Dr L, Tyskland, Rieseling, 2008
Jag tar en paus i jobbandet för att diskutera kvällens spontana stjärna. Föt att hitta arbetsinspiration tog jag fram ny Ica Buffé tidningen och spontanbläddrade lite. På en reklamsida tittade en färgrann och inbjudande reklam fram med varma känsor från Asien. Panang kryddmix, bara att mixa med cocosmjölk och tunt skivad kyckling och voila, klar att servera med äggnudlar. Jag blev direkt sugen och reste mig utan tanke upp och gick ut till bilen. Jag behövde ändå in till Lerum och hämta ut mina stövlar på vilka skomakaren bytt ut en trasig dragkedja.
Väl på Tempo, det fick bli snabb-butiken, åkte manchego sallad, färsk chilli, äggnudlar, cocosmjölk light och panangkrydda ner i korgen. Det tog inte många sekunder för den inbjudande korgen att väcka ett vinsinne vilket jag i söndags för alltid tackat nej till och som jag hoppades aldrig få se igen. Då denna grönskande vingård låigger vägg i vägg med Tempo gjordes inhandlandet av passande dryck oemoståndligt. Det är nått med den butiken. Det är som ett kall!
Då det är årets fattigaste vecka var jag ensam i affären och expediten såg nästan chockad ut över att ha en kund. Jag förklarade mina ingredienser och visst hade hon ett vin som skulle passa. Och visst var det som jag fruktade, en halvsöt riesling. HuuuH! Rysningar gick genom kroppen och jag sa försiktigt att det verkligen inte är en favorit. ”Nä men här gifter sig smakerna”, sa hon. Och vem kan motstå en sådan inbjudan. Den gröna sötsliskiga flaskan hamnade i korgen, och tack gode att ettiketten åtminstånne var tilltalande.
Väl hemma gick det fort, Tommie var tvungen att snabbt äta för att hinna med ”slashat-din machete i teknikdjungeln” så allt åkte i pannan direkt. Lukterna var naturligtvis underbara, jag menar kaffir-lime och chili, vad kan gå fel där. Vinet hamnade så klart i frysen, men hann ändå inte bli tillräckligt kallt innan det var dags. Så här hade vi nu smakrik snabbmat med en halvvarm halvsöt tysk riesling. Intressant är en mening. Skrämmande en annan. Men vi gav båda denna tyska freulein en chans, vilket också andra vindrickare gjort.
DR L, Tyskland, Rieseling, 2008 (7218) 79 kr
Systembolaget har följande beskrivning:
Doft: Ungdomlig, druvig doft med inslag av vingummi, gröna äpplen och mineral.
Smak: Halvtorr, mycket frisk, druvig smak, inslag av gröna äpplen, lime och honung.
Druvor och honung är givna. Jag skulle vilja lägga till ungt gräs och krusbär. Halvtorr är nästan en underdrift. I min mun är den söt. Men till maten. Wow. Här händer det grejjer. Syrorna gifter sig och sötman mattas av. En klar smak av äpplen framträder och friskheten tar helt över sötman. Vilken grej. Det gäller dock att ha bra med matsmak i munnen för att denna smakkombination ska uppstå och det är bara så mycket mat man kan äta.
Såhär i efterhand är lite mindra än halva flaskan kvar, och vad ska vi göra med den? Troligen åker den i vasken.
vinvin.se ger denna tyska tre stjärnor och följande beskrivning:
Ungt, stramt och mineraligt med utmärkt fruktighet, inslag av lime och krispiga äpplen och hög fin syra.
Aha, mineraler, det har de rätt i. Lite sur att jag missade det. Men å andra sidan kunde jag knappt svälja fort nog före maten, så skyller på det.
Men inga prinsesskronor lämpar sig här. Nej, det går bara inte. Känns som ett lika sött vin dessutom hade kunnat hittats för en mycket billigare pening.
Nu tillbaka till verkligheten.