Kategori: Prisvärd

Kategorier
Calles i Tyskland Ett måste i vinhyllan Prisvärd Röda viner USA

Allahelgonamys med pompös middag och rött i glasen

Beringer Stone Cellars, USA Califorien, Zinfandel

Så var det lördag kväll igen. Då vi nu tror att detta är sista helgen som vi spenderar i lägenheten så har vi valt att stanna hemma och ta hand om varandra denna kyliga mörka allahelgona, eller Halloween  om man nu vill kalla den så. Jag själv föredrar den svenska varianten, men tycker såklart att varje tillfälle att klä ut sig är ett välkommet inslag.

Efter ytterligare en champangefredag vaknade vi båda upp lite segare än vanligt. Trots detta var Tommie ute vid tomten med sin pappa tidigt medans jag låg kvar i sängen. Senare skulle Tommie iväg med Jeppe, så idag fanns det chans till lite ”metime”. Härligt. Detta firade jag som sagt med att ramla ur sängen senare än vanligt samt att ta en shoppingdag på stan. Det var faktiskt helt underbart att bara gå själv och drälla i min egen takt. Och lite småsaker fick jag allt med mig hem. En te-kanna i glas med sil, ny konservöppnare både till mig och svärmor, 2 Filippa K kaffemuggar och en plånbok till Tommie. Det får ses som en lyckad fångst!

Nu sitter jag framför TVn efter att ha förberett det som går att förbereda inför kvällens allahelgonamiddag. På menyn står stekt oxfile vilken serveras med ett krämigt potatismos riktligt kryddat med färsk persilja, vitlök och svartpeppar, rödvinssky, en fräsch krispig blandsallad med mangold samt ugnsbakade färska rödbetor täckta med chévre ost. Oh! låter det inte bara helt underbart.

Då vi inte har några vinrester kvar att göra sky på valde jag att öppna en flaska med potential men som köptes billigt på Calles i Tyskland. Donnan i fråga:

Beringer Stone Cellars, USA Californien, Zinfandel, 2005 (74651)

Då Tommie ligger och drar sig i sängen efter en eftermiddagslur passade jag på att sätta mig vid datorn med ett glas för att provsmaka . Mmm, bara lukten verkar lovande. Luktar sött pch tungt, syltade röda bär och läder. Och smaken. Ojoj. Läder, syltade björnbär och  körsbär  En härlig mix. L äder smaken är mycket framträdande och känns helt självklar.

Då det är en beställningsvara på systemet så fanns ingen beskrivning att hämta där, men på Vinguiden.se fanns följande:

Doft : Syltig, aningen bränd doft med inslag fat, mogna jordgubbar, plommon och lakrits

Smak: Utvecklad, eldig, syltig smak med inslag av fat, jordgubbar, plommon och vanilj.

Ja alltså, vanilj och fat kan jag hålla med om, men resten, nej knappast. Både björnbär och läder är i min mun de mest framträdande  smakerna. Men men. Smaken är som baken. Väldigt gott var det iallafall och för det svenska priset av 79kr så får man Mycket! vin för pengarna, men på Calles blir det ett riktigt fynd. Sådanna här pavor kommer det finnas fler av i mitt vinställ i framtiden. Lovar!

Nej nu är det dags att ta tag i maten. Härlig allahelgona!

Kategorier
Calles i Tyskland Champange Mousserande vin Prisvärd Recept

Skumpafest då lägenheten äntligen är såld!

Här ligger man och tittar på Jordin Sparks i svenska idol och tänker, som alltid när det är Amerika, herre gud vad bra de är. Jag menar har ni sett Americas best dance crew? Shit. They can dance.

Själv, är jag himla nöjd då min fredagssuprise blev helt lyckad. Under tillagning drack jag inte helt oväntat en Beringer Stone Cellars, och jag slutar aldrig att häpnas över hur fantastiskt det här vinet är!

Iallafall så bestod min fredagssuprise av två nät färska musslor, 350 gram räkor, ett paket färsk pasta – pappardelle- samt en rustikbaguette. och glöm inte den sista ingrediensen, 40g smör. Jag började med att koka  2 nät musslor, som efter rensning mer blev ett, 4 dl vitvin, persilja och 1/2 rödlök. Då Tommie hatar lagad lök så skar jag löken i mycket stora bitar så att den är lätt att ta bort. Vid sidan av detta kokade jag den färska papperdellen samt skalade räkorna.

Jag hällde sedan av pastan,  sorterade alla musslorna från skalen och hällde av lite av spadet då det egentligen var meningen att man skulle haft 2,5 dl vin. Jag gillar vin så tar alltid mer. Sedan hällde jag pastan i musselspadet, tillsatte de skalfria räkorna och musslorna, saltade, pepprade och blandade sedan i pastan. 40 g smör fick till sist krydda alltsammans – och ”kära nån” det blev bra. Det blev rättare sagt helt magiskt!

Och anledningen till att jag kollade upp detta receptet från början:

Menger-Krug, Tyskland, Pinot Brut

Då jag är lite på lyset så sökte jag iallafall lite runt på nätet efter den här pavan mouserande vin, men då jag endast hittade sidor på tyska, och då jag vet att just denna madame, för så säger jag om skumpa, är köpt för 120kr på Calles, så gav jag upp.

Mitt eget utlåtande är jättebra. Torr men fruktig champange med brödsmak som smakar i liga med moët och gänget, men har antagligen inte råd med samma marknadsföring. Till just denna rätten var den perfekt. Nästa gång jag är på Calles så är det minst 10 st sådana här flaskor som kommer med hem!

Och med det så lägger jag mig gärna till rätta i mitt alldelese för stora täcke och bara njuter av livet, våra många slantar på fickan och de eventuella planerna att åka till australien i januari =) . Livet leker!

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Prisvärd Skönhet och hälsa Sydafrika Vita viner

Vindränkt sommarkväll till en ny bekantskaps ära

Denna första onsdagen efter semestern bjöd på alldeles underbart väder. Koncentrationen vid mitt skrivbord var i stort sett bortblåst, och det var med lätta steg som jag promenerade hemmåt när klockan äntligen blivit 14, jag passade på att ta ut lite komptid. Och vädret var som sagt fantastiskt, och jag tänkte att det här måste utnutjas. Jag ringde Hanna och undrade om hon och Magnus ville komma på grill och japp! Det ville de.

Men vad skulle vi grilla. Jag var inte direkt sugen på kött, och fisk kan jag egentligen ingenting om när det kommer till grill. Men det kan folket i fiskbilen, så jag gick dit. Grilla fisk, javisst. Ta havskatt. Marinera med hackad färsk chilli, vitlök, salt, peppar och olivolja. Lägg på teflongaller och grilla. Mums! Lätt att detta skulle bli kvällens bjudmat. Men tillbehör. Efter en snabb tankepaus bestämde jag mig för ugnsgrillade rotfrukter. Perfekt! Och vin hade jag i massor hemma efter min senaste shopping i systembutiken.

Väl hemma var jag genomsvettig. Visst hade de pratat om medelhavsvärme, men det här var löjligt. Och jag han inte sätta foten innanför dörren innan Leon kastade sig på mig och ville gå ut. Jaja. Jag tog snabbt fram en bricka och började ladda den med alla tillbehör och råvaror för att fixa festen. Fisken fick dock vila i kylen.

När jag nästan var färdig med hackandet av morötter, palsternackor och kålrot kom Hanna. Som en ängel från skyn slängde hon snabbt fram två iskalla öl. Jag höll på att smälta bort, så det var välkommet. Jag dricker knappt öl nu för tiden, men den här satt där den skulle.

Då jag var klar med hackandet gick vi upp och bredde chilli- och vitlöksmarinaden över fisken. Det såg helt underbart ut! Hanna tog sig an grönsakerna och la upp dem på plåt med olja och salt. Nöjda med förberedelserna återgick vi till solandet på gården, nu med två glas Fleur du Cap, Hannas favoritröda på box, i händerna.

Efter en stund ramlade även magnus in. Det här var andra gången jag träffade honom och redan vid första mötet, som var på brunchen på Ritz i söndags, gjorde han ett bra intryck. Han fick sig genast en glas rött, men vi bestämde oss för att vänta med maten tills Tommie kom tillbaka från sitt äventyr i Tidaholm. Vi satt och pratade i vad som bara kändes som en stund när Tommie skickade ett sms och sa att han var påväg hem. Hopps! Dags att starta grillen och sätta in grönsakerna.

Grillningen underlättades väldigt av teflongallret jag köpt i fiskaffären och med ytterligare lite lånade verktyg gick det hela som en dans. Och det blev helt fantastiskt gott. Herre! Fisken var precis rätt grillad och smakerna från marinaden passade perfekt ihop med det  fasta vita köttet. Och rotfrukterna. Vilket kompliment. Tillsammans blev det en av mina absolut bästa rätter. Och samtliga middagsgäster höll med, även Tommie när han väl kom. Och ännu bättre blev det med båda av de två vinerna som vi valt för kvällen:

Simonsig, Syd Afrika, Chardonnay, 2008 (2032)

Systembolaget.se bidrar med följande karaktärisering:

Doft: Stor, ungdomlig doft med rostad fatkaraktär, inslag av päron, ananas, nötter och citrus

Smak: Torrt, fruktig vin med rostad fatkaraktär, inslag av päron, ananas, nötter och grapefrukt.

Vinklubben.se ger en mycket liknande beskrivning enligt nedan:

Tilltalande frisk ekfatskaraktär och en angenäm doft av tropisk frukt, men även smör och nötter. Smaken är frisk med välinpackade ekfat och med lager på lager av tropisk frukt, smör och nötter. Ovanligt lång eftersmak för prisklassen. En liten restsötma bidrar till att göra vinet lämpligt till många rätter.

Jag blev alldeles till mig när jag såg den här beskrivningen, för i mitt block har jag skrivit, annans/gula frukter, nötter och smör! Ha ha! Jag lyckades få till alla smakerna. *stolt*

Och det var ett bra vin. Tilltalande kan jag verkligen hålla med om, och det är en nog så blygsam beskrivning. Det här vinet slår inte riktigt lika högt som t.ex. Masi Masianco, men den kan vara ett bra alternativ om man vill ha lite ombyte. Och för 85 kr får man verkligen valuta för slantarna.

Vin nummer två var en vinare ifrån Frankrikeresan som Hanna hade med sig. Den här gången från den allra första vinprovningen som vi gjorde på den resan. Tyvärr en lite för söt flaska för min smak, och även för Magnus visade det sig. Jag letade runt efter någon mer beskrivning, men då det var ett mycket  litet vineri så hittade jag ingen information. Men den var inte speciellt bra, vi var nog bara tagna av hela vinprovar upplevelsen när vi hamnade just i det vineriet. Så jag nämner den bara vid namn. Den var söt och blommig precis som en gewurtztraminer ska vara så med andra ord ingen fest i min mun.

Robert Blanck, Frankrike Alsace, Gewurztraminer, 2007

Flaska tre, vi gjorde bra ifrån oss denn afton, var en fransos ur min vinhylla. En lättare röd donna från FLeurie. Jag hade inte stora förväntningar då de tidigare röda därifrån varit ibland dåliga och ibland bara inte så goda. Men den här var något annat:

Domaine Du Haut-Poncie, Frankrike FLeurie, 2006

Till mit förtret kunde jag inte hitta någon information om den här flaskan heller. Men den var torr och full av röda bär. En mycket somrig och härlig flaska. Denna skulle bli en flitig besökare i min hylla.  Jag hoppas verkligen att jag har någon yttelrigare hos mamma Det här vineriet eller vinshop – vi köpte några så också, skulle jag vilja besöka igen.’

Från 2006 var den också,denna underbara flaska. Och om jag får göra en bedömning så var den helt klar för att drickas och kunde omöjligt bli bättre. Underbart!

Resten av kvällen forsatte i vinets tecken och innan vi visste ordet av så var klockan 01 och vi satt alla inne hos oss och pratade obsceniteter. Magnus föll bra in i gänget och både jag ochTommie tror att det här nog är en perfekt Hanna kille. *Vi håller tummarna för att de ska få leva lyckliga så länge de önskar*

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Italien Prisvärd Skaldjur Vita viner

Strandliv med Italiensk avslutning

Masi Masianco, Italien, Pino Girgio Verduzzo, 2008

Fredag och vi har äntligen varit ute vid tomten för första gången sedan markarbetet satte igång. Grabbarna hade röjt bra och uppfyllnaden för huset och garaget var nästan helt klar. Nu återstår bara lite flis på toppen samt att röja iordning resterande delar av tomten.  Kan knappt vänta tills plattan är gjuten och matjorden är lagd. Sen är det bara leveransen av ett styck Hjältevadshus, modell Björken, som ska in och sen är det klart. Kan det gå lika lätt som det låter, det är frågan.

Efter besöket åkte vi raka vägen ner till stranden vid Aspen (Lerum) för att njuta av en av de få soldagar som det bjudits på den här semestern. Klockan var bara 10:30 så vi var bland de första att anlända. Precis som förväntat vällde dock barnfamiljerna in en timme senare. Men lugnet var underbart så länge det varade.

Tommie hade varnat mig för att det skulle vara väldigt långgrunt vid den här stranden, som tydligen var huvudstranden till Aspen, men att det skulle vara ca 500m med endast knädjup hade jag aldrig räknat med. När man äntligen kommit ut dit det gick att doppa sig var det dags att gå in igen för att inte vara utom synhåll för värdesaker för länge. Värdelöst? ja, litegrann. Men få saker slår att ligga på en gräsmatta vid en sjö och lapa i sig sol, så vi hade det underbart.

Jag lyckades få Tommie att stanna på stranden till ca klockan 13:30, men sen gick det inte mer. Lite större moln hade ändå börjat dra in, så det gjorde inte så mycket.  Då vi skulle fira Evelinas, mitt brorsbarns, födelsedag dagen efter passade vi på att åka in till Lerums centrum för att ta en titt på deras utbud av barnleksaker. Vi hade en lista med önskeprylar och tänkte att något måste de ha. Efter att noggrant ha granskat samtliga leksaker i butiken bestämde vi oss för att köpa ett Hello Kitty hus istället för Little Petshop som det stod på listan. De skulle inte komma in förräns i september, så det var kört. Vi handlade också hårspännen med hästar. Det borde gå hem. Mamma hade också födelsedag, men då vi lagt ihop till en vinprovning på systemet som min bror lovat att fixa så var det inget vi behövde tänka på. Istället bestämde vi oss för att ta en sen lunch på fiket på torget.

Efter en kycklingsallad och en sväng på systemet där vitt guld och öl  åkt ner i korgen packade vi nöjda in oss i bilen för hemfärd. Då det var varmt ute och vi båda var sugna på en lättare middag så bestämde vi oss för favoriten färska räkor, baguette och aioli. Det var ju ändå fredag. Det vita guldet som var en okänd Italiensk donna hade vid 20 snåret hunnit bli riktigt kall och vi hällde förväntansfulla upp den gudomliga ljusa vätskan. Varför förväntansfulla? Jo för att det var en Masi. Jag kan inte mycket om Italienska viner, men att Masi-vinerna oftast är jättebra har jag iallafall snappat upp.

Masi Masianco, Italien, Pino Girgio Verduzzo, 2008 (2415)

Systemet.se ger följande beskrivning:

Doft: Fruktig, aningen blommig, ungdomlig doft med inslag av mandarin, päron och mandel.

Smak: Torr, ungdomlig, något fruktig smak med inslag av gråpäron, mandel och grapefrukt.

Här håller jag helt med. Jag älskar de gråa päronen och grapefrukten, och det var p.g.a den beskrivningen som denna inhandlades. Min mun fylldes av glädje av den lätt sträva fruktiga smaken. Även Tommie som annars inte alls gillar mina viner började göra njutfulla läten och gick till och med så långt att han utnämnde det till sitt favorit vin! Jojo. Den här flaskan kommer att finnas i min vinhylla för jämnan. Och för 83 kronor så är den om inte ett fynd, så iallafall mycket prisvärd.

Jag lät en lätt fnysning passera mina näsborrar efter att jag läst recensionen från Vinklubben.se, som tyvärr inte var av samma uppfattning som jag.

Masis blandning av pinot gris och den lokala druvsorten verduzzo ger här ett rent, torrt och fruktigt vin, med inslag av päron och grapefrukt. Lite småtrist men väldigt välgjort. Till den stora festen.

Här förstår vi inte alls hur de tänkte, men kanske hade vinprovaren en dålig dag, taskig uppväxt, eller bara helt enkelt annorlunda smak än vi. Det senare är nog mest troligt, men jag tycker iallafall att denna recension delvis skall ignoreras och min egen honoreras!

Masi Masianco var iallafall för oss en perfekt avslutning på en perfekt dag. Det är dagar som dessa som gör att man orkar jobba hela året fram till nästa sommar och semester.

Kategorier
Bag in Box Prisvärd Röda viner Sydafrika

Midsommarboxen 2009 – Fleur Du Cap

Fleur Du Cap, Sydafrika Western cape, Shiraz Cinsault Viognier, 2009

Midsommar 2009 blev en stughändelse i smålands skogar. Björns familj har en stuga vid sjön Bolmen, och det var hit årets inbjudan tog oss. En idyllisk miljö med närhet till fiske och bad – om bara vädret tillåter.

Årets paradgäng bestod av Helena och Tommie, Björn och Oscar, Sezar och Johanna,  Jezper, Ida och sist men alltid mest berusad, Hanna. Vi had planerat maten så att det mesta var färdiglagat och bara  var att värma eller ställa fram. Sängar fanns till alla så inga tält behövdes. Sprit, vin och öl i massor fanns också, så man skulle kunna säga att vi hade allt vi behövde.

Efter att ha landat satte jag och Hanna igång att plocka blommor på ängen. Det fanns i stort sätt bara hundkex och smörblommor, men tillsammans med den något otippade stammklädseln av ormbunkar så blev det en fin fin midsommarstång värdig ett helt gäng danser.

Mat, öl och cider intogs således under vilda sånger i allt från operaversioner till "speedy gonzales" tempo. Vinet fick vänta till senare. Mat hystades in och innan vi visste ordet av var alla både fulla i kroppen och i knoppen. Och som sig bör ska detta genast stampas ned till rungande dans runt stången. Efter en rökpaus på ca 25 cigg vill säga.

Efter några timmars paus samt en underbart god rabarberpaj som Tommie och Sezar lyckades förstöra kungligt genom att hälla rom i vaniljvispen hade kaminmannen gått lös på diverse gamla möbler nere vid vattnet och det var dags för en mysig stund framför brasan. Sezar, som kaminmannen kallas i dagligt tal, höll hela kvällen ett vakande öga och en ny hög ved redo. Han täljde även pinnar till korvgrillningen.

När myggen ätit sin buffe och det var dags för regnet att rensa upp festen delades partyt upp i lite olika grupper. Några tog festen tillVW-vbubblan medans andra hade skrik så spelar vi i stugan. Lugnet lade sig inte förräns sent sent till tonerna av "detta låter precis som Enya" och " just det här partiet älskar jag".

På morgonen var det dags för unga damen att som vanligt vakna i arla morgonstund, och precis som jag utlovat på nattakvisten väckte jag samlingen med stärkande toner från en avliden legend. Lördagens tema började redan klockan 08 gå i Kentas tecken som med låten "just idag är jag stark" skänkte en alldeles obeskrivbar energi till hela gänget.

I samma veva bestämde jag mig också för att det var läge att dra igång fest nr 2, och startade med att bjuda på redan etablerade klassiker som "nubbe med gubbe" samt "nubbe med gubbe vanilj". Det blev en succe och innan någpn visste ordet av hade i stort sett samtliga ryckts med i stämningen. Ledningen tog dock jag och Björn som höjde upplevelsen av Stena – ett sällskapsspel med hjälp av en i enighet med kritikerna fantastisk bag in box från Sydafrika. De smaker jag minns var röda bär i massor, men sen är minnet inte det bästa. Minss dock väldigt tydligt att jag tyckte att det här verkligen var ett gott rött vin som jag defenitivt kommer att köpa igen.

BiB:en  i fråga var den här gången:

Fleur Du Cap, Sydafrika, Western Cape, Shiraz Cinsault Viognier, 2009(2088)

Enligt systembolaget var det dessa smaker jag skulle kännt om jag koncentrerat mig mer på vinet än mina dyra spelgator.

Doft: Fruktig, aningen rökig doft med inslag av fat, mörka bär, örter och sötlakrits.

Smak: Fruktig, rökig smak med inslag av fat, mörka bär, vanilj och sötlakrits.

Jag är sedan länge ett stort fan av Fleur du Caps vita viner men nu sällar sig även den här billigare och enklare utmanaren till skaran.

Newsdesk.se redovisar att boxen blivit utnämnd till Sveriges mest prisvärda röda bag in box vin  under vinmässan Vinordic som arrangerades den 23-26 april. Här provade en jury på 16 personer igenom 525 olika viner för att kora sveriges mest prisvärda viner.  Så det var nog inte bara ruset, utan vinet var nog verkligen gott, men jag lovar att prova och kommentera igen under mer sansade former.

Kategorier
Prisvärd Sydafrika Vita viner

En exotisk rak höger!

KWV Roodeberg, Sydafrika, Western Cape, 2007

För någon månad sen var det dags för ytterligare en repris av vår favoritfredag: Avslappnad hemmakväll i mysbyxor med räkor, vin, aioli från fiskarbröderna i Nordstan och rustik baguette. Underbart! Då jag någon vecka innan gått vilse på systemet och råkat trassla in mig i inte mindre än 12 flaskor vin av blandad kulör så köpte jag ingen specifik räkvinare utan tänkte att någon av de 12 måste passa. Vi började som alltid med att fortast möjligast botanisera i vinstället så fort vi hunnit hänga av oss stressen i hallen. Efter att ha bökat runt en stund åkte en för mig inte okänd men obeprövad flaska vitt fram. Jag var mycket nyfiken då jag minns att beskrivningen på hyllkanten lät kanonspännande, även om jag inte minns exakt vad det stod. Jag var till och med för nyfiken för att bry mig om att kolla om den verkligen skullle passa till räkor.

Fram med två glas och en snabb skål innan luktandet och smakandet tog vid. Hopps! Frukt och kryddor! Mogen ananas, citrus. Det här var som att få sig en exotisk rak höger! Jag var ganska säker på att dessa smaker skulle finnas med i "experternas" beskrivning då det verkligen inte kunde smaka något annat. Mycket udda, att man känner smaker så tydligt i ett vin. Iallafall i min mun. Oftast är det hintar och inte mycket mer och jag kan beskriva smakerna som beskrivs av de kunniga först efter att jag läst igenom dem. Och att det inte heller skulle passa vidare bra till räkorna kunde jag faktiskt också räkna ut, men det fick gå. Kanske är dags att presentera vinet i fråga:
KWV Roodeberg, Sydafrika, Western Cape, 2007, (32155) .

Vid en närmare titt på internet hittade jag följande beskrivningar och fakta och jag var, precis som jag trodde, mycket närmare än vad jag brukar vara Beskrivning enligt systembolaget.se:

Doft: Mycket fruktig doft med inslag av fat, mango, aprikos, ananas och vanilj.

Smak: Torrt, mycket fruktigt vin med inslag av fat, mango, gröna bananer, annanas och grapefrukt.

serveringstips: Serveras vid cirka 8°C till exotiskt kryddade, grillade rätter av fisk eller kyckling, gärna med inslag av tropisk frukt.

På Vinbutiken.se kunde man läsa följande myckt mer överensstämmande beskrivning. Så här ska det låta:

Stor, öppen, aromatisk doft av smörblommor och exotisk frukt som lime och mango, samt en elegant ton av rostad ek. Smaken är medelfyllig, lätt smörig men med tydlig frukt av lime, persika och melon. I den långa eftersmaken känns en lätt rostad ton och karaktär av mandel.

Passar som apéritif tack vare sin fina frukt, men även mycket bra till sallader, olika fiskrätter, pasta och lätta rätter av ljust kött.

Då detta vita vin hade så otroligt mycket smak och då det inte påminnde om andra vita viner jag druckit så passade jag på att forska lite i härkomsten av vinet. På hemsidan Arvidnordquist.se hittade jag överraskande nog receptet på vinet, inklusive en hemlighet. Lite spännande läsning faktiskt.

Det premiärvin som nu lanseras är en blend på 45% Chardonnay, 40% Chenin Blanc och 15% ”winemakers secret”. Vi väljer dock att avslöja hemligheten! Det rör sig om ungefär lika delar Viognier, Nouvelle samt Pinotage, den senare vinifierad utan skal, som en blanc des noirs. En kul detalj är att både Nouvelle (påminner i stil om Sauvignon Blanc) och Pinotage är inhemska Sydafrikanska korsningar. Allt Chenin Blancvinet och 75% av Chardonnayn har lagrats med ekkontakt mellan tre och sex månader, all ek är fransk. Vinet är medelfylligt till fylligt, helt torrt och har stor fruktarom med inslag av persika och melon, ektonerna är tydliga men väldigt väl integrerade. En klassisk, litet stramare stil helt enkelt.

Så omdömme, om jag får säga det själv. Ett spännande ovanligt vin som jag gärna provar till en kryddig exotisk fiskrätt eller två. Måstre bara hitta passande recept! Jag tror också att vinet gör sig ypperligt som ett efterrättsvin till glass eller fruktsallad, så det kommer jag också prova.

Priset 79kr gör den till prisvärd i mina ögon. En flaska man troligtvis kommer hitta i mitt vinställ då och då.