Kategori: Röda viner

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Grillat Italien Min vinkällare Röda viner

Underbart rekommenderat rött från Italien

Mediterra, Italien, sangiovese cabernet sauvignon merlot, 2007

I fredags hade jag bestämt mig för att ta halvdag. Då snickarna hade gett mig en inköpslista på byggmaterial så var det tyvärr inte en eftermiddag på stan som var målet, utan ett par timmar på Hornbach med mamma och pappa. Och det tog ett tag att lasta bilen och kärran. Isolering, gles mm var efter mycket om och men packade till max på ekipaget, och till och med vår peugeot 107 hade en isoleringsbal inknödd. Summan för dagens inköp hamnade på ca 8000kr, kan säga att de kronorna hade varit trevligare att spendera i avenyns butiker, men å andra sidan så får vi en stor härlig övervåning, och det är heller inte fel. Svårt att se skogen för alla trän bara.

Påväg hem svängde jag och mamma in på systembolaget i Munkebäck då jag hade två röda donnor som väntade på mig. De hade legat i nästan tre veckor, så det var att hämta ut dem nu eller aldrig, för de skickas tillbaka efter tre veckor. Flaskorna som var ytterligare ett tips ifrån den enligt mig mycket mystiska sidan med ovanligt bra vintips, www.quercia.se. Flaskan var beskriven som ett mycket bra lagringsfynd utifrån sitt pris, och med det som underlag hade jag beställt två stycken. Namnet på Donnan:

Mediterra, Italien, sangiovese cabernet sauvignon merlot, 2007(2317) 149kr

På www.vinkatten.se kan man läsa recensionerna om vinet från bl.a. Anders Röttorp, Dagen idustri och Bengt Göran Kronstam. Bengt Göran ger flaskan 10 poäng (av 10) men håller inne med kommentarerna. Anders däremot har tagit i från tåna och delat ut 5 lysande röda symboler och kommentaren:

Rik nyanserad modern toscan.

Vingligt.se har provat vinet en härlig kväll i goa vänners lag och ger följande beskrivning:

Vinet som ser dagens ljus i Italien komponeras ihop av Merlot, Sangiovese och Cabernet Sauvignon som vuxit upp ur sand, grus och lera under Toscanas sol. Vinet som kostar 149 kronor är tämligen framfusigt, smakrikt, med toner av mörka bär, lakrits och mörk choklad som förför.

Som tack för hjälpen föreslog vi att far och mor skulle stanna på middag, och då vi skulle avnjuta fanstastiska köttbitar ifrån den ekologiska gården i Lindomme där de styckar sina glada oplågade kor på plats så var det givet att de beställda itlaienska skönheterna skulle få bekänna färg omgående. Vi korkade upp en flaska redan under tillagningen, och även för sig självt så var vinet en upplevelse. Rena himlen för att säga det rakt ut. När vi sedan drack det till de lätt stekta ryggbiffarna/entrecoterna, salladen, potatisgratängen och rödvinssåsen var upplevelsen helt enkelt komplett. Tänk att man då och då får chansen att avnjuta sånna där stunder då man nästan är gråtfärdig mellan tuggorna. Upplevelsen blir som om man för en stund besökte vardagens paradis. Mäktigt.

Och jag håller med Vingligt.se när det kommer till smakerna. Förförande mörka bär och lakrits, och riktgt mörk choklad är defenitivt där. Att det dragit hem så höga betyg från kunnande herrar förvånar mig inte. Det enda som förvånar mig är den här mycket mystiska vinsidan som igen och igen levererar fantastiska vintips.

Efter middagen var det Lets Dance och choklad stund. Mamma och pappa passande på att åka hem i reklam och nyhetspausen, och Tommie tog då tillfället i akt att dra igång Dragon Age Origins, vårt favorit spel till xboxen. Ett återkommande avslut på våra efterlängtade hemmakvällar. Men spelet är bra, så jag klagar inte!

Kategorier
Kvinnlig Lyx Prisvärd Röda viner USA

Spontanvin för lagring

Redtree, USA Califorien, 2008

Torsdag, och jag har verkligen inte varit vidare engagerad i mitt jobb. Har väl gjort vad jag skulle, men det var inte med någon passion direkt. Nä den försvann i detsamma som jag klev in i min kollega Christers vinkällare. Han hyr nämligen en ”bur” i en vinkällare på Eriksberg och vi var där för att lägga in hans 6 flaskor Italienskt  som jag beställt åt honom. Väl där nere kunde man titta in i alla andras burar och se vad de hade lagt på lager. Chateau Noeff du Papp med flera… Det var som att vara i himnlen. Men kan säga att arbetslusten typ försvann och planerna på min alldeles egna vinkällare tog fart. Jag blev så inspirerad och kände mig TVUNGEN att göra nått med  en gång. Jag satte in vin att lagra i google och hamnade snabbt och lätt på http://www.quercia.se/Vin-lagringslista.

Här hittade jag två viner vilka fångade min uppmärksamhet. Det ena var en Pinot Noir från USA vilken var ifrån nyheterna nu i februari. Den andra, Mediterra- en Italiensk madonna från Toscana,  fanns tyvärr inte men den är beställd. Så med hem följde iallafall tre flaskor Redtree, samt en spontanflaska från nyhetshyllan.

Lagringsfyndet som det var kallat:

Redtree, USA Californien, Pinot Noir, 2008 (95929) 95kr

Systembolagsdamen tvekade inför lagringspotentialen, men jag stod på mig. Systemets egen beskrivning är följande:

Doft: Kryddig doft med inslag av rostat fat, jordgubb, hallon, cola, vanilj, örter och sötlakrits.

Smak: Mjuk, kryddig, aningen eldigt vin med rostad fatton, inslag av hallon, ingefära, cola, örter och sötlakrits.

Väl hemma kunde jag naturligtvis inte hålla mig utan var tvungen att öppna en. Känns dumt å lagra någonting man inte har smakat på. Och jag är glad att jag smakade på denna. För mums!. Den var fräsch och söt på en gång, samtidigt eldig. En fullkomlig explosion av hallon och lakrits. Som att twista den röda och den svarta godisen i gott och blandat. Resten av smakerna som är beskrivna ovan fanns säkert också, men hallonen var det som absolut stod ut i min mun. Jättegott!! Blir det här bättre med tiden ska jag nog lägga undan ett par till.

Fyra somriga lätta prinsesskronor får det här vinet av mig redan. Kan knappt vänta tills jag är 33-35 =)

Kategorier
Argentina Prisvärd Recept Röda viner Vinprovar tisdag

Vinprovartisdag: Shiraz á la Argentina

Las Moras Reserve, Argentina, Shiraz, 2007

Tisdagen den 9 februari  2010 var en helt fantastisk dag. Ca +2 grader ute, blå himmel och strålande sol. Och hur utnyttjade man det? Jo men visst. Genom att jobba hemmifrån och titta på det förunderliga genom glasrutan över dataskärmen. Förfärligt egentligen, men till vårt försvar har vi faktiskt haft fullt upp. Tre snickare har varit här idag för att titta på vår övervåning och ge oss lite priser på vad det skulle kosta att sätta upp väggarna till rummen, innetak och golv. Det var tre helt olika snickare som var här, men tre bra, så vi är jättenöjda än så länge. Och tjänsten Bello.se som jag använde verkar vara ett super hett koncept. Än så länge kan jag varmt rekomendera att lägga ut sitt arbete där. Samtliga tre var superseriösa. Och snabba svar fick man också. Men vi får se vart det leder. Att det kommer att kosta finns det inget tvivel om, och att det är över 50 000kr kan vi också säga, men sen får vi se exakt hur mycket mer.

Men det är inte därför jag är här. Det är tisdag igen och jag har åter fått med mig en mörkröd Donna hem. Denna har jag faktiskt druckit nyligen, nämligen lördagen för två helger sedan, men bland alla de flaskor som dracks då så minns jag endast att det var gott. Och det måste vidare undersökas.

Kvällens drottning således:

Las Moras Reserve, Argentina, Shiraz, 2007 (6574) 95kr

Den här flaskan åkte med i bara farten för två veckor sedan då den stod och såg läcker ut i systembolagets nyhetsmonter. Trots att det var från Argentina, jag har inga bra erfarenheter av detta landets viner, så var det trots allt en shiraz i ståtlig flaska, och vem kan motså det.

Systembolaget.se beskriver den såhär:

Doft: Stor, nyanserad, fruktig doft med fatkaraktär, inslag av björnbär, skogshallon och örter.

Smak: Mycket fruktigt, smakrikt vin med fatkaraktär, inslag av björnbär, skogshallon, rosmarin, salmiak och peppar.

Vinvin.se säger ekigt och lite bittert, men prisvärt. Jag säger oh!, alkohol i massor, vitpeppar, gummi och björnbär. Rosmarin? ja kanske i början. Men sen blir det verkligen skogshallon/gelehallon. Jag är hänförd av smakerna. Sikken mix, och va rätt systemet har hittat den här gången! Och gott det måste jag säga att det var. Lite runt för att vara en shiraz, men kombinationerna av smakerna tycker jag var ganska fantastisk. Och till på köpet så rekomenderades den till ett av våra favoritrecept på systemets hemsida. Nudelsallad med teriyakimarinerad kyckling. Vi har  till och med lagat detta en nyår. Jättegott. Och vinet gick  mycekt bra till maten. Det blev mörkare och ytterligare rundare, men fler smaker, som jag inte kan sätta fingret på, kom fram.

Linus är naturligtvis min utsände stockholmsreporter och rapporterar direkt från Kungsholmen, och då han har haft en skitdag så har han redan hunnit en bra bit ner i flaskan. Alkoholfyllt, pepprigt och fyllt med svartavinbär är hans något trevande försök till beskrivning. Till detta har han låtit citat som ”vinet är bra, kanske det bästa vi provat” slinka in.

Och jag håller med. Vi har haft lite trevande provtagningar, med undantag för förra veckan, och det här är faktiskt ett riktigt trevligt vin. Prsivärt kan jag hålla med om, även om det inte är i riktigt MC Manis klass. Men å andra sidan passar det till mycket, så det kan vara ett bra vin att prova till lite vardagliga rätter.

Jag delar lite givmilt ut  lite mer än tre gnistrande vackra tiaror, det blev inte mer pga av att jag saknade udden hos en riktigt bra shiraz.

Linus lyckades damma upp hela 4 riktigt toviga tussar från under soffan. Inte illa för en vitvinsdrickare.

Och med det så är det dags för ”Halv åtta hos mig” och ”Mästarnas mästare”. Heja Brolin!

Kategorier
Fynd! Italien Min vinkällare Röda viner Tre Kronor Vin Vinprovar tisdag

Vinprovartisdag med ytterligare en Tre Kronor rekomendation

Castello Delle Regine Podernovo, Italien, 2007

Vinprovartisdag igen. Jag har längtat till idag då vinet i fråga är ett som Tre kronor vin varmt rekomenderar, och det brukar båda gott. På senare tid har det annars känts som om man famlat i mörkret och tagit lite viner på måfå vilka tyvärr inte har gått vägen alls. Inga concannon alltså. *Sicket smakminne det var*.

 Jag har appropå Tre kronor bokat in 8 platser den 19/6, en lördagslunchprovning vilket ska bli jätteroligt. Och då är sommarn här. Det kan sluta i ett riktigt vinslag om jag känner mig själv och gänget rätt!

Men tillbaka till här och nu. Linus är med mig i etern, och har i mina ögon helt diskvalificerat sig genom att stoppa det redan kalla vinet i kylen en halvtimme. 18 grader säger experterna, och vi alla vet vad som händer med ett kallt rödvin. Det tappar mycket! av sin smak. Så gult kort!

Men kvällens drottning:

Castello Delle Regine, Italien, Podernovo, 2007 (74825) 89kr

Trekronorvin.se som rekomenderade flaskan hade beskrivit den väldigt säljande, men jag hittar tyvärr inte de kommentarerna just nu. Det var iallafall nått om att man skulle beställa en låda, att det var extremt mäktigt och att det gärna skall lagras i ca 5 år.

Vingruppen.se hade dock följande mycket informaionsrika text:

 

Lagring
Som gjort för italiensk mat: pasta, saltimbocca, grillat kött och fisk – gärna med en ruccoladominerad sallad därtill.

Lagrades i franska ekfat, Allier Tonneaux samt en liten del på slavonska ekfat, i 12 månader och i flaska minst 8 månader innan vinet släpptes till försäljning. 

Vinets karaktär

Fyllig och smakrik med toner av mörka körsbär, björnbär, fat, choklad och örter.  Som gjort för italiensk mat: pasta, saltimbocca, grillat kött och fisk – gärna med en ruccoladominerad sallad därtill.

 

I min mun var smaken av körsbär översvallande, och björnbären fanns där absolut. Fat, jovisst men någon choklad kunde jag då rakt inte känna. Jag säger nog mer lakritz och rökta charkuteriprodukter. Och tanniner. Massor av tanniner, vilka ska rundas upp i min kommande vinkällare. För jag lydde Thorbjörns råd och handlade hem en låda. Då den bestod av 12 flaskor delade jag den med Christer på jobbet, och då en får stryka på foten och in i munnen nu så kommer det finnas 5 kvar. Och jag håller helt med honom.  Thorbjörn allstå. Det här vinet kommer att vara helt fantastiskt när det väl har legat till sig.

I dagsläget ger jag det 3,8 glimmande prinsesskronor – ja jag vet det låter fuffens, men med så mycket potential så är 3,5 på tok för lite och 4 kanske lite mycket i dagsläget, så det får bli så.

Linus vs. dagens röda: 3,5 dammbollar.


Kategorier
Frankrike Grillat Röda viner Vinprovar tisdag

Två glas rött, då blir det Franskt!

Lirac Les Chesnaies, Frankrike, 2007

Tisdag igen och det är åter vinprovar tisdag. Till skillnad ifrån andra veckor är det den här dagen inte Mästarnas mästare på TV utan OS! Jag och min vän i etern sitter bänkade och väntar på de svenska reslutaten. Heja Sverige!

Lite skillnad är det att se OS ifrån vår fina soffa i vårt fina hus istället för som förra vinter OS då jag såg det med över 40 graders feber från min ensamma säng i min etta på storkgatan. Det var på den tiden då Tommie var pojkvännen i huset bredvid och jag arbetade i köket på Astra Zeneca.  Eller nej, Jag var praktikant på Envipro! Puh! Nu känns minnet bättre. I vilket  fall känns det som en livstid har passerat sedan dess, både på gott och ont.

Kvällens pava blev en osynad fransyska som till följd av dålig planering fick väljas i all hast på systembolaget i Lerums hyllor. Lotten föll på Frankrike, mycket till följd av att jag har börjat satsa på att gå ner i vikt, och att jag då inte vill slösa kalorier på svinen,  men också för att ord som mjölkchoklad fanns med i beskrivningen. Kanske en tunn motivering men den dög för mig.

namnet:

Lirac Les Chesnaies, Frankrike, 2007 (2214),  100kr

Det som stod på systembolagets beskrivning och som förförde mig:

Lukt: Stor, aningen parfymerad, kryddig doft med inslag av kummin, plommon, torkad frukt och mjölkchoklad.

Smak: Smakrikt, mycket fruktigt, kryddigt vin med inslag av plommon, peppar, torkad frukt och mjölkchoklad.

Det man känner direkt är eld, mocca och syltade björnbär. Efter bara en liten stund tror man det är läder, iallafall jag, Men sen går det upp ett ljus: Peppar. Herre, ett så pepprigt vin har jag aldrig smakat.

Vinet blir som vanligt bättre med varje glas, men är absolut inte dåligt från start. Bara annorlunda och hett. Jag kan riktgt känna hur det här vinet är bra till lamm, och kommer absolut att servera det till de goda lammburgarna som bara ligger och väntar i frysen. En nypa rosmarin på det och jag tror man är i himlen. Oh! Med hasselbackspotatis och sky. Jojo. Det ska jag komma ihåg.

Jag tror därmed att jag hoppar över at betygsätta denna pava och planerar direkt att köpa en till för att sedan återkomma. Vem vet hur bra det kan bli!?

Och med det önskar jag Charlott Calla grattis till guldet och önskar er andra godnatt!

Damas poäng: 3,5 prinsesskronor med stor potential för fler när den serveras med lamm.

Linus: 4 något fattiga dammtroll då sällskapet drog upp poängen. För sig självt, endast 3 luddiga bollar.

Kategorier
Australien Ett måste i vinhyllan Frankrike Frankrike runt i husbil 2008 Grillat Prisvärd Röda viner Tre Kronor Vin

Vin i tiden

Saint Émilion Clos Castelot, Frankrike, 2005

Rosemount Diamond Label, Australien, 2006

Alla hjärtans dag, och här ligger man nöjd i sängen och njuter av en välförtjänt sovmorron. Visst har vi redan varit uppe vid 03 och gett Leon mat som vanligt, det kommer man inte undan bara för att man firar 5 års jubileum. För det gjorde jag och Tommie igår. 13 februari för 5 år sedan tog Tomie sitt förnuft till fånga, och det hade vi tänkt fira med en hel dag på S:t Jörgen Spa med Duo behandling och sedan en underbar middag hemma med bra vin, men det blev tyvärr bara en härliga dag hemma och en underbar middag. S:t Jörgens hade nämligen  tappat bort vår bokning, och då det är Alla Hjärtand Dag helg så var det helt kört. Men det gjorde inte så mycket. Det var mysigt att bara vara hemma, gå en promenad och dona lite i hemmet. Och middagen, den blev iallafall allt vad vi hoppats på. Den stora biten oxfilé som vi köpt hade legat och dratt sig i en kryddblandning på peppar och timjan, och shitake svamparna samt moussen på jordärtskocka var bara fantastiska prickar över ina. Till detta had vi dessutom plockat fram en av damerna som följde med oss hem efter Frankrike resan, nämligen:

Saint Émilion Clos Castelot, Frankrike, 2005

Detta var en av de lovande flaskor som såldes på campingen där vi bodde och som kostade ca 15 euro. Det kanske inte låter så vidare att vi köpte det på en campingplats, men i hjärtat av S:t Emilion är det bara vin som gäller och de bra lokala vinerna tar alla chanser att saluföra sig, då de mindre vinerierna inte har samma chanser som de stora att slå sig in på den internationella marknaden. Och bra, ja det är en underdrift. Mjukt, bärigt, med tanniner runda som bomullstussar. Körsbär och fat, och kanske lite vanilj. Härligt gott i allafall. Och till oxfile, ja vad tror ni. Bara helt underbart såklart. Jag önskade att flaskan hade varit minst dubbelt så stor, men gladde mig iallafall åt att vi har två till på lager.  Man får var glad åt det lilla.

Men då kvällen fortfarande var relativt ung när denna franska kärlek sinade, var vi inte sena med att korka upp en ny källa av rött. Gäst nummer två denna afton blev ett vin från beställningssortimentet, rekomenderat av Tre kronor vin, såklart.

Rosemount Diamond Label, Australien, Sangiovese, 2006, (73324) 89 Kr

Trekronorvin.se gav följande sparsamma beskrivning:

Ytterst prisvärt rött från Australien. Ovanligt nog gjort på druvan San Giovese.

Vinguiden.com bidrar däremot med mycket avancerad beskrivning som jag kan hålla med om med undantag för päron och äpplen:

Djupt röd med rubinröda toner. En komplex, intensiv doft med aromer av stuvade plommon, ljusa körsbär, toner av kryddor. Smaken är livlig av söta, mogna fruktsmaker, körsbär och plommon och toner av äpplen och päron. En kryddighet kompletterar. Mediumkropp, fruktig och inbjudande.  Avslutningen är lång och stilig.

Och visst är den bra. Inte så bra som Trekronorvin brukar vara, men visst, för 89 kr så är den bra. Kan inte sätta fingret på vad det är som jag saknar dock, men det kan kanske vara djupet hos ett cabernet sauvignon vin. Jag har aldrig druckit ett vin gjort på 100% Sangiovese, och när jag tänker på det så blir det helt rätt godare då jag inte jämför det med dessa tunga mörka viner. För det är nog det, att det har sandig lätthet över sig, vad det nu betyder. Mycket bra till köttet var det iallafall. Kan knappt vänta tills jag får prova det till anka, vilket det rekomenderas till.

Och med det så ska jag fortsätta njuta av min söndag.



Kategorier
Italien Recept Röda viner Vinprovar tisdag

Mat, vin och mästarnas mästare

Masi Bonacosta, Italien Valpolicella

Tisdag, och inte vilken tisdag som helst. Tisdag är nu vår nya vinprovar dag. Med mig har jag förutom min fästman min sedan urminnestider bäste vän i etern. Först avnjuter vi en middag i vinets anda. Sedan är det dags för veckans Digg Real och Seinfeldt och allt detta efterföljs av att Tommie sänder slashat.se och jag tittar TV, rättare sagt Mästarnas mästare, och hänger med gamla vänner online. Härligt värre! Jag vet inte hur det låter för en utomstående, men i mina öron är det som om en flaska Margaux hade infunnit sig i glaset. Med andra ord helt perfekt.

Dagens gäst tillhör en av Italiens mest kända producenter, och just denna flaskan är välrecenserad:

Masi Bonacosta, Italien, Valpolicella (6998)

Till detta avnjöt vi en rätt vilken skulle passa utmärkt med vinet, och jag kan inte annat än hålla med. Timjankyckling med en grädd-och dijonsås och ris (www.recept.nu)  passade verkligen perfetk.

Systembolaget ger följande beskrivning:

Doft: Bärig doft med inslag av körsbär, hallon och sötlakrits.

Smak: Bärig smak aningen syrlig med inslag av körsbär, slånbär och kryddor.

I glaset.se kände ungefär likadant:

Ungt och fräscht med lite körsbärsartad frukt. Inte alltför sträv och ren, god eftersmak.

Jag kan bara hålla med, fast istället för körsbär så tyckte jag nog att smaken mer påminnde om unga röda vinbär. Tillsammans med maten blev det dock något djupare och vinbären blev även i min mun körsbär. Lakrits kan jag dock inte alls känna.

Italienska viner är verkligen inte min melodi, och var gång jag dricker dem påminns jag om detta, men vad är det man säger, skam den som ger sig!

Nu är det TV och resterna av vinet.

Damas poäng: 3 prinsesskronor.  Och det var för att det gick bra ihop med maten. Annars på tok för medelsvensson!

Linus poäng: 3 buskiga dammtroll.

Kategorier
Frankrike Recept Röda viner

Fransk kritikerrosad besvikelse

Crozes-Hermitages, Frankrike, 2007

Klockan är tre och jag ligger med Leon i soffan framför en sprakande brasa. Snön glimmar vit utanför i dagens sista solstrålar. Ibland är livet bra felfritt. Tur man har lite kvinnovärk imagen, för helt perfekt får det ju aldrig vara. Eller?

Igår var vi hemma hos syrran och lagade mat och hade det trevligt. Då de hade mat med sig hit sist, tog vi med oss mat till dem den här gången. Jag tyckte att detta var ett ypperligt tillfälle att prova en lite dyrare pava som vi fått i inflyttningspresent, och valde därför mat helt efter vinet, eller iallafall var det min mening att göra det. Då barnen inte åt kalvfärs fick denna tyvärr bytas ut mot kyckling. På menyn stod nu iallafall ugnsbakad kyckling, äppel och mögelostoppade rofrukter samt jordärtskockssås. Pavan som (delvis) bestämde rätten:

Crozes-Hermitages, Frankrike, 2007 (2223)

Systembolaget.se ger följande beskrivning:

Doft: Stor, parfymerad, druvtypisk doft med inslag av örter, eneträ, björnbär, vitpeppar och rökt korv. Smak: Harmoniskt, kryddigt, druvtypiskt (syrah) vin med inslag av örter, rökta charkuterier, vitpeppar och björnbär.

Vinet fick vi som sagt av två kompisar till oss i inflyttningspresent. Till flaskan fick vi ett kuvert där de hade klippt ut GPs recension av vinet, och där hade vinet i fråga tilldelats inte mindre än 5 fyrar. Jag hade tänkt att presentera GPs recension, men istället hittade jag en annan mycket bättre som fick mig att häpnas lite. På vinovis.se ger en man följande beskrivning, och trots att jag tycker den är ganska klockren så håller jag inte alls med. Jag börjar tro att vinet var alldles för fint för att jag skulle förstå mig på det…

Det här är vinet som får folk att gå man ur huse för att få tag i några av de 4400 flaskorna som släpps. Det är likadant varje år där alla, påhejade av en lyrisk kritikerskara, vill få några av de åtråvärda flaskorna. En mörk doft av björnbär med en hel del rökig chark kombineras med vitpeppar. En syrahdoft ur skolboken som adderar mer och mer komplexitet när luften får göra sitt. Mer söta röda och blåa bär och mer kryddighet. Underbart att sitta och sniffa på.

I munnen ger vinet en ganska slank munkänsla med en hög läskande syra. Det är bra kraft i frukten, även om den inte är lika komplex som doften får en att hoppas på. De mörka bären understöds av lite rökt korv och vitpeppar. Kraften tappar dock en del mot mitten och ut mot eftersmaken. Efter ett tag framträder lite tanniner som stramar upp lite mot slutet, men de är ganska snälla. Snällare än jag kommer ihåg framförallt 2005, men kanske även 2006. Vinet är gott, ingen tvekan om det. Om det är årets kalasfynd som gör det värt att stå och frysa och slåss med andra köande om är tveksamt. Det är förvisso ett bättre vin än Les Launes Crozes Hermitage, som finns i standardsortimentet en 50-lapp billigare, men det är inte milsvid skillnad. Och man slipper köa.

Det pratas om att vinet behöver mycket tid innan det visar sig från sin bästa sida. Kanske, det finns ju frukt och syra att hänga upp det på, men jag saknar lite strukturerande tanniner. Jag lär ju få anledning att återkomma.

När vi drack vinet igår, kanske inte i det optimala sammanhanget, men även för sig självt, så var min första känsla att hopps, var det här dåligt? Efter att smakat lite mer kom man över den känslan, men gott det tyckte jag verkligen inte att det var. Såhär i efterhand när jag läser beskrivningen ovan så var det naturligtvis rök och charkuterivaror som jag kände mest. Den sura eftersmaken var den likt efter onsalakorv. Vinet blev bättre ju mer man drack, men bra det blev det aldrig. Nej för mig var det en fransk besvikelse.

Jag blir lite ställd när jag läser att det bara fanns 4400 flaskor och att jag hade en hemma och att jag inte ens uppskattade den. Men det är väl det som är det fina med det här med vin. Det beror verkligen inte alls endast på vilken vingård, land eller år vinet kommer ifrån. Den egna smaken spelar en stor roll, och det här var verkligen inte ett vin för oss. Så finvin eller inte. Nu är det uppdrucket och sågat av samtliga i sällskapet. Såhär i efterhand är jag lite sur på mig själv att jag inte läste på mer innan, men men. Nu har jag lärt mig nått. Och jag kommer efter detta att läsa allt om varje vin INNAN jag dricker upp det.

Maten igår var förresten helt otrolig. Grämer mig att inte kalvfärsbiffen kunde komma med, men detta kommer jag göra igen. Såsen på jordärtskocka var minst sagt mindblowing, och äppel och ädelostgrönsakerna, WOW. Jag slänger in länken så att det finns möjlighet till repris:

http://www.recept.nu/1.283944/markus_aujalay/varmratter/kottfars/kalvfarsbiff_med_appelpotatis_och_jordartskockssas

I övrigt var det en trevlig afton som slutade med en hemskt dyr taxiresa. Varning för Lerum taxi!!

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Röda viner Sydafrika

Stellenbosch + Oxfilésöndag = Himlen

L´avenir Grand Vin, Sydafrika, Pinotage, 2005

Så var all julmat utslängd och man lovar sig själv att detta för banne mig bli sista gången sånt trams pågår. Och frågan är om det nästa år inte blir så med. Bra mat, få rätter, det är min melodi.

Men igår var kändes julen långt borta, men julledigheten såå påtaglig då vi tittade film sent trots att det var söndag. Och för att fira lite extra att allt stök var över så handlade vi hem oxfile från naturkött och tog fram  en av de dyrare flaskorna i samlingen.  Lotten föll på en flaska som Tommie vunnit i vinlotteriet på sitt jobb, och som ligger en bit över det prisläge där vi brukar handla.

L´avenir Grand Vin, Sydafrika, Pinotage, 2005 (73816) 209 kr

Johnvillarwines.co.uk ger följande korta men beskrivande kommentar:

It’s Pinotage but not as you know it. Rich and concentrated with juicy tannins, spicy brambly fruit and a seam of toasty vanilla running down the palate.

På sidan korkdragaren.blogspot.com har författaren plockat upp vinet på en resa, och ger följande lite väl tilltagna och överseriösa beskrivning:

Doften visar mängder av mörk bitter choklad, en blandning av hallon och mörk frukt, rostat kaffe, fattoner och ett uns valnöt, bara lite rökskadad. Kompakt med stor komplex karaktär.

Smaken är förvånansvärt fräsch med bra syra, komplex fruktighet i en för land och druva balanserad stil. Givetvis är vinet ändå lite överdrivet, annat går ju inte. Bland de bästa Pinotageviner som finns på marknaden men det är inte bättre än Kanonkops variant.

Min enda kommentar är en vilken nyttjas en hel del i det stora landet USA, OH MY GOD! Vilket vin. Mörkt, förförande med alla de toner vilka beskrivs ovan, fast mycket bättre, mycket djupare och helt och hållet fantastiskt. Till oxfilen som serverades mycket rare var det det ultimata vinet. Himlen har aldrig varit så nära ett middagsbord. En såden här going kommer nog smyga sig in i vinhyllan igen snart. 209 kr eller inte. Its a must have!

5 tunga förföriskt vackra prinsesskronor. Kan knappt vänta till nästa gång vi ses.

Kategorier
Ett måste i vinhyllan Fynd! Kvinnlig Lyx Röda viner USA

Vin på tapeten dan före dan…

Mc Manis, USA Kalifornien,Petite Sirah

Dan före dan. Denna dag som när man var liten definitivt var årets längsta dag. Paket under granen, gäster på ingående och spänningen på topp. Nu för tiden är det slutet på en ca 5 månader lång arbetsperiod utan några uppehåll att prata om. Man är så sliten och sönderstressad och framför allt pank att det egentligen, om det inte vore för julen, är den värsta tiden på året. Men det är det inte, för det är just jul. Och då många av oss minns denna dag som en lyckans dag så sitter det i och man lyckas ta fram den där julglädjen år efter år.

Men visst är det inte bara en tid för klappar och familj. Nej vinterledighet betyder tid över för att avnjuta en lugn stund i de röda vinets ära. Då jag i mit sista arbetssamtal innan hemgång fick ett vintips av en leverantör kunde jag itne göra annat än att ta detta tips direkt till systemet. Det skulle vara en ren fröjd för endast 99kr, och en sådan inbjudan kan man bara inte motså. Och värdinnan?

Mc Manis, USA Kalifornien, Petite Sirah, 2008 (6520)

Jag drack den först helt för sig själv och sedan i sällskap av en av mina egna hemmagjorda julköttbullar! Den blodröda vätskan siprad ner mellan mina tänder och fyllde hela min tillvaro med njutning. Syltade björnbär, stall, läder, blött gummi. Kanske också rödavinbär. Väldigt, väldigt gott var det iallafall. En riktig höjdare!!

Systembolaget sa iallafall såhär, och jag har inte tittat innan min bedömning!

Lukt: Ungdomlig, mycket fruktig, kryddig doft med fatkaraktär, inslag av muskot, björnbär, örter, slånbär och lakritsrot.

Smak: Ungdomligt, mycket fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av muskot, björnbär, örter, slånbär och lakritsrot. 

Tja, inte så jättenära, men heller inte heller så långt ifrån. Björnbären, vilka är syltade, är mycket markanta. Men att det var gott, det håller fler med om, inte bara min leverantör. GP.se sa såhär, efter att ha gett den 5 fyrar!

Viner på 100 % petite sirah hittar inte in på Systemet varje månad, men ofta kul när de kommer, med sin allt annat än blyga ört- och kryddighet. Ett rätt smalt vin som tack vare priset kan bli årets favorit för kryddfantasten (vilken brukar vara identisk med lammgourmeten).

Så den här kommer att hamna i min vinhylla. Då jag hoppades på att den skulle vara just precis såhär bra, det var ju ändå en 100% petite Syrah, så köpte jag 3 flaskor när jag ändå var igång.

Så den här får 5 prinsesskronor, och en eloge för det jämförelsevis mycket låga priset. Hurra! Hurra!