Etikett: Vin till krämig pasta

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Frankrike Röda viner Vinprovar tisdag

Vinprovartisdag på franska

Couvent des Jacobins, Frankrike, Pinot Noir, 2007

Tisdag igen, och det är en hel schysst tisdag dessutom. Jobbet tog en spännande twist idag, och vi ska lämna anbud på ett jättejobb. En tropisk värme har lagt sig över Göteborg och på vår västra sida av huset står den färdiga altan och bara lyser njutning. Som sagt. En riktigt bra tisdag. Dessutom var det träning igår. Vilken kick det är!

Men idag är det vinprovar tisdag, och vinet är faktisk återigen utvalt i samråd med chefen för Lerums systembolag. Idag gav jag henne i uppgift att matcha en krämig oxfilepasta smaksatt med parmesan och basilika med någon passande vindryck.

Hennes första rekomendation till krämig pasta och parmesan var en flaska ripasso, men då de billigare varianterna i min mun är som att bjuda in en vän och när denna hängt av sig jackan och kommit in har man inget att prat om, så jag bad henne att rekomendera en annnan ”vinart”. Hon gick då genast till den franska hyllan, och då både jag och min väninna Hanna alltid kommer att vara svagast för Franskt, så var det inte svårt att välja.

Couvent des Jacobins, Frankrike, Pinot Noir, 2007 (5283) 115kr

Systembolaget.se beskriver pavan enligt följande:

Lukt: Kryddig doft med inslag av jordgubbar, skogshallon och vanilj.

Smak: Kryddig smak med inslag av jordgubbar, skogshallon, örter och vanilj.

Den här beskrivningen kunde jag bara inte hålla med om, så jag letade vidare.

På www.vingruppen.se hittar man en mycket angenäm beskrivning av just den här pavan. Bland mycket annat skriver de det här:

Vinets karaktär:
Ljus, blåröd färg Stor, kryddig doft med inslag av hallon, blåbär och örter. Kryddig smak, angenämt stram med inslag av slånbär och körsbär, lång eftersmak.
Passar till:
Vinet har en bra syra med fina tanniner och en härligt liten söt fruktighet som gör att vinet är strålande att njuta för sig själv men är ett kanonvin till kött med såser av rött vin som coq au vin. Vinet kommer att blomma om man blandar in lite fett eller en krämig konsistens som potatispuré då friskheten dämpas de övriga i vinet får glänsa. En perfekt kombination är Wallenbergare med potatispuré och rårörda lingon med skirat smör!
Och jag håller med. Det här var en riktigt skarp donna i sällskapet. Då det är tisdag och mitt iveckan bytte jag ut oxfilen mot lövbiff, och grädden mot lättcremefraiche, men parmesanen den var där. Och det var jättegott ihop. Precis som för sig självt. Beskrivningen av vinet i min mun hittar vi ovan: ” kryddig smak, angenämt stram med inslag av slånbär och körsbär, lång eftersmak” . Kunde inte beskriva den på annat sätt. Det här vinet har det där som jag ofta inte kan sätta fingret på. Jag brukar benämna smaken/känslan som bensin eller petroleum. När man läser den här beskrivningen så kan det kanske vara en mix av stramhet och slånbär, de där bären kan ju smaka ganska udda… Det där tål att tänkas på. Bensin/petroleum = osockrade slånbär?
Disktriktet där den aktuella flaskan fötts upp är Bourgogne, och då jag och Hanna är strora Bordeauxfans så kommer den här flaskan aldrig att nå samma njutningsgrad som en mörk pava därifrån, men för att vara en Pinot Noir från den mer östra sidan så var den mycket bra. Mest för att den har en sån annorlunda smak. Den står ut från mängden på ett bra sätt. Och till följd av detta hamnar den också, trots sitt ursprung, i vinstället med de andra favoriterna. Och till kött, och då kanske i likhet med förslaget beskrivit ovan, kommer jag defenitivt att prova den. Riktigt bra men framför allt annorlunda vin.
Betyg: 4 mycket intressanta sessanhuvudbonader av  den sort den ryske tsarens kvinnor bar…. Skinande rena är de iallfall då min stockholmsreporter roar sig på sydligare orter och har lämnat Vinprovartisdagarna åt sitt öde för ett tag. Om han bara visste vad han missa!.