2007

En lördag för ca 1,5 vecka sedan var det grillfestdags i mina föräldrars villa. Då de var i Italien hade vi hela gården för oss själva samt kattena som konstant behöver underhåll. De små goingarna. Då Johan Lööf var hemma en sväng från Australien och då Ida, Jossan, Sara och Roger var i Romelanda var det dessa som stod på inbjudningslistan.

Då vi redan var i Romelanda och därmed hade nära till City Grossen var det en självklarhet att inhandling av kött skulle ske där. Då Johan och Ida redan tagit sig hem till Ida  svängde vi förbi dem och packade in dem i bilen, och sedan åkte vi alla tillsammans och handlade. Färskpotatis i ugn, fläskfile och oxfile stod på repertoaren. Då jag hade en flaska mörkröd glädje som jag inhandlat vid ett tidigare tillfälle i bilen var oxfilen menad för mig och Tommie, och jag kunde knappt vänta tills det var dags för provning. Beskrivningen hade förfört mig totalt, och jag hade stora förhoppningar. Pavan i fråga:

Babylon’s Peak, Syfafrika, Shiraz Mourvédre Grenache, 2007,  (2067) 139 kr

Jag hittade följande beskrivning i något så oväntat som Västerviktidningen:

Månadens personliga favorit i den smakrikt bombastiska skolan. Här trängs inslag av mörka bär, piptobak, rökta charkuterier, choklad och anis i smakbilden. Kräver smakrik mat.

Alltommat.se höll sig på den lite mer försiktiga kanten och gav följande recension:

Prisvärt.2 av 4 stjärnor.

Vid provningen lät jag samtliga vid bordet smaka av donnan, och reaktionen som jag minns mest kom från Roger som annars inte lägger så mycket tyngd vid just vinvalet. Han började smacka och låta samtidigt som han utbrast ”sicket jäkla häftigt och kraftigt vin!” Och jag kan bara hålla med. Västerviks tidning satte verkligen pricken över iet med sin beskrivning av vinet som bombastiskt. Ujujuj!! 750 ml ren njutning. Mörka bär, charkuterier och allt det andra som tidningen hittade hittade jag med, mer eller mindre. Njutningen var dock så total att jag inte yttrade ett enda ord under middagen. Himlen i flaska – igen :).

Den här flarran får 5 sommarstrålande tiaror och kommer defenitivt att hittas i mitt vinställ framöver. Längtar redan till nästa möte!

Kategorier
Prisvärd Skaldjur Sydafrika Vita viner

På turné i den vita nyhetshyllan

Paul Cluver, Sydafrika, Sauvignon Blanc,2009

Fredag och vi har äntligen landat i soffan efter att ha städat, diskat och tvättat golv. För mig var det verkligen dags för helg och avslappning då veckans ”Renare Mark vårmöte” fortfarande orsakar rivningar i strupen. Nästa år är det någon annan som får manövrera ölpumpen. *Hjälp* vilken fest…

Jag passade på att titta in på systemet på lunchen idag för att slippa den värsta rusningen då det idag är fredag den 26:e. Då Tottner bestämt räkafton så var det bara att leta runt efter något passande till detta. Då våren i år har betytt en väldans massa nyheter, många med förföriska etiketter , så var jag knappast förvånad när jag fann mig själv med en nyhetspava under ena armen, och en favorit, Jacobs Creek Pinot Brut under den andra. Ett gäng Bright hade också klämt ner sig i korgen tillsammans med två riktigt coola flaskor pale ale från Brew Dog.

Vi hade tänkt börja kvällen med var sin fin öl, en med rosa etikett och en med turkos – superläckra, från Brew Dog. Denna mysstund blev dock inte längre än en liten sipp, för Gaaahh… Det här var inga goa öl. Uack! Tommy ryckte åt sig den rosa och gav mig den turkosa men de var båda lika illa. Så de fick ta plats på diskbänken medans dagens nyhetspava istället fick ställa sig i ljuset ifrån hockeyslutspelet:

Paul Cluver, Sydafrika, Sauvignon Blanc,2009  (2038) 95kr

Mmm! Här var det friska toner och mycket syra! Efter mitt första läppjande var det citrus och gräs som tydligast kändes. Tommie tyckte citrus och päron, och det kunde jag nog hålla med om. Efter sipp nummer två så tyckte jag att citrussmaken höll i sig, men att carambol eller stjärnfrukt mer och mer var tydlig. Sen kunde vi bara inte hålla oss längre utan var tvunga att se vad de kunniga hade att säga.

Systembolaget.se:

Doft: Aromatisk, ungdomlig, druvtypisk doft med inslag av päron, svartvinbärsblad, nässlor och passionsfrukt.

Smak: Torrt, mycket friskt, aromatiskt vin med inslag av sparris, svartvinbärsblad, passionsfrukt och citrus.

Sparris, kännern man igen nu när någon satt fingret på det, men även svartavinbärsblad och passionsfrukt (min stjärnfrukt!?) kändes tydligt.

Vinvin.se gav följande  kommentarer:

Relativt återhållet med drag av nässlor av friskhet.

Prisvärdhet: Mer än prisvärd.

Och att den är prisvärd kan jag nog hålla med om. Kan knappt vänta tills jag får prova denna ihop med räkorna. Även Tommie ser fram emot kombinationen men tyckte också att det var jättegott för sig självt. En ny liten favorit tror jag nog minsan!

*Räkpause’

Så där ja. Vinet var helt otroligt bra med räkorna. Syrligheten i vinet kom fram rejält, men då vinet också är riktigt frisk så gör det inget.

Det här vinet kommer få följa med hem igen. Fyra prinsesskronor med avseende på räkmys är givet.

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Röda viner Sydafrika

Stellenbosch + Oxfilésöndag = Himlen

L´avenir Grand Vin, Sydafrika, Pinotage, 2005

Så var all julmat utslängd och man lovar sig själv att detta för banne mig bli sista gången sånt trams pågår. Och frågan är om det nästa år inte blir så med. Bra mat, få rätter, det är min melodi.

Men igår var kändes julen långt borta, men julledigheten såå påtaglig då vi tittade film sent trots att det var söndag. Och för att fira lite extra att allt stök var över så handlade vi hem oxfile från naturkött och tog fram  en av de dyrare flaskorna i samlingen.  Lotten föll på en flaska som Tommie vunnit i vinlotteriet på sitt jobb, och som ligger en bit över det prisläge där vi brukar handla.

L´avenir Grand Vin, Sydafrika, Pinotage, 2005 (73816) 209 kr

Johnvillarwines.co.uk ger följande korta men beskrivande kommentar:

It’s Pinotage but not as you know it. Rich and concentrated with juicy tannins, spicy brambly fruit and a seam of toasty vanilla running down the palate.

På sidan korkdragaren.blogspot.com har författaren plockat upp vinet på en resa, och ger följande lite väl tilltagna och överseriösa beskrivning:

Doften visar mängder av mörk bitter choklad, en blandning av hallon och mörk frukt, rostat kaffe, fattoner och ett uns valnöt, bara lite rökskadad. Kompakt med stor komplex karaktär.

Smaken är förvånansvärt fräsch med bra syra, komplex fruktighet i en för land och druva balanserad stil. Givetvis är vinet ändå lite överdrivet, annat går ju inte. Bland de bästa Pinotageviner som finns på marknaden men det är inte bättre än Kanonkops variant.

Min enda kommentar är en vilken nyttjas en hel del i det stora landet USA, OH MY GOD! Vilket vin. Mörkt, förförande med alla de toner vilka beskrivs ovan, fast mycket bättre, mycket djupare och helt och hållet fantastiskt. Till oxfilen som serverades mycket rare var det det ultimata vinet. Himlen har aldrig varit så nära ett middagsbord. En såden här going kommer nog smyga sig in i vinhyllan igen snart. 209 kr eller inte. Its a must have!

5 tunga förföriskt vackra prinsesskronor. Kan knappt vänta till nästa gång vi ses.

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Prisvärd Skönhet och hälsa Sydafrika Vita viner

Vindränkt sommarkväll till en ny bekantskaps ära

Denna första onsdagen efter semestern bjöd på alldeles underbart väder. Koncentrationen vid mitt skrivbord var i stort sett bortblåst, och det var med lätta steg som jag promenerade hemmåt när klockan äntligen blivit 14, jag passade på att ta ut lite komptid. Och vädret var som sagt fantastiskt, och jag tänkte att det här måste utnutjas. Jag ringde Hanna och undrade om hon och Magnus ville komma på grill och japp! Det ville de.

Men vad skulle vi grilla. Jag var inte direkt sugen på kött, och fisk kan jag egentligen ingenting om när det kommer till grill. Men det kan folket i fiskbilen, så jag gick dit. Grilla fisk, javisst. Ta havskatt. Marinera med hackad färsk chilli, vitlök, salt, peppar och olivolja. Lägg på teflongaller och grilla. Mums! Lätt att detta skulle bli kvällens bjudmat. Men tillbehör. Efter en snabb tankepaus bestämde jag mig för ugnsgrillade rotfrukter. Perfekt! Och vin hade jag i massor hemma efter min senaste shopping i systembutiken.

Väl hemma var jag genomsvettig. Visst hade de pratat om medelhavsvärme, men det här var löjligt. Och jag han inte sätta foten innanför dörren innan Leon kastade sig på mig och ville gå ut. Jaja. Jag tog snabbt fram en bricka och började ladda den med alla tillbehör och råvaror för att fixa festen. Fisken fick dock vila i kylen.

När jag nästan var färdig med hackandet av morötter, palsternackor och kålrot kom Hanna. Som en ängel från skyn slängde hon snabbt fram två iskalla öl. Jag höll på att smälta bort, så det var välkommet. Jag dricker knappt öl nu för tiden, men den här satt där den skulle.

Då jag var klar med hackandet gick vi upp och bredde chilli- och vitlöksmarinaden över fisken. Det såg helt underbart ut! Hanna tog sig an grönsakerna och la upp dem på plåt med olja och salt. Nöjda med förberedelserna återgick vi till solandet på gården, nu med två glas Fleur du Cap, Hannas favoritröda på box, i händerna.

Efter en stund ramlade även magnus in. Det här var andra gången jag träffade honom och redan vid första mötet, som var på brunchen på Ritz i söndags, gjorde han ett bra intryck. Han fick sig genast en glas rött, men vi bestämde oss för att vänta med maten tills Tommie kom tillbaka från sitt äventyr i Tidaholm. Vi satt och pratade i vad som bara kändes som en stund när Tommie skickade ett sms och sa att han var påväg hem. Hopps! Dags att starta grillen och sätta in grönsakerna.

Grillningen underlättades väldigt av teflongallret jag köpt i fiskaffären och med ytterligare lite lånade verktyg gick det hela som en dans. Och det blev helt fantastiskt gott. Herre! Fisken var precis rätt grillad och smakerna från marinaden passade perfekt ihop med det  fasta vita köttet. Och rotfrukterna. Vilket kompliment. Tillsammans blev det en av mina absolut bästa rätter. Och samtliga middagsgäster höll med, även Tommie när han väl kom. Och ännu bättre blev det med båda av de två vinerna som vi valt för kvällen:

Simonsig, Syd Afrika, Chardonnay, 2008 (2032)

Systembolaget.se bidrar med följande karaktärisering:

Doft: Stor, ungdomlig doft med rostad fatkaraktär, inslag av päron, ananas, nötter och citrus

Smak: Torrt, fruktig vin med rostad fatkaraktär, inslag av päron, ananas, nötter och grapefrukt.

Vinklubben.se ger en mycket liknande beskrivning enligt nedan:

Tilltalande frisk ekfatskaraktär och en angenäm doft av tropisk frukt, men även smör och nötter. Smaken är frisk med välinpackade ekfat och med lager på lager av tropisk frukt, smör och nötter. Ovanligt lång eftersmak för prisklassen. En liten restsötma bidrar till att göra vinet lämpligt till många rätter.

Jag blev alldeles till mig när jag såg den här beskrivningen, för i mitt block har jag skrivit, annans/gula frukter, nötter och smör! Ha ha! Jag lyckades få till alla smakerna. *stolt*

Och det var ett bra vin. Tilltalande kan jag verkligen hålla med om, och det är en nog så blygsam beskrivning. Det här vinet slår inte riktigt lika högt som t.ex. Masi Masianco, men den kan vara ett bra alternativ om man vill ha lite ombyte. Och för 85 kr får man verkligen valuta för slantarna.

Vin nummer två var en vinare ifrån Frankrikeresan som Hanna hade med sig. Den här gången från den allra första vinprovningen som vi gjorde på den resan. Tyvärr en lite för söt flaska för min smak, och även för Magnus visade det sig. Jag letade runt efter någon mer beskrivning, men då det var ett mycket  litet vineri så hittade jag ingen information. Men den var inte speciellt bra, vi var nog bara tagna av hela vinprovar upplevelsen när vi hamnade just i det vineriet. Så jag nämner den bara vid namn. Den var söt och blommig precis som en gewurtztraminer ska vara så med andra ord ingen fest i min mun.

Robert Blanck, Frankrike Alsace, Gewurztraminer, 2007

Flaska tre, vi gjorde bra ifrån oss denn afton, var en fransos ur min vinhylla. En lättare röd donna från FLeurie. Jag hade inte stora förväntningar då de tidigare röda därifrån varit ibland dåliga och ibland bara inte så goda. Men den här var något annat:

Domaine Du Haut-Poncie, Frankrike FLeurie, 2006

Till mit förtret kunde jag inte hitta någon information om den här flaskan heller. Men den var torr och full av röda bär. En mycket somrig och härlig flaska. Denna skulle bli en flitig besökare i min hylla.  Jag hoppas verkligen att jag har någon yttelrigare hos mamma Det här vineriet eller vinshop – vi köpte några så också, skulle jag vilja besöka igen.’

Från 2006 var den också,denna underbara flaska. Och om jag får göra en bedömning så var den helt klar för att drickas och kunde omöjligt bli bättre. Underbart!

Resten av kvällen forsatte i vinets tecken och innan vi visste ordet av så var klockan 01 och vi satt alla inne hos oss och pratade obsceniteter. Magnus föll bra in i gänget och både jag ochTommie tror att det här nog är en perfekt Hanna kille. *Vi håller tummarna för att de ska få leva lyckliga så länge de önskar*

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Nya Zeeland Resturang / Bartips Sydafrika USA Vita viner

Vänner och vin på Bitter Bar & Matsal

Overstone, Nya Zeeland, Sauvignon blanc, 2007

Sutter Home Unoaked, USA Californien, Chardonnay

Groot Eiland, Sydafrika, Chenin Blanc, 2007

Efter en skön dag hemma hos mamma med katter och sol var det dags att ta sig in till stan för en utekväll med vännerna. Oscar och Björn som precis landat efter 2 veckor i sommarsköna Spanien föreslog att vi skulle träffas på Bitter Bar & Matsal i Linné, och då de både serverar bra viner och öl så kändes det som ett bra förslag.

Då det var en underbar kväll tog vi vagnen halvvägs och promenerade resterande väg. Jag hade med mig tofflor i handväskan, så de fick byta plats med stilettoklackarna en stund.  Mats hade också tagit en promenad och vi mötte honom just när vi trodde vi hade tappat bort oss. Oscar och Björn var redan på plats och det tog inte många minuter innan Ida ramlade in. En stund senare kom också Lasse med 2 killkompisar så vi blev ändå en nätt skara.

En mycket trevlig servitör delade ut menyer till samtliga, men det var bara Mats som hade tänkt äta. Hade jag vetat vad det var för ställe vi skulle till så hade jag också väntat med middag, för vilken meny! Mums. Gratinerade kräftor med chilli, kött, fisk här fanns allt, och recepten lät minst sagt tilltalande. På Menyns första sida hade de även vinförslag till sina rätter. Jag fastnade genast för ett lite dyrare vin från Nya Zeeland som serverades per glas:

Overstone, Nya Zeeland, Sauvignon blanc, 2007 (89463)

Vilket vin! Så här lyrisk har jag inte blivit över ett vin sedan jag drack Concannon Chardonnay från Usa, och det säger en hel del. Det här vinet innehöll liknande smaker som Concannon och hade samma krispiga, smöriga toner. Wine heaven! Jag var så tagen av det goda att jag för en gångs skull kom ihåg att skriva ner de smakupplevelser som skapade så ljuv musik i gommen.

Först kom de gula frukterna ananas, grape och passionsfrukt men även en distinkt touch av krusbär. Fräscht och krispigt så det förslog. Sedan kändes en alldeles lagom mängd smak av ekfat i bakgrunden och när vinet så lämnat munhålan för djupare destination sänkte sig en smörig njutfull eftersmak. Underbart är ett sammanfattande ord!

Då denna flaska endast går att få via beställning på systemet så har de heller inte gett någon beskrivning av doft eller smak. Jag fick istället googla fram lite andra oprövade källor.

på www.bellagastis.se hittade jag följande beskrivning på deras vinlista:

Frisk och intensiv doft av passionsfrukt och krusbär.

Krispig och fruktig med ton av passionsfrukt och krusbär. Välbalanserad avslutning.

Passar till skaldjur, lättare fiskrätter, getost eller som aperitif.

På www.munskankarnailund.se hittade jag även beskrivningen nedan, vilken skiljer sig en hel del ifrån min och Bellas. På den här sajten har de också ett betygsytem mellan 1 och 20 och just den här flaskan blev belönad med 13 poäng vilket enligt dem själva ger bedömningen "Ett mycket bra vin". Skulle den fått 15-17 poäng skulle det ha varit "Ett högklassigt vin" och 18-20 poäng "Ett exceptionellt vin". Jag hade inte knusslat utan hade lätt belönat den här skönheten med i alla fall 15-17 poäng och "ett högklassigt vin"!

Ljus gul färg.

Aromatisk, generös, druvtypisk, nästan övertydlig doft med mycket fläder, grön sparris, kronärtskocka och citrus.

Ung, frisk smak med hög fruktsyra, lätt spritsighet i en lätt kropp.

Jag unnade mig två glas av detta underbara vin för 86 kronor glaset. I verkligheten, på systembolaget alltså, så kostar hela flaskan 119 kr. Efter två glas vet jag med mig att mina smaklökar domnar en del, så jag beslöt mig för att testa några av de billigare vinerna som serverades per glas. Min nyfikenhet föll på ett med ordet "Unoaked" i titeln. Intressant tänkte jag, undrar om även en otränad smakare som jag kan känna avsaknaden av ek. Priset på restaurangen var 67 kr per glas.  Namnet:

Sutter Home Unoaked, USA Californien, Chardonnay

Jag var även här med i matchen och skrev ner mina intryck, och hej, här fanns det gott om dessa. Framför allt smaken av stål. Jag kan nästan sätta pengar på att detta "oekiga" vin lagrats på just stålfat. Smaken var slående, och jag tycker inte att det är en smak som gör vinet gott. Tvärt om. Som att slicka på slitna bestick. Lime, smör och ananas trängde också igenom, men då det ofta är eken som lämnar eftersmak, tycker jag, så fanns det ingen som helst eftersmak här alls. Trist, metallisk och platt är min bedömning här.

Då just denna flaska från Sutter Home inte går att inhandla på systemet så letade jag vidare efter expertbedömningar. På shopwiki.co.uk hittade jag följande beskrivning:

Sutter Home California Unoaked Chardonnay offers aromas of fresh pear, peach, apple, and lemon. The smooth, round texture, and rich, creamy, fruit flavors persist into a long, flavorful aftertaste. It makes an ideal match for seafood or poultry, veal or pork chops, cream sauce pastas, and both mild and flavorful cheeses.

Ja det låter ju onekligen fantastiskt, men i min mun så kände jag inget av detta, speciellt inte rika krämiga frukt smaker och som sagt INGEN eftersmak.

Efter detta var jag bara tvungen att få en andra åsikt, och jag hittade en på svenska på www.godadrycker.com. Även denna låter trevlig, men å andra sidan finns ingen bedömning av vinet med.

Frisk och fruktig doft med ton av citrus, melon och päron.

Krispigt och smakfullt med inslag av melon och lime.

Efter att lite klumpigt ha hällt ut halva glaset med ovan nämnt innehåll, var det dags för nått ytterligare. Listan på viner som serverades på glas var inte av den längre sorten, men en till fanns i alla fall utöver husets.

Groot Eiland, Sydafrika, Chenin Blanc, 2007 (81616)

På www.chris-wine.se hittade jag beskrivning enligt nedan.

Frisk och fruktig doft med inslag av guava.

Fruktig och välbalanserad smak med ton av guava.

Själv har jag skrivit torrt och smaklöst kort och gott, så inte heller denna billiga varianten gick hem hos mig. På systemet kostar flaskan 73 kr, men jag tycker nog att det finns mycket bättre viner för 73 kr än det här.

Kvällen blev lyckad med mycket prat i goda vänners lag. Lasse och hans kompisar som hade druckit öl mm.  sedan kl 13 var ett antal oktaver mer högljudda än samtliga andra gäster, men det höjde bara skojfaktorn. Vi drog oss dock hemåt redan vid midnatt då vi båda saknade festenergi och var trötta på baksmälla. Vi ska ju trots allt träffa samma gäng med flera på lördag hemma hos Ida i Romelanda för att fira hennes 28 års dag.

Kategorier
Bag in Box Resturang / Bartips Skaldjur Sydafrika Vita viner

Segling sommaren 2009

Zonnebloem, Sydafrika, Sauvignon blanc, 2009

Så var det dags för gänget att åter hoppa ner i mina föräldrars 29 fot stora segelbåt Super Girl (Ohlsson 88)  för några härliga dagar på havet. The crew bestod av Jezper, Hanna, Tommie och mig själv. Vi hade stämt träff vid Ica Maxi i Kungälv, och efter att ha handlat lite proviant samt vin och öl samt packat in detta och oss själva i båten gav vi oss iväg.

Siktet denna härliga måndag (13/7) var inställt på en naturhamn mellan Nordön och Lysekil, men då vädret var underbart och vi alla var upprymda och fulla med energi så seglade vi hela vägen till Pittleholmen som ligger strax utanför Lysekil. Vinden skulle blåsa från sydväst så läget här passade oss bra. Det var lite väl öppet mot farleden och en del svall drog in, men annars så var det en väldigt trevlig naturhamn, och framförallt var vi själva! Inte ofta det händer.

Vi hade handlat ryggbiffar samt fläskkött och den nya kryddblandningen "rub chilli" från santa Maria. Vi kokade potatis till detta och naturligtvis dekanterade vi en flaska Angus the Bull (74473). Under tiden kolet brann i vår hemmagjorda grill lyssnade vi på musik från Hannas ipod och sänkte några kalla öl i solnedgången. Härligt!

Köttet blev perfekt grillat och Angus the Bull presterade även den här gången. Att det var mycket gott tyckte samtliga middagsgäster. Som uppföljare öppnade vi den röda boxen från Fleur du cap (nr 2088) som tjänade oss så väl på midsommar.

Efter maten var det dags för kortspel. Då mina föräldrar precis lärt mig och Tommie spelet Rummy så provade vi det. spelet blev som alltid roligare för varje vinglas, och det blev en hel del sådana. Även herr Jägermeister kom på besök och bjöd alla på en rejäl hutt.

Klockan var runt midnatt när min och Tommies energi ebbade ut och vi gick och knöt oss. Jeppe och Hanna satt som sig bör kvar och drack och hittade på nya lekar som " gissa vilket kort som brinner" mm.  Runt 02 sänkte sig lugnet över Pittleholmen och hela gänget vaggades till sömns av svallet från farleden.

Även tisdagen bjöd på sommarvärme och vi alla kände att då vi inte var långt ifrån Smögen så var det lika bra att gå dit. Samtliga var lite slitna, några mer än andra, och Tommie och jag bestämde oss för att börja dagen med ett dopp i det blå. Helt underbart!

Efter frukost la vi ut och vi anlände i smögen runt klockan 14.  Vi fick plats på ustidan av två norska båtar, men det var faktiskt mindre båtar i hamn än vanligt.

Samtliga var hungriga och det första vi gjorde var att hitta en lunch restaurang. Precis som förra gångenvi var på besök här så valde vi Restaurang och Pizzeria Bonjour som ligger mitt på Smögenbryggan. Killarna beställde pizza medan vi damer tog en pasta carbonara. Pizzerna såg jättegoda ut och då jag smakade på Tommies så var det ett faktum! 4 prinsesskronor delar vi ut till dessa. Fräscha och mycket intressanta och udda smakkombinationer. Pastan var däremot ingen direkt hit och kommer nog bara upp i 2 prinsesshuvudbonader. Ett minus var också att cola light var slut så vi fick dricka vatten. Men som pizzakrog, kanon!

Solen forstatte att steka och jag överdriver inte när jag säger att temperaturen var uppemot 30 grader. Underbart. Vi promenerade mätta bryggan fram och tittade på allt folk och stora båtar. Man undrar verkligen om den här lågkonjunkturen som alla pratar om verkligen infunnit sig när man ser båtarna som ligger i hamn i Smögen. Sikka schabrak! – för att använda talspråk.

Vi hade planerat räkfrossa till middag och handlade girigt 1,5 kg räkor, baguetter och aioli i fiskaffären. Mums!! I båten låg dessutom en flaska Beringer Stone Cellars (nr 6678) på kylning samt en oprövad box med vitt som fått bra kritik från flera tidningar, nämligen en:

Zonnebloem, Sydafrika, Sauvignon blanc, 2009 (2020)

På systembolaget.se beskriver man vinet enligt nedan. Jag är dock osäker på om jag kända någon sparris eller svartavinbär, men citrus och eventuellt gräs kan jag gå med på!

Doft: Ungdomlig, aromatisk doft med inslag av sparris, svartvinbärsblad och citrus.

Smak: Torrt, mycket friskt, aromatiskt vin med inslag av sparris, svartvinbärsblad, gräs och citrus.

Gott var det iallafall. Alltid topp när man hittar en box med icke blommigt och torrt vitt vin! Jag är ingen direkt fan av vita viner på box då jag är mycket petig när det kommer till vitt, men ska jag köpa hem en låda så är sannolikheten stor att denna följer med hem igen. Hanna tyckte att den var mer än bra och denna låda är just nu hennes favorit vita på box.

Väl tillbaka i båten kände både jag och Hanna oss stekta, och då grabbarna skulle spela in veckans avsnitt av Slashat, slashat.se, passade vi på att ta oss en liten eftermiddagslur. Att dricka öl på dagtid i solen är verkligen ett slitgöra!

När solen så började att sänka sig ner bakom husen tyckte jag att det var dags för en kärlekspromenad. Jag tog Tommie totten under armen och vi knallade mot ica för att handla lite majonäs och extra bröd. Vi passerade ett mysigt fik, Coffe Room , och fick med oss en verkligt god kaffe latte! Inte ofta kaffe smakar så gott!! Hit kommer jag gå igen.

Tillbaka i båten hade Hanna börjat duka fram för räkfrossa. Mums!! Tyvärr var det en del gamla räkor bland de nyfångade goingarna, men bortsett från detta kvar kvällen idyllisk. Semester var ordet! Efter maten var samtliga osugna på att rumla runt på Smögens klubbar och vi bestämde oss för att spela mer kort. Rummy och sedan Texas Hold´em spelades tills kvällsnatten blev alldeles för kylig trots filtar och vi ramlade nöjda in i våra kojer.

På onsdagen skulle Jezper lämna oss och då vi alla vaknade tidigt bestämdes det att vi skulle släppa honom i Lysekil istället för smögen. Den klarblåa himlen som inledde morgonen försvann tyvärr bland molntussarna lagom till lunch, och när vi lämnat av Jeppe var det bara att hoppa i föräldrarnas Musto-regnställ för att skydda sig mot regnet som öste ner. Trots detta tyckte vi alla tre att det var en mysig tur från Lysekil ner till Skärhamn dit vi bestämt oss för att gå. Luften höll sig varm och det bjöds på en hel del uppehåll mellan skurarna. Det var första gången vi tre seglade själva utan Jeppe, och såhär i efterhand måste jag säga att vi var duktiga.

När vi kom in i gästhamnen i Skärhamn var det så fullt med båtar att hamnvärden fick lotsa oss till en högst preliminär plats. Planen var att ta en öl i sittbrunnen, men då en åskskur som hette duga drog förbi fick ölen bli i hytten, och på denna en liten eftermiddagslur. När vi vaknade var klockan redan 19, och det var dags för middag. Åskan hade dragit förbi och en klar himmel hade börjat träda fram. Det var fortfarande varmt så det såg ut att bli en härlig kväll. Vi bytte om och promenerade bort mot restaurangerna vid gästhamnen och kajen. Efter en rundtur konstaterade vi att det fanns tre stycken att välja mellan. Två åt det lite mer traditionella hållet och en tapasbar. Vi valde Haddocks,en av de mer traditionella, som har en underbar utsikt över havet.

Restaurang Haddocks är smakfullt inrett med focus på det marina, såklart. Den delen av restaurangen dit vi blev lotsade är egentligen en inbyggd brygga och man kan se vattnet mellan plankorna under sig. Dagen till ära skulle Magnus Karlsson och Partypartullen uppträda på scenen och det var ganska fullbokat, men då det ännu var en stund kvar till spelningen kunde vi få ett bord.

På menyn fanns ca 7 olika rätter att välja mellan samt två menyförslag. Hanna och jag bestämde oss för fiskgratängen medans Tommie valde husets hemmagjorda hamburgare. Som förtugg fick vi doppa färska frasiga brödbitar i hemmasmaksatta oljer med bl. a. chilli. Hur gott som helst. Jag skulle lätt  kunnat äta bara detta hela kvällen om det inte vore för att hotet om att Anna Skipper skulle komma flygande på en knippe fiberrik sparris i så fall skulle vara överhängande.

Vår unge och trevlige servitör severade snart maten på ett trevligt sätt. Han hade en skön humoristisk inställning sitt jobb och gjorde i mina ögon ett kanonjobb. Maten visade sig hålla samma höga standard och vi var alla mer än nöjda. 4 Sessanhattar är nog på sin plats får jag säga. Att det inte blir 5 beror på att maten inte var speciellt fettsnål.

Nöjda valde vi sen att lämna resterande gäster till festen och själva gå och lägga oss. Jag var helt slut och somnade på momangen. Inget tar musten ur en så som dagsöl och segling. Kombinerat är det rena sömnmedicinen.

På torsdagen vaknade vi tidigt, och då vädret ännu inte var bra såbra som vi hade hoppats på, hoppade vi över eventuella bad å sol planer, det fanns just ingen sol, och åkte raka vägen till hemma hamnen. Visst kunde det varit sol hela tiden, men man får vara nöjd med den goa tiden vi fick. Måste nog säga att med de prognoser som varit, så hade vi iallafall tur med vädret!

Kategorier
Grillat Kvinnlig Lyx Resturang / Bartips Röda viner Skönhet och hälsa Sydafrika

En spontan jakt på sol och livets goda

The Gunnar, Sydafrika, Merlot Cabernet Sauvignon Petit Verdot , 2005

I måndags stod regnet som spön i backen, och efter en soldränkt Marstrandshelg ville min och Hannas på sina ställen lätt brända kroppar ha mer. Prognosen regn hela veckan kändes som den absolut sämsta starten på en efterlängtad månadslång semester, och något måste göras. Efter att ha granskat SMHI:s hemsida stod det klart att Öland var stället att vara på då detta var den enda orten där solen tänkte svepa in tursterna i sin fullkomliga värme.

Sagt och gjort ringde jag till Hanna och presenterade min ide. Hon var såklart på och efter en titt i min Hotell-Express guide hittade jag två hotell i Kalmar där vi skulle kunna utnyttja tjänsten och få rummet för halva priset. Första hotellet var nästan fullt och inte alls sugna på Expresskunder, men till hotell nummer 2, First Hotel Witt, var vi hjärtligt välkomna!

07:00 hämtade Hanna upp mig och vi var iväg. Härligt med en spontan roadtripp. Humöret var på topp! Vi stannade till vid en rastplats i Falkenberg där vi mumsade i oss medtagna ciabatta fyllda med ost, salami och sallad samt drack kaffe och juice. Sen bar det det av igen mot soligare breddgrader.

Resan tog ca 5 timmar med paus, och trots att vädret sett halvdant ut utmed hela sträckan så var det en klarblå himmel som mötte oss när vi väl körde över Ölandsbron. Underbart. Vi hade förkollat stränderna och bestämt oss för att pröva någon av de stränder som ligger norr om brofästet. När vi körde igenom Ekerum kom Hanna ihåg att hennes föräldrar bott på campingen här och spelat golf, och sa att det nog kunde finnas en bra strand här. Vi körde ner till stranden och lyckades efter mycket om och men få betala parkeringsavgiften på 20 kr samt hitta en utmärkt solplats i gräset invid stranden. Ja, strand och strand. Inte riktigt en 10 poängare, snarare en 2:a, och att säga att det var långgrunt hade varit en grav underdrift. Vi lyckades hitta ett ställe där vi kunde stå med vatten upp till midjan, men mer än så vart det inte. Men strunt samma. Vi var på en strand och solen överöste oss med värme och förgyllande strålar. Hanna matade igång ipoden med Dolf Lundgrens sommarprat från 2008 och vi lade oss för att njuta. Helt underbart!

När så eftermiddagen kom hade ett större och mörkare moln bestämt sig för att skymma solen även här, men då vi var nöjda och kanske även en del brända, så packade vi ihop oss för att utforska hotellrumet och Kalmar stad. Då vi båda börjat känna av hungern tog vi en runda i centrum och hittade en trevlig italiensk restaurang som serverade fräscha sallader och vin, så vi slog oss ner. Hanna tog en Ceasar sallad och jag en räksallad. Mycket fräscht och trevligt. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad restaurangen hette.

Nu var vi ytterligare sugna på vin och då de stora moln som hägrat på himlen hade försvunnit under vår sena lunch, satte vi ner våra ändor på Bistro Bar:s uteserveringpå Larmtorget som nu badade i sol. Vi fick plats i två vräkiga korgsoffor, och med var sitt glas rosé i händerna kändes livet helt problemfritt. Att repetitionerna inför kvällens gratiskonsert, som skulle hållas på Larmtorget där vi satt, pågick höjde mysfaktorn ytterligare. Kvällens huvudartist var en musikalsångerska vid namn Linda Holmgren som verkligen kunde sjunga.

Efter ytterligare några glas vin, ypperlig service och flera timmars sol i korgsofforna kändes det som att det var dags att checka in och göra sig iordning inför kvällen. Restaurangen i Frimurarhotellets lokaler vid namn Helen och Jörgens hade utmärkt läge för att kunna lyssna på konsterten och verkade också ha lite finare mat, så vi bokade ett bord till klockan 20.

Hotellrummet på First Hotel Witt var fräscht och med ett fönster med utsikt över kusten och äldre byggnader. Storleken på rummet var kanske i minsta laget, men sängen var som en bit av himlen fylld med fluffiga täcken och kuddar och badrummet var fräscht med helkaklade väggar och golv. För en natt dög det defenitivt. Speciellt til halva priset!

Nyduschade, uppklädda och med ett glas franskt innanför rocken begav vi oss tillbaka till Larmtorget där konserten var i full gång. De framställda bänkraderna var nätt och jämt fullsatta, men samtliga uteserveringar runt torget var fyllda, så det var nog mer folk än vad det såg ut. Helen och Jörgens restaurang (www.helen-jorgens.nu) hade tagit fram en speciell konsert meny där de erbjöd valet av två förrätter, ett fisk och ett köttalternativ till huvudrätt och två efterrätter. Vi bestämde oss båda för att förrätt och huvudrätt fick räcka, då ingen av oss var jättehungriga.

Till förrätt beställde vi båda sotad getost med honung serverad på en sallad av fräscha frukter och grönsaker. Ljuvligt!  Fem prinsesskronor av fem möjliga här. Till detta avnjöt vi en fransk rosé som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på, men den var bra likt de flesta roséviner. Till huvudrätt beställde Hanna in fisk, scampi och räkor som serverades med potatispurre och krispiga grönsaker såsom bok choy och grön sparris på planka. Hanna var mycket nöjd och gav 4 prinsesskronor av 5 möjliga. Jag beställde in hängmörad biff med potatis- och champinjonkroketter. Kanongott!! Hade det inte varit för att servitrisen glömde fråga mig hur jag ville ha köttet, och jag glömde säga till, så hade det blivit 5 sessankronor från mig, men nu när den serverades som en medium (jag gillar köttet näst intill rått) så blir det bara 4 st.

Till min hängmörade biff beställde jag med ett leende ett glas rött som rekomenderades till nötkött. Varför med ett leende? Namnet på vinet är nämligen det samma som namnet på den manliga vän som jag troligtvis har flest skojjiga rödvinsminnen med, nämligen the one and only Gunnar Jönsson, also knowned as Gstar.

The Gunnar, Sydafrika, Merlot Cabernet Sauvignon Petit Verdot, 2005

Ett mycket gott vin med starka smaker av körsbär och jordgubb. Trots att det inte var riktigt så fylligt som jag vill ha det så var det mycket gott och det passade absolut till min hängmörade biff. Jag tror dock tyvärr att denna inte går att handla i Sverige, men får man valet på restaurnagen så tycker jag den är väl värd att prova. Nedan följer beskrivningen som hämtad från www.iona.co.za

Ripe black cherries, roasted coffee beans and licorice flavours with silky tannins and mineral undertones give this wine a distinctive plushness and complexity on the palate, supported by Iona’s characteristic good natural acidity.

På adressen www.mindfood.com hittade jag under "wines of the week" den följande beskrivningen toppad med lite historia om vingården:

Winery owner Andrew Gun has traced his heritage back to the Viking (hence Gunnar, which is a good Viking name). This is also an extremely good wine. Made from grapes planted at high altitude in South Africa, it is a blend of cabernet sauvignon, merlot and petit verdot – the intense fruity perfume of the petit verdot lifts the wine into delicious new aromatic territory.

Jag hade tyvärr för mycket fokus på min egen underbara mat och det förträffliga vinet för att komma ihåg namnet på Hannas vita vin ifrån Chile, men gott! det minns jag iallafall att det var. Fullt med mogna gula exotiska frukter och lite ek.

Efter middagen och konserten som var jättebra så var vi båda utmattade och nöjda och valde efter att ha gått ett varv runt kvarteret att trava hemmåt. Vi hade planerat att toppa aftonen med lite engelskt kriminaldrama, men då blixten slagit ner några dagar tidigare i hotellet så var TVn tyvärr ur funktion. Detta gjorde dock inget för jag minns knappt att jag lagt huvudet på kudden förräns klockan ringde vid 09. Dags för frukost och lite sightseeing i Kalmar.

Frukosten var bra, men inte extraavagant på något sätt. Man kunde göra sina egna våfflor, men då vi båda  är mer för frukt, smörgås och té så testade vi inte dessa.

Efter att vi checkat ut bestämde vi oss för att promenera runt staden.  Vi gick ner igenom centrum utmed muren igenom stadsparken ner till slottet, men då ingan av oss var sugna på att gå en guidad tur så promenerade vi vidare ner till gästhamnen. Här satte vi oss vid cafets enda soldränkta bord för att avnjuta en cafe latte. Solen blev dock inte långvarig då stora mörka regnmoln fyllda med vad som såg ut som åska närmade sig. Vi funderade på vad som skulle passa sig att göra i det här vädret innan hemfärd, och Hanna som hade varit uppmärksam på ett spa i stan vid namn Västerport Spa & Relax föreslog hon att vi skulle ringa och beställa varsin behandling. Javisst! Vi fick tid klockan 14. Hanna bokade in sig på behandlingen "Västerport Lyckliga Fötter" medans jag som aldrig prövat på spabehandling tog i från tårna och bokade en "Västerport Lavendel Dröm". Då klockan bara var 12 bestämde vi oss för att promenera en stund till och sedan avnjuta en lunch bestående av kroppkakor på en av en matguide rekommenderad restaurang.

På Familjen Hanssons krog serverades det tyvärr inga kroppkakor längre, utan de erbjöd 3 menyförslag bestående av köttfärsspett, Kycklingbröst med salsa och bönsallad -ett GI alternativ samt pastalasagne. Vi valde Kycklingen och beställde för fridens och kaloriernas skull 2 glas vin till detta. Fräscht och smakfullt skulle jag säga, precis vad vi behövde inför en en stund i paradiset. Under tiden vi åt hade ovädret dragit in och regnet börjat falla. Vi var dock beredda på mycket kraftigare skurar än vad som kom, molnen hade sett minst sagt hotfulla ut. Då det fortfarande var en stund kvar till klockan 14 passade vi på att stiga in i den närliggande second hand butiken. Vi fastnade för skohyllan och innan vi visste ordet av så hade vi båda fått med oss ett par skor var plus att Hanna hade inhandlat ett helt otroligt häftigt par solglasögon.

Men nu var klockan 14 och det var dags. Vi steg in i lokalen som låg i den mur som en gång slingrat sig runt staden och skyddat invånarna från inkräktare. Vilken miljö. Inte ett fönster, men väggar av genuin mur och vacker inredning på toppen. Wow! Vi fick varsin påse med tofflor och badrock och efter att ha bytt om till bikini hoppade vi i den upplysta jaccuzzin som stod till förfogande. Ah!  Jaccuzzin var utrustad med massagestrålar vilket gjorde under för min trötta rygg. Det var bara vi där vilket gjorde hela upplevelsen ännumera avslappnad. Vi testade sedan både ångbastun som var så varm att vi endast stod ut ett par minuter, och den vanliga bastun. Sen var det dags för behandling. Kvinnan som skulle utföra behandlingarna sa att de missuppfattat oss och trott att vi skulle ha två behandlingar var, och då hon var ensam erbjöd hon sig att utföra båda de bokade behandlingarna på oss båda, till priset av en var. Ja vem kan säga nej till ett sådant förslag?!

Vi började med Västerport Lavendel Dröm vilken inleddes med att vi i tur och ordning skrubbades med en turkisk saltscrub. Efter att vi duschat av oss masserades lavendelolja in över hela kroppen och vi lindades sedan in i plast. Under tiden oljeinpackningen verkade rengjordes våra ansikten med rengöringskräm och sedan applicerades en ansiktsmask. Efter ett tag fick vi vända på oss och avnjöt en efter en en underbar ryggmassage. Det hela tog ca 80 min och var helt underbart!! Jag har aldrig varit på spa, men jag njöt till fullo och kände mig som en ny människa efterråt. Men det var inte slut där. Dags för nästa behandling, Lyckliga fötter.

Vi sjönk ner i två kroppsformade fotöljer inredda med falsk fårpäls. På bordet bredvid låg diverse inrednings- och skönhetsmagasin och vi tog båda varsitt ex. Under avslappnad musik, läsning och småprat utfördes noggrann filning, putsning och massage av våra fötter, och till sist målning av tånaglarna. Hanna sa att när hon avnjutit denna behandling på andra ställen hade de filat mer, men mina fötter var lena och vackra, så jag var återigen helnöjd. Är ganska säker på att Hanna var det med. En helt underbar avslutning på en helt himmelsk minisemeter.

Efter detta var vi båda redo att åka hem. Hanna satte sig vid ratten och med p3 på radion så susade vi hem. P3 kultur var just denna dag fyllt av upprörda kvinnor med mindervärdeskomplex inför män och minst sagt avskyvärda åsikter. Det var dock ganska roande att i all lätthet röra upp sig över detta och det gjorde nog resan lite kortare.

En riktigt lyckad spontan minisemester måste jag säga. Jag kan definitivt rekomendera andra att följa i våra fotspår.

Kategorier
Bag in Box Prisvärd Röda viner Sydafrika

Midsommarboxen 2009 – Fleur Du Cap

Fleur Du Cap, Sydafrika Western cape, Shiraz Cinsault Viognier, 2009

Midsommar 2009 blev en stughändelse i smålands skogar. Björns familj har en stuga vid sjön Bolmen, och det var hit årets inbjudan tog oss. En idyllisk miljö med närhet till fiske och bad – om bara vädret tillåter.

Årets paradgäng bestod av Helena och Tommie, Björn och Oscar, Sezar och Johanna,  Jezper, Ida och sist men alltid mest berusad, Hanna. Vi had planerat maten så att det mesta var färdiglagat och bara  var att värma eller ställa fram. Sängar fanns till alla så inga tält behövdes. Sprit, vin och öl i massor fanns också, så man skulle kunna säga att vi hade allt vi behövde.

Efter att ha landat satte jag och Hanna igång att plocka blommor på ängen. Det fanns i stort sätt bara hundkex och smörblommor, men tillsammans med den något otippade stammklädseln av ormbunkar så blev det en fin fin midsommarstång värdig ett helt gäng danser.

Mat, öl och cider intogs således under vilda sånger i allt från operaversioner till "speedy gonzales" tempo. Vinet fick vänta till senare. Mat hystades in och innan vi visste ordet av var alla både fulla i kroppen och i knoppen. Och som sig bör ska detta genast stampas ned till rungande dans runt stången. Efter en rökpaus på ca 25 cigg vill säga.

Efter några timmars paus samt en underbart god rabarberpaj som Tommie och Sezar lyckades förstöra kungligt genom att hälla rom i vaniljvispen hade kaminmannen gått lös på diverse gamla möbler nere vid vattnet och det var dags för en mysig stund framför brasan. Sezar, som kaminmannen kallas i dagligt tal, höll hela kvällen ett vakande öga och en ny hög ved redo. Han täljde även pinnar till korvgrillningen.

När myggen ätit sin buffe och det var dags för regnet att rensa upp festen delades partyt upp i lite olika grupper. Några tog festen tillVW-vbubblan medans andra hade skrik så spelar vi i stugan. Lugnet lade sig inte förräns sent sent till tonerna av "detta låter precis som Enya" och " just det här partiet älskar jag".

På morgonen var det dags för unga damen att som vanligt vakna i arla morgonstund, och precis som jag utlovat på nattakvisten väckte jag samlingen med stärkande toner från en avliden legend. Lördagens tema började redan klockan 08 gå i Kentas tecken som med låten "just idag är jag stark" skänkte en alldeles obeskrivbar energi till hela gänget.

I samma veva bestämde jag mig också för att det var läge att dra igång fest nr 2, och startade med att bjuda på redan etablerade klassiker som "nubbe med gubbe" samt "nubbe med gubbe vanilj". Det blev en succe och innan någpn visste ordet av hade i stort sett samtliga ryckts med i stämningen. Ledningen tog dock jag och Björn som höjde upplevelsen av Stena – ett sällskapsspel med hjälp av en i enighet med kritikerna fantastisk bag in box från Sydafrika. De smaker jag minns var röda bär i massor, men sen är minnet inte det bästa. Minss dock väldigt tydligt att jag tyckte att det här verkligen var ett gott rött vin som jag defenitivt kommer att köpa igen.

BiB:en  i fråga var den här gången:

Fleur Du Cap, Sydafrika, Western Cape, Shiraz Cinsault Viognier, 2009(2088)

Enligt systembolaget var det dessa smaker jag skulle kännt om jag koncentrerat mig mer på vinet än mina dyra spelgator.

Doft: Fruktig, aningen rökig doft med inslag av fat, mörka bär, örter och sötlakrits.

Smak: Fruktig, rökig smak med inslag av fat, mörka bär, vanilj och sötlakrits.

Jag är sedan länge ett stort fan av Fleur du Caps vita viner men nu sällar sig även den här billigare och enklare utmanaren till skaran.

Newsdesk.se redovisar att boxen blivit utnämnd till Sveriges mest prisvärda röda bag in box vin  under vinmässan Vinordic som arrangerades den 23-26 april. Här provade en jury på 16 personer igenom 525 olika viner för att kora sveriges mest prisvärda viner.  Så det var nog inte bara ruset, utan vinet var nog verkligen gott, men jag lovar att prova och kommentera igen under mer sansade former.

Kategorier
Prisvärd Sydafrika Vita viner

En exotisk rak höger!

KWV Roodeberg, Sydafrika, Western Cape, 2007

För någon månad sen var det dags för ytterligare en repris av vår favoritfredag: Avslappnad hemmakväll i mysbyxor med räkor, vin, aioli från fiskarbröderna i Nordstan och rustik baguette. Underbart! Då jag någon vecka innan gått vilse på systemet och råkat trassla in mig i inte mindre än 12 flaskor vin av blandad kulör så köpte jag ingen specifik räkvinare utan tänkte att någon av de 12 måste passa. Vi började som alltid med att fortast möjligast botanisera i vinstället så fort vi hunnit hänga av oss stressen i hallen. Efter att ha bökat runt en stund åkte en för mig inte okänd men obeprövad flaska vitt fram. Jag var mycket nyfiken då jag minns att beskrivningen på hyllkanten lät kanonspännande, även om jag inte minns exakt vad det stod. Jag var till och med för nyfiken för att bry mig om att kolla om den verkligen skullle passa till räkor.

Fram med två glas och en snabb skål innan luktandet och smakandet tog vid. Hopps! Frukt och kryddor! Mogen ananas, citrus. Det här var som att få sig en exotisk rak höger! Jag var ganska säker på att dessa smaker skulle finnas med i "experternas" beskrivning då det verkligen inte kunde smaka något annat. Mycket udda, att man känner smaker så tydligt i ett vin. Iallafall i min mun. Oftast är det hintar och inte mycket mer och jag kan beskriva smakerna som beskrivs av de kunniga först efter att jag läst igenom dem. Och att det inte heller skulle passa vidare bra till räkorna kunde jag faktiskt också räkna ut, men det fick gå. Kanske är dags att presentera vinet i fråga:
KWV Roodeberg, Sydafrika, Western Cape, 2007, (32155) .

Vid en närmare titt på internet hittade jag följande beskrivningar och fakta och jag var, precis som jag trodde, mycket närmare än vad jag brukar vara Beskrivning enligt systembolaget.se:

Doft: Mycket fruktig doft med inslag av fat, mango, aprikos, ananas och vanilj.

Smak: Torrt, mycket fruktigt vin med inslag av fat, mango, gröna bananer, annanas och grapefrukt.

serveringstips: Serveras vid cirka 8°C till exotiskt kryddade, grillade rätter av fisk eller kyckling, gärna med inslag av tropisk frukt.

På Vinbutiken.se kunde man läsa följande myckt mer överensstämmande beskrivning. Så här ska det låta:

Stor, öppen, aromatisk doft av smörblommor och exotisk frukt som lime och mango, samt en elegant ton av rostad ek. Smaken är medelfyllig, lätt smörig men med tydlig frukt av lime, persika och melon. I den långa eftersmaken känns en lätt rostad ton och karaktär av mandel.

Passar som apéritif tack vare sin fina frukt, men även mycket bra till sallader, olika fiskrätter, pasta och lätta rätter av ljust kött.

Då detta vita vin hade så otroligt mycket smak och då det inte påminnde om andra vita viner jag druckit så passade jag på att forska lite i härkomsten av vinet. På hemsidan Arvidnordquist.se hittade jag överraskande nog receptet på vinet, inklusive en hemlighet. Lite spännande läsning faktiskt.

Det premiärvin som nu lanseras är en blend på 45% Chardonnay, 40% Chenin Blanc och 15% ”winemakers secret”. Vi väljer dock att avslöja hemligheten! Det rör sig om ungefär lika delar Viognier, Nouvelle samt Pinotage, den senare vinifierad utan skal, som en blanc des noirs. En kul detalj är att både Nouvelle (påminner i stil om Sauvignon Blanc) och Pinotage är inhemska Sydafrikanska korsningar. Allt Chenin Blancvinet och 75% av Chardonnayn har lagrats med ekkontakt mellan tre och sex månader, all ek är fransk. Vinet är medelfylligt till fylligt, helt torrt och har stor fruktarom med inslag av persika och melon, ektonerna är tydliga men väldigt väl integrerade. En klassisk, litet stramare stil helt enkelt.

Så omdömme, om jag får säga det själv. Ett spännande ovanligt vin som jag gärna provar till en kryddig exotisk fiskrätt eller två. Måstre bara hitta passande recept! Jag tror också att vinet gör sig ypperligt som ett efterrättsvin till glass eller fruktsallad, så det kommer jag också prova.

Priset 79kr gör den till prisvärd i mina ögon. En flaska man troligtvis kommer hitta i mitt vinställ då och då.